Rätten att kräva ut arv?

Hej! Min far har sett sina bättre dagar och jag börjar planera något för livet utan honom. Då jag kommer mindre bra överens med familjen så undrar jag hur mycket arv jag kommer kunna plocka ut?
Familjen består av pappa och min mor samt två barn, varav ett är jag. Kommer jag kunna kräva min lott i förtid framför min mor? Jag skulle tippa på att deras plan är att allt ska till modern för att senare gå till min syster.
Tillgångarna är fördelade på följande sätt, far och mor äger en bostad tillsammans värd cirka 4 miljoner, sedan har pappa tillgångar på cirka 2 miljoner utöver det skulle jag tippa. Kan jag kräva en liten andel när han går bort?
Ja, jag är inte omtyckt av min familj och det är deras önskan att jag får ärva så lite som möjligt, men finns det chans att jag kan rycka loss en liten del trots detta?
Tack för svar

Är pappas nuvarande fru, din mor?

Äger din pappa en bostad med din mamma trots att han har en ny fru?

Är din fars fru samma person som din mor? Det är lite luddigt. Om din mor inte är din fars nuvarande fru så kan du helt räkna bort henne ur ekvationen (såvida det inte finns ett testamente som säger annat).

Antar att din mor och din fars fru är samma person nu och att din syster är din helsyster. Om så är fallet kommer din mor ärva allt efter din far såvida inget annat framgår av testamente. Du får vänta till dess din mor dör. Därefter kan du alltid kräva din laglott, d.v.s. 25% av de totala tillgångarna efter din mor och far. Resten kan genom testamente och laglott tillfalla din syster.

var riktigt otydligt av mig, frun och min mor är samma person. verkar som att jag får invänta min moders död vilket innebär att hon troligtvis spenderat upp allt, tack för hjälp!

Du måste vänta in bådas död om båda är dina föräldrar.

Hon kan inte spendera allt av efterarvet, bara av sin egen andel. Eller, hon kan, men har inte rätt till det. När en make innehar den andra makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt så gäller reglerna mot förminskning av arv den delen, vilket innebär att hon max får spendera 10% eller 25% (lite oklart där enligt praxis och doktrin) om jag minns siffrorna rätt.

Däremot får hon spendera sin halva hur hon vill.

Vilken praxis och doktrin? Vad jag vet får hon köpa kattguld för rubbet utan att kränka någons rätt.

ÄB 3:3.

EDIT: Angående doktrin och praxis kommer jag inte ihåg exakt. SU har bytt kurslitteratur sen jag gick där och jag har ingen koll på var jag har boken, men för närvarande använder de Rätt arv av Margareta Brattström, och där verkar det vara femte kapitlet som behandlar frågan.

EDIT2: Såhär säger Junos lagkommentar "Avser inte absolut minskning utan jämförelse med det värde boet annars skulle ha haft. För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel (NJA 2013 s. 736)."

Så där har vi praxis, vilken verkar ha landat i 25%.

Hon får väl spendera pengarna på sig själv, investeringar, bostäder, resor etc, så som hon behagar?

Däremot får hon inte börja pytsa ut arvet i form av gåvor till TS syskon och på det sättet beröva honom på hans arvslott.

Nej, se ovan.

Ok, jag är inte jurist, så du har säkert rätt. Men vad jag kan läsa mig till känner jag mig inte övertygad av din länk...

ÄB 3:3 verkar beskriva att personen i fråga inte får ge bort eller testamentera bort mer än en viss gräns som du säger. Detta för att inte förfördela en viss bröstarvinge. Man kan som överlevande maka inte bestämma att bara ett av barnen får all kvarlåtenskap, genom att pytsa ut summor som gåvor.

Men det är som sagt fokus på gåva. Jag tycker mig inte se något hinder för att spendera pengarna på vanligt - om än kanske vidlyftigt - leverne. Jag ser inte ens hur det är möjligt att reglera detta. Om modern i fråga köper aktier och resor för pengarna, ska det finnas någon instans som stoppar dessa transaktioner med hänvisning till att en viss procent finns kvar åt arvingarna? Detta har jag aldrig hört talas om.

Nja, nu hänvisar du till nåt som väl inte är likvärdigt?

I HD dom står det under tillämplig lagregel:

” Den efterlevande maken kan som ägare fritt förfoga över den egendom som ärvs med stöd av 3 kap. 1 § ärvdabalken. Egendomen kan användas, säljas eller ges bort; någon vårdplikt föreligger inte. All egendom bildar hos den efterlevande en enhetlig förmögenhetsmassa. Handlingsfriheten är begränsad endast på så sätt att den efterlevande maken inte genom testamente får bestämma över den egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar (3 kap. 2 § första stycket). Begränsningen av testationsrätten gäller med avseende på efterarvingarnas ideella andel av förmögenhetsmassan, inte i fråga om bestämd egendom (se NJA 1995 s. 303).”

Det säger ju att just att efterlevande make kan göra vad den vill i princip förutom att testamentera bort som ska till först avlidnes arvingar. Dvs köpa kattguld är helt ok.
Är det inte ändrat i lagen sedan 2013 så gäller väl det här?