Hur klarar ni med ADHD er på tentor/högskoleprov?

Klarar du högskoleprovet så klarar du det mesta.
ADHD är att tappa koncentrationen inom loppet av en minut, såvida det inte är viktigt eller intressant. Faller du in på den kategorin?

Ursäkta bumpen, men strunt samma. Jag tog mig igenom mina tentor med stora mängder adrenalin, jävlar anamma och hyperfokus, mirakulöst nog ledde det till en civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Har en tidigare Aspergerdiagnos men påbörjar snart utredning för misstänkt ADD. Hyperfokusen duger till högskoleprovet (skrev 1.9 på trean i gymnasiet och sedan ytterligare två gånger) men inte mycket mer tyvärr. Min profil känns som ett Frankensteins monster: jag är starkt motiverad av sociala sammanhang men har rätt begränsad (men ändå befintlig) fingertoppskänsla samtidigt som jag kan prestera starkt i avgränsade sammanhang (såsom HP eller IQ-test) men mentalt pyser ut i det blå utan externa ramar. Alkohol i all åtanke men adrenalin har mycket större psykisk påverkan på mig.

Jag skulle vilja påstå att det är en myt om att någon med ADD/ADHD inte skulle klara ett prov/tenta.

Oftast är det intresset som styr och inte om det är ett prov/tenta osv.
Är det något som ointresserar så spelar det ingen roll om det är ett prov eller lektion, Man söker stimulans på annat sätt istället.

Men generellt sätt så brukar inte tidsbegränsningen vara ett problem, om något så brukar de vara för långa. Speciellt om man inte fick lämna salen när man är färdig.

Från min skoltid så var nog det största problemet när man slog upp matteboken och ser uppslag efter uppslag med samma typ av beräkningar... Då sinade intresset ganska snabbt och man letade stimuering på annat håll.
Sen när det var prov så var det några estaka tal på det räknesättet och var inget problem och sen vidare till nästa.

Det var bättre miljö när det var prover, processen går snabbare och det känns att man tar sig frammåt jämfört med att man vet att man kommer att räkna ekvationer X antal timmar om dagen i en veckas tid.

Sant, men det är väldigt beroende av ens individuella symtombild.

För min del var mitt arbetssätt på prov och hemarbeten på högstadiet helt motsatta varandra. Prov med dess avgränsade form och väldigt tydliga struktur funkade bra för mig; jag gjorde dem nästan på instinkt, utan att tänka - hyperfokus och ett gott minne hjälpte för att få bra resultat; hemarbeten å andra sidan kom jag i regel inte igång med förrän i sista stund när adrenalinet börjat flöda, men även där brukade det gå OK till sist. Det funkade inte så bra på gymnasiet när jag började missa inlämningar. Än idag orkar jag i bästa fall fokusera 10-15 min innan jag zonar ut och hjärnan tackar för sig.

Jag känner igen det här, speciellt när jag har stark ångest - en trasig skivspelare i huvudet som byter låt på måfå.

Förlåt för ännu en bump, men min utredning är avslutad och jag har nu en bekräftad ADD-diagnos. (medelsvår grad t.o.m.) Jag har inte påbörjat medicinering än, men är ganska hoppfull (visst, ~1/3 blir ju inte hjälpta av medicin) eftersom jag aldrig har prövat några stimulantia (räknas 1000mg koffein/dag?). Min gamla vårdcentral gav mig atomoxetin (Strattera) och det fungerade väldigt dåligt.

Enligt gammal sed presterade jag långt över genomsnittet i intelligenstestet (det innehöll flera deltester för att kartlägga ojämnheter som är vanliga bland ADHD-diagnostiserade, t.ex. dåligt arbetsminne), hade över 130 på samtliga deltester och 144 i samlad kvot, men enligt lika gammal sed har jag obefintlig nytta av det här resultatet. Hyperfokus..

Jag brukar klara tentor bra, har oftast VG och har ett rätt så bra resultat på högskoleprovet. Yttre press brukar ju fungera bra när man har ADD.

Precis!

en resonlig mängd amfetamin tar dig ganska långt

Fast jag fick höra av min utredande psykolog att hög intelligens alltid är en fördel (jag kände som du) för en person med diagnos, man klarar sig bättre i livet helt enkelt. Med det sagt måste det inte vara enkelt för det.