Citat:
Ursprungligen postat av
boboboxbox
En ung knarkare - oerfaren som förare, kör någon annans bil med tekniska brister som skulle föranlett körförbud vid en kontroll, rakt in i ett träd med minst dubbla tillåtna hastigheten för vägsträckan...?
Är det en någorlunda riktig sammanfattning av det som kommit fram hittills?
Och åtskilliga av er försvarar det som har hänt?
Att det kan hända vem som helst, att killen inte menade att köra ihjäl sin bekanta, att alla var med på det -
att olyckor händer, helt enkelt och att man inte skall döma och absolut inte "hata på" någon som bara gjort ett misstag och tusen andra ursäkter och förklaringar.
Jag har lite nyheter för er:
Ni är alla delansvariga för att ha skapat en miljö där sådant här är acceptabelt - att sådant här "händer" och att det är "ingens fel".
Olyckor händer inte. Dom skapas.
Så fort man börjar titta bara lite, lite närmare på det andra kallar "olycka" så ser man att händelsen består av en mängd olika komponenter som behöver vara tämligen väl sammanfogade för att leda fram till det som slutligen sker.
När man radar upp alla dessa ingående delar som ledde fram till slutresultatet så upphör möjligheten att använda epitetet "olycka" och istället står det klart att utgången inte är något mer än en logisk följd av de förutsättningar som givits.
Det kunde bara gå åt helvete, helt enkelt.
Dessa barnen spelade inte på odds-axeln "om något händer" utan satte allt på tids-axeln "när något händer".
Och, det hände.
Somliga klarade sig undan med blotta förskräckelsen, andra fick skador för livet. En dog.
Faktum är att dom klarade sig förvånansvärt bra ändå. Fler kunde dött. Fler kunde skadats allvarligt.
Volvobilar av denna generationen brinner gärna. Hur många satt fastklämda...? Hur snabbt kom övriga ut?
Fundera på det en stund.
Det som gör mig så upprörd är likheterna med Lovisa Öbergs krasch uppe i Sörfors.
Vansinneskörning, annans fordon, för många i bilen, nytaget körkort, bristande föräldraansvar.
Lär sig folk ingenting? Talar inte föräldrar med sina barn längre?
Varför gör inte föräldrar sina barn redo för vuxenlivet längre?
Varför anstränger sig inte föräldrar att försöka överbrygga dödsgapet mellan myndighetsdagen och 25 -årsdagen när man kan börja hoppas att konsekvenstänkandet utvecklat sig - vecklat ut sig som den fallskärm det skall fungera som?
Skämmes, alla ni som försöker bortförklara, bagatellisera och trivialisera sådana här händelser.
Det är ni som ger nästa Oliver, nästa Lovisa och nästa Frida F en chans att ha ihjäl folk.
Nej. Inte mord. Inte ens dråp, faktiskt.
Men Likgiltighetsuppsåt måste in och prövas i denna typ av händelser.
Grov vårdslöshet räcker helt enkelt inte, och ger inte adekvat påföljd.
Bästa kommentaren hittills. Gällande föräldraansvaret: I sådana här hålor får de barn mellan 17 och 22 och lyckas sällan fortsätta tillsammans med ”partnern”. Ungarna växer upp dels vind för våg och dels präglade av föräldrarnas inskränkthet. På sociala medier kallar de sig ”Kungen” och liknande, har ofta gått (enligt dem själva) ”livets hårda skola”, skaffar sig fula tribaltatueringar, har ofta kepsar, älskar motorfordon och grogg. Tittar på en massa porr och hatar utlänningar, fast de beter sig likadant själva. Tjejerna skaffar anknäbb om de kan få dem på avbetalning, har gärna solbränna eller solpuder, klär sig i tajta gymkläder och hoodie och suger av killar i femman. Killarna heter gärna Liam, Kevin, Oliver, Charlie (föräldrarna tror det är fint och internationellt, fast det är WT), tjejerna heter Vanessa, Camilla, Nova, Luna, Tindra och Angela.