Kvinna förolämpade Macron på Facebook - riskerar böter på 130k

Läs mitt inlägg en gång till. Jag tyckte jag var väldigt tydlig när jag redogjorde för dig att USA inte har något motsvarande ”hets mot folkgrupp” samlat i en lag, men att det däremot finns begränsningar genom en lång rad andra lagar.

Förolämpning är även förbjudet i Sverige, men faller inte alltid under allmänt åtal. Frågan är kanske varför du så extremt gärna vill att förolämpning ska vara lagligt? Är det för att politiker ”ska tåla” att bli kallade för fula epitet? Ska även vanligt folk tåla detta? Vad händer i så fall med den ganska långtgående principen om att alla bör vara lika inför lagen?

Du sa att de hade en hatlagstiftning. Vad syftade du på då?

Men nu var det som sagt inte vem som helst de förolämpade. Det var presidenten. Paragrafen de stödjer sig på förbjuder explicitit förolämpning av politiker. Hon hade knappast blivit åtalad om hon hade förolämpat sin granne, sin chef eller vilken random fransman som helst. Och ja, politiker ska definitivt tåla mer än gemene man. De är offentliga personer, de har en maktposition, de bestämmer över lagar och regler och det är skattebetalarna som betalar deras löner.

Det finns flera. På federal nivå är det viktigt att nämna Matthew Shepard and James Byrd Jr. Hate Crimes Prevention Act, som blev lag 2009. Lagen ger federala myndigheter befogenhet att utreda och åtala hatbrott som involverar våld eller hot om våld mot personer på grund av deras tillhörighet till en skyddad grupp.

På delstatsnivå finns andra regleringar inom samma område.

Förstår jag dig rätt menar du att det ska vara okej att kalla en president eller beslutsfattare för fula och nedsättande epitet men inte en vanlig medborgare? Bra om vi är på samma planhalva.

Att debattera utesluter inte att framställa logiska felslut och överlag uttrycka ignoranta åsikter, som du själv så väl har visat prov på.

Rättshaverister med amoraliska läggningar som du och de dina har dessvärre ingenting konstruktivt eller vettigt att tillföra en diskussion om yttrandefrihetens vara eller icke vara.

Försök nu göra en ansträngning att inte förpesta tråden ytterligare. Lycka till!
Som sagt, bemöda dig inte, Ganonito. Du talar med yrande stackare som inte förstår de mest grundläggande invändningar mot HMF och de internationella motsvarigheterna, utan talar mest runt i förvirrade ordalag om det ena eller andra irrelevanta, med en och annan politiskt korrekt moralkaka inbakad.

Visst är det jobbigt med fakta ibland? Exempelvis när du bestämt dig för att ge dig in i en debatt om något du inte vet något om, och någon, i det här fallet jag frågar dig efter något så komplicerat som ett enda argument för att styrka din tes om att Frankrike och Nordkorea är exakt lika mycket diktaturer?

Men du kan föregå med gott exempel och göra det du uppmuntrar din vapensyster att göra, nämligen inte bemöda dig med att skämma ut dig ytterligare, och istället fokusera på ämnen som kanske passar din kognitiva funktion bättre, såsom Lever Elvis, Är Bigfoot död? Månlandningen osv…

Ja. Och hon hade aldrig blivit åtalad om det gällt en vanlig medborgare.

Det ska du inte alls vara säker på. Även i Frankrike finns det begränsningar i yttrandefriheten som begränsar vad en person får säga om en annan person.

Brotten regleras av Frankrikes strafflag (Code pénal) och yttrandefrihetslagen (Loi sur la liberté de la presse från 1881).

Förtal (diffamation) definieras som att sprida falska uppgifter om en person, med avsikt att skada dennes rykte eller heder. Förtal kan vara skriftligt eller muntligt och är straffbart enligt lag.

Förolämpning (injures) är en kränkning av en persons heder och värdighet genom förnedrande eller nedsättande ord eller handlingar. Att kalla någon för "smuts" eller "skräp" skulle kunna betraktas som en förolämpning i vissa sammanhang.

Straffet för förolämpning och förtal kan vara böter eller i vissa fall fängelse, beroende på omständigheterna och allvaret i brottet.

Det är heller inte omöjligt att hitta fall där franska privatperson har blivit dömda för att ha förolämpat eller kränkt andra franska privatpersoner, även om det är ganska självklart att fall kopplat till kända offentliga personer får mer medial uppmärksamhet.

