Vilken svensk bank faller först?

Tack 👍

Lite så jag uppfattade det jag hörde/läste, blev lite frågande när jag inte hittade info nu när jag gjorde en snabb sökning.

Galet system som gör bankerna extremt utsatta i tider som dessa men det är väl så usa fungerar.
Big risk, big rewards typ 😂

Jag kan egentligen ingenting om hur lånemarknader verkligen fungerar, men om wikiartikeln har koll så kan det bli stökigt framöver. ”Fixed-rate mortgages are vulnerable to inflation risk”

Samma här.
Och ibland ska man kolla fakta och inte tro allt man hör i förbifarten vilket jag gjorde i detta fallet.
Även om det verkade stämma denna gången.

I Sverige är det väl främst bolånekunderna som står för den större risken därför tror jag svenska banker står starkare iaf så länge jobb och räntor inte sticker iväg i allt för negativa siffror.

Ja, det är hur det låter när man läser runt, och som bolånetagare själv så känns det rimligt. Med det sagt så brukar kriser börja på oväntade ställen, som nu i SVB. De gjorde enligt många ”rätt” med sina obligationsköp. Nu har nånting gått sönder (SVB, CS med flera) och det lär sprida sig även hit.

Jag minns i början av covid att FHM sa ”det kommer inte hit”, tror helt klart att det är samma med bankkrisen som håller på att utveckla sig.

Artikel i GP.
Länk:
https://www.gp.se/ekonomi/hade-riksb...sat-1.95227574

Citat:
" Per Lindvall:
Hade Riksbanken varit en privat bank hade den kollapsat
EkonomikrönikaBankkrisen är ett långkok som nu plötsligt skummar över. I Sverige är det de högriskinstituten som levt på billig inlåning som sitter sämst till – och Riksbanken

TEXT: Per Lindvall
12:36 - 26 mar, 2023
Finanskriser är lite av min hemmaplan. Min yrkeskarriär började med att jag som kreditriskanalytiker fick sätta huvudet i det getingbo som var svenska finans- och fastighetsbolag i slutet på 80-talet. Några år senare så small det. Jag anser mig därefter ha utvecklat en viss känsla och vissa färdigheter för att identifiera när uppbyggnaden av finansiella risker har börjat växa sig allt för stora.

Jag var på dotcom-bubblan när det begav sig, liksom den senaste finanskrisen 2008. Innan den senare bröt ut blev jag offentligt utskälld av Islands Stockholmsambassadör när jag sa att Kaupthing bank inte skulle klara sig. Swedbanks dåvarande ordförande Carl-Eric Stålberg var mycket arg när jag påpekade att banken hade tagit sig vatten över huvudet i Baltikum.

Och min hemmabyggda lampa har lyst rött ett tag för de finansiella riskerna, såväl globalt som i Sverige. Grundproblemet har varit och är att de finansiella skulderna har vuxit mycket snabbare än den underliggande ekonomiska aktiviteten. Det gör att kreditriskerna ackumuleras och det finansiella systemet blir mera störningskänsligt. Det är ekonomen Hyman Minskys finansiella instabilitetshypotes som har satts i arbete.

Man kan som Nordeas chefsekonom Annika Winsth skylla detta på Riksbanken och de extremt låga räntorna den har hållit under lång tid. Det kan låta självklart men är förstås en väldigt enögd analys. Att de som har verkställt kreditexpansionen och därmed riskuppbyggnaden, och tjänat mycket stora pengar på det, är just banker som Nordea har hon kanske betalt för att blunda för.

Det svenska politiska och nationalekonomiska etablissemanget förtjänar också en stor känga. Det svenska överskottsmålet har rakt igenom varit stolligt. Att det offentliga tar in mer i skatt än de gör av med är för det första är ett rent deflationistiskt redskap, som har motarbetat Riksbanken, och för det andra har det flyttat över och drivit på kreditbildningen på den privata sidan.

Och så länge dessa nya krediter och därmed nya pengar inte har drivit upp priser på varor och tjänster utan i stället priserna på bostäder och finansiella tillgångar så har Riksbanken inte kunnat göra något med sitt enda öppna öga, det som varit riktat mot inflationsmålet.

Konsekvenserna av detta ser vi nu när den skenande inflationen och snabbt stigande räntorna har ruskat till och även vänt på betalningsflödena i ekonomin. Den växande stocken av bolån har gjort de svenska hushållen mycket mera räntekänsliga än vad de var för 20 år sedan. Andelen av hushållens disponibla inkomster som går till räntebetalningar har stigit från under 4 procent i fjol till att nu snabbt stiga över 10 procent. Det tillsammans med de mycket höga matpriserna är en stark recessionsmedicin som i sin tur kan få riskerna i banksystemet att falla ut.

De amerikanska bankerna Silicon Valley Bank och Signature Banks krascher har två klassiska ingredienser som vi känner igen från de flesta bankkollapser. Den ena är att de till stora delar har finansierat sig kortfristigt och lånat ut långfristigt och den andra är att de har lånat ut/placerat pengarna till långfristiga låsta räntor. Haveriet för den schweiziska storbanken beror på år av misskötsel där de har haft mycket dålig riskkontroll och gått på mina efter mina. När inlånarna plockade snabbt plockade ut sina pengar så kollapsade de.

