Citat:
Ursprungligen postat av
Readyfreddie
Jo, men ingen kan ju tro att den här matchen existerar i ett vacuum. Inte minst hänger den ihop med den föregående mot Belgien och tre poäng på de här två är inte godkänt hur mycket Janne än tycker att 5-0 mot Azerbajstan förlåter allt.
Bojan påpekade ju just Jespers speltid totalt i dessa två matcher. Janne spatserar in nöjd och glad med seger mot ett kasst lag hemma och förväntar sig hyllningar.
Sen ska man inte glömma hur illa det gott under de senaste åren heller vilket inte Jihde gjort. Vi har vunnit fem av de sex senaste, svarar Janne...
Janne är inte i balans och får inte till varken spel eller resultat. Sparka.
Karln beter sig som en autist med svartvit världsuppfattning.
Litegrann som autisten Magmys-Micke för de som är bekanta med honom. Han kommer in självgod och myser över en högst marginell bedrift, och tolererar bara medhåll och ryggdunkningar. När minsta kritiska åsikt lyfts över den tråkiga helhetsbilden ryter han ifrån och vill inte längre delta i intervjun. Tjurar ihop som Karlsson på taket: ”är det såhär orättvist tänker inte jag vara med”.
En vuxen människa tillika ledare måste kunna hantera andra frågeställningar än de han föreställt sig i huvudet. Det handlar om att kunna ”go with the flow” och det är A och O i fotboll. Om spelarna fick lika mycket panik som Janne varje gång någonting inte fungerade helt enligt strategi vore det illa. Som jag förstått det lever han med väldigt svartvita rutiner även i sitt privatliv, så jag misstänker att han finns på spektrat.
