Citat:
Ursprungligen postat av
Swabulu
Hej! Min far har sett sina bättre dagar och jag börjar planera något för livet utan honom. Då jag kommer mindre bra överens med familjen så undrar jag hur mycket arv jag kommer kunna plocka ut?
Familjen består av pappa och min mor samt två barn, varav ett är jag. Kommer jag kunna kräva min lott i förtid framför min mor? Jag skulle tippa på att deras plan är att allt ska till modern för att senare gå till min syster.
Tillgångarna är fördelade på följande sätt, far och mor äger en bostad tillsammans värd cirka 4 miljoner, sedan har pappa tillgångar på cirka 2 miljoner utöver det skulle jag tippa. Kan jag kräva en liten andel när han går bort?
Ja, jag är inte omtyckt av min familj och det är deras önskan att jag får ärva så lite som möjligt, men finns det chans att jag kan rycka loss en liten del trots detta?
Tack för svar
Citat:
Ursprungligen postat av
Swabulu
var riktigt otydligt av mig, frun och min mor är samma person. verkar som att jag får invänta min moders död vilket innebär att hon troligtvis spenderat upp allt, tack för hjälp!
Citat:
Ursprungligen postat av
Kallebrogen
Du måste vänta in bådas död om båda är dina föräldrar.
Hon kan inte spendera allt av efterarvet, bara av sin egen andel. Eller, hon kan, men har inte rätt till det. När en make innehar den andra makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt så gäller reglerna mot förminskning av arv den delen, vilket innebär att hon max får spendera 10% eller 25% (lite oklart där enligt praxis och doktrin) om jag minns siffrorna rätt.
Däremot får hon spendera sin halva hur hon vill.
Citat:
Ursprungligen postat av
DemosthenesNu
Ok, jag är inte jurist, så du har säkert rätt. Men vad jag kan läsa mig till känner jag mig inte övertygad av din länk...
ÄB 3:3 verkar beskriva att personen i fråga inte får ge bort eller testamentera bort mer än en viss gräns som du säger. Detta för att inte förfördela en viss bröstarvinge. Man kan som överlevande maka inte bestämma att bara ett av barnen får all kvarlåtenskap, genom att pytsa ut summor som gåvor.
Men det är som sagt fokus på gåva. Jag tycker mig inte se något hinder för att spendera pengarna på vanligt - om än kanske vidlyftigt - leverne. Jag ser inte ens hur det är möjligt att reglera detta. Om modern i fråga köper aktier och resor för pengarna, ska det finnas någon instans som stoppar dessa transaktioner med hänvisning till att en viss procent finns kvar åt arvingarna? Detta har jag aldrig hört talas om.
Citat:
Ursprungligen postat av
Volvoellersaab
Nja, nu hänvisar du till nåt som väl inte är likvärdigt?
I HD dom står det under tillämplig lagregel:
” Den efterlevande maken kan som ägare fritt förfoga över den egendom som ärvs med stöd av 3 kap. 1 § ärvdabalken. Egendomen kan användas, säljas eller ges bort; någon vårdplikt föreligger inte. All egendom bildar hos den efterlevande en enhetlig förmögenhetsmassa. Handlingsfriheten är begränsad endast på så sätt att den efterlevande maken inte genom testamente får bestämma över den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar (3 kap. 2 § första stycket). Begränsningen av testationsrätten gäller med avseende på efterarvingarnas ideella andel av förmögenhetsmassan, inte i fråga om bestämd egendom (se NJA 1995 s. 303).”
Det säger ju att just att efterlevande make kan göra vad den vill i princip förutom att testamentera bort som ska till först avlidnes arvingar. Dvs köpa kattguld är helt ok.
Är det inte ändrat i lagen sedan 2013 så gäller väl det här?
Efter att ha gått tillbaka och läst mer detaljerat i doktrinen så sällar jag mig till er åsikt, och medger att jag hade fel. Mycket pinsamt att erkänna, men rätt ska vara rätt. Jag har ingen annan förklaring än att jag helt enkelt mindes fel, och ber om ursäkt för den felaktiga informationen!
Andra gången jag gör bort mig såhär, även första gången handlade om just rätten till arv. Vet inte varför minnet sviktar så om just arvsrätten, men jag ska undvika att uttala mig om ämnet igen utan att ha repeterat materialet först för att försäkra mig om att jag minns rätt, tror jag.
Citat:
Ursprungligen postat av
curlingstaten
Det måste gå att ge bort tillgångar som gåva och precisera att gåvan inte är förskott på arv.
Så gjordes det i mitt fall pga skatteregler vid utomlands boende föräldrar/barn. Förutsätter att det blev juridiskt rätt utfört. Kan ju faktiskt även bli viktigt om arvsskatt plötsligt införs i Sverige.
Det går (ÄB 6:1). Notera dock att just gåvor är det som huvudsakligen täcks av reglerna om minskning av efterarv (se ovan).