I Sverige är det som tur är inga större finansinstitut som, vad jag vet ännu, har visat sig ha motsvarande lerfötter. Den bank som kommer närmast är faktiskt Riksbanken. Den köpte i likhet med Silicon Valley Bank stora mängder obligationer när räntorna var mycket låga och finansierade dessa genom korta lån, så kallade reserver, till mellanhänderna bankerna. Värdet på obligationerna har nu fallit samtidigt som kostnadsräntorna på reserverna har rusat. Riksbanken har förbrukat sitt egna kapital och har ett negativt kassaflöde. Hade det varit en privat bank hade den kollapsat, men nu backas den upp av staten.

Men däremot finns det en rad svenska institut som har finansierat sig nästan uteslutande genom inlåning från allmänheten, men vars tillgångar har stora och snabbt växande risker. Det gäller exempelvis förlustgående Klarna, men även nischbanker som Marginalen, Collector, Hoist med flera. Det är där någonstans som det kommer att smälla, först."

Stämmer säkert att han jobbat med det i unga år.
Men sedan verkar han ha blivit murvel och skriver alarmistiska artiklar och håller sig mest på slagordsnivå. Kanske klarade han inte konkurrensen i sektorn eller tyckte det var roligare med alarmism.


Jag håller med om att Winsth ägnar sig åt oskäligt gnäll på RB. Än värre är hennes underhuggare Unell som verkar se som sin livsuppgift att spy galla över RB.

Det förvånansvärt få verkar klara av att inse är att bankerna har plågats av RB's låga ränta. Ändå finns fakta framme på bordet.
Per Lindvall verkar här helt frikopplad från verkligheten och yrar om att bankerna skulle ha tjänat stora pengar i stället. Han är 180 grader fel mot verkligheten och för något som tar mindre än en minut att verifiera.
Trovärdigheten för Per Lindvall sjönk här ned till 0. Går inte att lita på ett ord han skriver.


Överskottsmålet är tvärtom alldeles utmärkt och svenska politiker skall ha credit för att ha upprätthållit det så pass bra. Det finns inget som helst problem med att offentlig sektor ligger och småamorterar ned sin skuld.

Att privat sektor ökar sin skuld har att göra med att tillväxten ökar. Vad är soliditeten. Varför nämner han inte det. Svaret är givet. Då framstår hans alarmism som förståndshandikappat.


Hur då istället??
Det klarar han inte av att redogöra för.
Stiger priset på en vara som produceras (som gäller för bostäder) så att producenternas marginaler ökar, så kommer bara produktionen öka och prisökningen stanna av.

Vi har enormt mycket mer stora platt-TV nu än för 20 år sedan. Och de har inte ökat i pris utan tvärtom fallit. Ökad efterfrågan leder bara till ökad produktion.

Sedan något som ytterst få verkar begripa. (Och det är i sig obegripligt).
Ökad M1 ligger hela tiden på bankkonton. De försvinner inte bara för att man köper en bostad.
De bara byter ägare.
Dvs köp av bostäder utgör exakt 0 hinder för att dessa "pengar" används för köp av varor och tjänster (och driver upp KPI).

Den ca 6-7% iga ökningen av M1 som skett årligen ligger på bankonton och det är fritt fram för hushållen att använda dessa för köp av ditt och datt. Vilket om dom gjorde det skulle driva upp KPI.
Men dom har inte haft lust med det. Istället har nästan hela ökningen bara legat stilla på deras bankkonton.

Bostadsköp är inte "i stället". Den som skriver att det är istället har inte förstått något.

Jaså, hurdå?
Nej ingen förklaring. Bara förvirrade slagord.

Hushållens belåningsgrad har tvärtom minskat något under åren.

Det är bara hjärndöd alarmism.
Svenska banker (speciellt storbanker) är enormt välkapitaliserade och kommer tvärtom att kunna tjäna mer när räntorna är högre.

Här visar han att han inte har det minsta koll på läget. Inte ens det mest basala har han tagit reda på. Inte konstigt att han inte fungerade som analytiker i kreditmarknaden. Dom måste ju ha koll.

SVB var ovanlig på så sätt att dom hade ganska lite utlåning. Och fick mycket överföringar från andra banker. Och satt med enorma mängder excess reserves som gav negativ ränta.
Istället köpte dom det säkraste som fanns. Dvs Statsobligationer. Dom var enormt riskaverta.
Dom hade hedgat sig mot ränterisk. Dock slutade dom med det iom med att FED skulle sluta höja strax, enligt FED själva. Deras misstag är alltså att lite på FED.

Dvs hade han sagt att SVB var föredömligt riskaverta, och att deras misstag var att lite på FED så hade han haft rätt. Men det blir ju inte så mycket alarmism över det. (och då hade hans berättelser inte lästs av GlennvonGoteborg och andra knarkare av alarmism).

Det stämmer. Det var inte utlåningen som var problemet.
Men det fanns ytterligare en faktor - krisen inom tech-industrin i USA.
Google, Twitter m.fl har dragit ner kraftigt på antal anställda senaste året.
Techsektorn är som kanariefågeln i gruvan, de ligger först i konjunkturerna numera när i princip all marknadsföring sker on-line och på sociala media.
"As economic conditions for the tech sector became more straitened following the pandemic boom, many of SVB’s customers began to draw on their funds to keep above water. Short on cash, SVB was forced to sell its bonds at big losses, prompting concerns about its financial health."
En slags bank-run m.a.o.