Ja vart ska jag börja någonstans. Hur tampats med de här i flera år men lite av på. Nu är det tillbaka igen. I grund o botten är ja en super social person. Men min sociala fobi påverkar så mycket. Jag har haft/har ett spel beroende som har förstört stora delar av mitt liv. Mycket sociala sammanhang och njuta av livet har gått väck.
Låt mig ge olika exempel nedanför.
1) Det börjar med att jag känner av en intensiv ångest känsla i kroppen när jag pratar med nya människor. Ögonen börjar kännas lite så glasiga, börjar prata fortare, vill oftast styra konversationen o ställa frågor. Istället för att bli frågad. Ångesten är väldigt stark här. Me sen går de ner. Även fått höra av många att jag kan de arg ut & nonchalant.
2) Har 0 social ångest med folk jag är trygg med. Typ den socialaste av alla. Har gott humör och är glad. Jag är till och med den som vill hitta på och göra saker. Vill gärna synas och skulle säga att lagom uppmärksamhet är ok.
3) när jag är ensam och påväg någonstans tex buss, pendeln. Så börjar osäkerheten dyka upp och den intensiva ångesten. Jag analyserar också precis allt och alla. Är så fokuserad att jag ibland missat att hälsa på någon jag känt, sedan har den hört av sig och undrar varför jag inte hälsat. Typ som jag har ignorerat personen.
Jag är grym i gymmet men upplever mest ångest där. Hur fan kommer det sig
I mitt yrke arbetar jag med att hjälpa människor och har ett ganska schysst jobb. Arbetat inom många olika områden. Grymt bra på det jag gör.
Fritiden så tränar jag en del och är fysiskt bra form. Men däremot har jag en annan sida med ett frekvent galet spelberoende som har saboterat enormt för mig. En mörk sida kommer fram. När ja inte gör det ovanför så är jag bara en speltorsk. De har pågått länge nu och jag har försökt sluta. Men när jag ser att det börjat ta på sociala förmågan så är det illa. Jag måste börja någonstans absolut.
Min sociala fobi är också märklig. Har märkt att mycket beror på dagsformen, vart jag är, vad jag gör.
Vad kan allt det här bero på?
Vad är anledningen till att jag känner såhär?
Hur jobbar jag med mig själv och blir trygg?
Länka material, ge mig råd, kom med åsikter plz.
Texten var lång. Men är rejält trött på detta nu och hur nedstämd jag kan bli av det. Finns kloka folk på fb. Så jag vänder mig hit.
Låt mig ge olika exempel nedanför.
1) Det börjar med att jag känner av en intensiv ångest känsla i kroppen när jag pratar med nya människor. Ögonen börjar kännas lite så glasiga, börjar prata fortare, vill oftast styra konversationen o ställa frågor. Istället för att bli frågad. Ångesten är väldigt stark här. Me sen går de ner. Även fått höra av många att jag kan de arg ut & nonchalant.
2) Har 0 social ångest med folk jag är trygg med. Typ den socialaste av alla. Har gott humör och är glad. Jag är till och med den som vill hitta på och göra saker. Vill gärna synas och skulle säga att lagom uppmärksamhet är ok.
3) när jag är ensam och påväg någonstans tex buss, pendeln. Så börjar osäkerheten dyka upp och den intensiva ångesten. Jag analyserar också precis allt och alla. Är så fokuserad att jag ibland missat att hälsa på någon jag känt, sedan har den hört av sig och undrar varför jag inte hälsat. Typ som jag har ignorerat personen.
Jag är grym i gymmet men upplever mest ångest där. Hur fan kommer det sig
I mitt yrke arbetar jag med att hjälpa människor och har ett ganska schysst jobb. Arbetat inom många olika områden. Grymt bra på det jag gör.
Fritiden så tränar jag en del och är fysiskt bra form. Men däremot har jag en annan sida med ett frekvent galet spelberoende som har saboterat enormt för mig. En mörk sida kommer fram. När ja inte gör det ovanför så är jag bara en speltorsk. De har pågått länge nu och jag har försökt sluta. Men när jag ser att det börjat ta på sociala förmågan så är det illa. Jag måste börja någonstans absolut.
Min sociala fobi är också märklig. Har märkt att mycket beror på dagsformen, vart jag är, vad jag gör.
Vad kan allt det här bero på?
Vad är anledningen till att jag känner såhär?
Hur jobbar jag med mig själv och blir trygg?
Länka material, ge mig råd, kom med åsikter plz.
Texten var lång. Men är rejält trött på detta nu och hur nedstämd jag kan bli av det. Finns kloka folk på fb. Så jag vänder mig hit.