Nu finns det tyvärr äldre lagar i Frankrike som under vissa omständigheter kan leda till värre straffpåföljd om du förolämpar en offentlig person, vilket såklart är helt uppåt väggarna, men du undslipper knappast ansvar bara för att den du förolämpade råkar vara en vanlig privatperson.

Sedan kan du såklart argumentera för att du tycker att offentliga personer ”borde tåla mer”. Det gör det redan. De får sina liv kartlagt av media, och allt de sagt och gjort blir granskat i minsta detalj. Det är knappast något en vanligt privatperson någonsin i sitt liv behöver uthärda. Däremot har jag ingen förståelse för varför du ansade att en offentlig person ska behöva tåla nedsättande epitet från någon tangentbordskrigare. Varför behöver någon som inte klarar av att argumentera sakligt skyddas av yttrandefriheten? Varför menar du att alla inte borde vara lika inför lagen? Jag har inga problem med att argumentera för att både presidenten i Frankrike och den lokala bagaren ska likställas och att nuvarande lagstiftning är orättvis, men jag skulle aldrig förespråka det jag uppfattar att du gör, dvs att det alltid ska vara okej att nedvärdera en person med nedsättande ord och fula epitet. Varför ska det vara så svårt att säga: Ja du har yttrandefrihet. Du får argumentera och kritisera, men gör det på ett respektfullt sätt, och argumentera med dina bästa argument och inte med nedsättande ord. Varför är det så svårt att komma överens om?

Jo, det kan jag vara säker på då brottet hon åtalades för var just för att ha förolämpat en person med makt och inte en vanlig medborgare.

Sedan är det mycket möjligt att någon privatperson kan stämma en annan privatperson för förolämpning och att det tas upp som ett civilrättsligt mål. Men staten skulle knappast väcka allmänt åtal om Pierre, 54 förolämpade Brigitte, 48.

Men å andra sidan tjänar de mycket mer än vanliga medborgare. De fattar långtgående beslut över vanliga medborgares huvuden och de behöver sällan ta konsekvenserna av sin egen politik då de har livvaktsskydd dygnet runt. Blir de sjuka så får de gå före i vårdkön så att bli förolämpade, som de knappast tar illa vid sig över öht är ett litet pris att betala. Sedan kan man tycka det är barnsligt att förolämpa, men att det ska vara olagligt hör inte hemma i en demokrati. Frankrike har dessutom redan fått smäll på fingrarna i ett liknande mål av Europadomstolen.

Fast dom tillåter hela sportarenor att i kör sjunga "Fuck Joe Biden", ingen defamation där inte.
Defamation är väl mer om jag skriver en nedsättande artikel eller inlägg, något som andra skall läsa som får andra att tänka sämre om den personen.
Joe Biden kallas ju öppet dement i nyhetssändningar utan åtal dock...yttrandefriheten i USA är mycket stark.

Ett decennium skulle nog bara väga upp ca 25% av den skada som åsamkats under mer än fyra decennier av vänsterextremt PK-styre.

Oavsett vilket, är det repatriering av minst 2 miljoner invandrare som kan ge förutsättning för ett normalt fungerande samhälle, oavsett styrelseskick.

Med muhammedaner du nämner som integrerats i landets styre och som stadigt förökar sig finns inte dessa förutsättningar.

Fram till 1949 var det högförräderi att kränka/håna statschefen.
Brottsrubriceringen var majestätsbrott och togs bort för 74 år sen.

Historiskt sett så har det i nästan alla icke-demokratiska länder varit kriminellt att kritisera landets statschef, eller regeringen ö.h.t.

För 100 år sen så krävde, och fick, europas folk demokrati för första gången, och då inleddes också arbetet med att avskaffa auktoritära och icke-demokratiska lagar.

Sverige fick demokrati 1909 och kungens makt försvann, men det dröjde alltså 40 år till (1949) innan det blev lagligt att skämta om kungen.

Snacket om att vi ska ta efter Frankrike är således bara trams, eftersom vi har haft samma lagstiftning och avskaffat den.
Det är Frankrike som ligger efter resten av de demokratiska länderna. Sverige ligger 74 år före Frankrike.

Jag skulle ha skrivit "Snart åter i Sverige".