Stopp för ny vindkraft i västra FinlandJag föreslår att den nödvändiga förstärkningen av kraftnätet ska bekostas av vindkraftverkens ägare.
Vindkraften har byggts ut rekordsnabbt i Finland. Men nu säger Fingrid stopp. Inga nya vindkraftsprojekt kommer att få tillstånd att koppla in sig i det västfinländska elnätet förrän tidigast 2027-2028. Detta för att inte riskera att elsystemet havererar.
Fingrids beslut är en påminnelse om att elsystemet inte bara handlar om energi och effekt, utan också om driftsäkerhet. De facto måste just den alltid komma i första hand, och det sätter på olika sätt gränser för var ny elproduktion kan byggas, hur mycket som kan byggas och vilken typ av elproduktion det kan handla om.
...
Fingrid hänvisar här till att ”internationella erfarenheter och egna observationer av omriktarteknologin” visar att elsystemets stabilitet riskeras, om andelen anläggningar baserade på denna teknologi blir för stor. I klartext syftar detta på vindkraften och solkraften.
”Instabiliteten kan i värsta fall leda till omfattande störningar. Fingrid har försökt hitta lösningar till detta i ett nära samarbete med vindkraftsoperatörerna. Lösningen förutsätter förändringar i kraftanläggningarnas styrsystem och investeringar i stamnäten”, sägs i Fingrids pressmeddelande.
Inför detta har Fingrid beslutat att från och med den 1 maj inom den berörda regionen inte acceptera nytillkommande projekt vars anläggningar kräver omriktare. Undantag ges bara för anläggningar vilkas effekt understiger en megawatt.
Den nödvändiga förstärkningen av stamnätet prognosticeras av Fingrid vara klar 2027 eller 2028. Som konsekvens får ett stort antal vindkraftsprojekt nu senarelägga sina planer.
...
Vindkraften billigast att producera visar ny rapportSvensk vindenergi nämner att kalkylräntan hålls nere genom att minska risken. Där har atomkraften en stor ekonomisk börda till följd av politikernas fientlighet mot atomkraft. Investeringar i atomkraft är förknippade med en hög riskränta, på grund av risken för politiska ingrepp.
...
El från nya anläggningar, rapport från Energiforsk
Vindkraften är billigast – solel hack i häl
Resultaten från rapporten kan sammanfattas med nedanstående förteckning av medelvärdet för kostnaderna för olika kraftslag:...
- Vindkraft på land: 32 öre per kWh
- Solel, stora parker: 43 öre per kWh
- Kraftvärme, avfall: 48,5 öre per kWh
- Vattenkraft, ny station: 52 öre per kWh
- Vindkraft till havs: 53 öre per kWh
- Kraftvärme, skogsflis: 55 öre per kWh
- Kärnkraft: 56 öre per kWh
- Solel, små villasystem: 79 öre per kWh
LCOE är ett ganska enkelt mått, men också det mest vedertagna sättet att jämföra kostnader för olika kraftverk. LCOE beskrivs som kronor per kilowattimme (kWh) och fås genom att addera kraftverkets kapitalkostnader (CAPEX) med dess rörliga kostnader (OPEX) och slå ut det på årsproduktionen. Måttet säger således ingenting om lönsamheten. För kapitalintensiva kraftslag är kalkylräntan avgörande för kostnadsnivån och vindkraften har under de senaste 10 åren jobbat hårt med affärsmodeller för att genom olika prissäkringar minska risken – och därmed kalkylräntan. Det har varit väldigt framgångsrikt för att idag, tillsammans med solel, uppvisa den lägsta elproduktionskostnaden för alla kraftslag i Sverige.
...
Därför slår elkrisen extra hårt mot Danmark – Sverige kan stå på turDom danska företagens elräkningar har ökat från 3,5 miljarder till 20 miljarder danska kronor. Man kan fundera på hur mycket av dom pengarna som har gått till svenska och, framför allt, norska kraftbolag. Hur mycket mer exportintäkter skulle Sverige ha haft såvida Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte hade genomfört sin rasering av en stor del av Sveriges elproduktion?
Danmark är ett av de mest vindkraftsberoende länderna i Europa. Det gör landet extremt sårbart i vinter. ”Det blir fysiskt omöjligt för Danmark att täcka sina egna behov när det inte blåser”, säger experten Paul Frederik Bach till TN.
...
Dansk Erhverv (den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv) konstaterar att de danska företagens elräkningar har ökat från 3,5 miljarder danska kronor under andra halvåret 2019 till 20 miljarder under det andra halvåret 2022.
...
Står inför dilemma
Samtidigt har Danmark ett potentiellt dilemma framför sig. Det finns en risk att elen inte kommer att räcka till i vinter.
Landet har satsat hårt på vindkraft och kraftslaget står på helåret för cirka 50 procent av landets totala elproduktion på 32 TWh. Men om det inte blåser måste man backa upp eltillförseln med fossileldade kraftverk och import utifrån.
...
Stöd för kärnkraft ökar
Den snabbt och akut uppkomna energikrisen har också ruckat på något som närmast kan beskrivas som ett av Danmarks fundament – kärnkraftsmotståndet.
När de två reaktorerna i Barsebäck startades i mitten av 1970-talet följdes det av starka protester och en demonstration i Köpenhamn år 1979 lockade över 30 000 personer som krävde att den danska staten skulle agera. 1985 röstade det danska Folketinget fram en lag som förbjöd Danmark att producera kärnkraftsproducerad el.
...
Men i takt med att energikrisen fördjupats har den danska attityden gentemot kärnkraft svängt för första gången.
En färsk opinionsundersökning visar att 46 procent av danskarna skulle rösta ja till kärnkraft om det var folkomröstning imorgon. Bland unga mellan 20 och 29 år är siffran över 50 procent. 39 procent av de tillfrågade skulle rösta nej.
Det är en markant skillnad mot en identisk undersökning som gjordes för bara ett halvår sedan. Då uppgav 43 procent av danskarna att de skulle rösta nej till kärnkraft om det var folkomröstning imorgon.
”Klimatkrisen blir mer och mer akut och uppenbar; i 30 år har vi dock inte riktigt velat ta det på allvar. Men med Rysslands anfallskrig i Ukraina har den svarta energin plötsligt också blivit dyr. Sedan kommer det direkt in i människors vardag, och det är vad vi ser effekten av här”, säger Lars Kjerulf Petersen, vid Aarhus universitet till tidningen Politiken i en kommentar till attitydförändringen.
...
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106