Citat:
Ursprungligen postat av
Whoknows23
Det få vet är ju hur det faktiskt går till i dessa odödliga gäng.
Att dessa personer sedan sin epatid gladeligen både kört och åkt runt i trimmade bilar,utan bälte och varit 10tal personer i bilarna verkar man slå bort nu,när man blir drabbad.
Tonåringar tror sig vara odödliga, grupptrycket är enormt och man "bara gör".
Denna kille är straffad för livet men alla har samtidigt ett ansvar I detta.
Nu hände det dom alltid tänkt "arsch det kommer inte hända nåt"
Att springa runt och skryta om att man hoppas på skadestånd nu känns bara osmakligt.
Vi vet alla vilka dessa personer är och hur glada de själva varit i att köra på detta vis.
Man får försöka se situationen utifrån tonåringarna och deras tänk i stunden.
Glöm grupptryck.
Läser du in dig på händelsen så ser du att flera av passagerarna bad Oliver att ta det lugnare, att inte köra så våldsamt.
"Grupptryck" kommer upp gång på gång i den här typen av katastrofer, men sanningen är den att föraren och föraren ensam är ansvarig för framförandet av fordonet.
Är man så jagsvag och osäker att man låter andra diktera hur man skall köra så är man inte mogen körkortet och ansvaret som följer med detta.
Alltid förarens ansvar.
Och, för dom som tjafsar om att köra fler i baksätet än det finns platser för inte är så farligt och att "alla har gjort likadant":
Det är hjärtskärande att läsa hur Tottes liv troligen gått att rädda om man bara kunde fått ut honom ur bilen i tid.
Men, då hade man behövt tvinga bak hans säte ytterligare - och där sitter "extrapassageraren" (Ida?) i knät på Emil(??) med benen ihoptvinnade och fastlåsta under framsätet och blockerar hela räddningsarbetet.
Allt medans livet rinner ur Oliver - med räddningspersonalen på första parkett, utan att kunna hjälpa den svårast skadade.
Fy fan vilken tragik!
Oliver dödade Totte inte bara en gång, utan två gånger om! Främst genom sin körning, men dessutom genom att lasta in för många passagerare i bilen.
Det finns ingen gräns för det förakt jag känner inför syltryggar som Oliver och hans föräldrar som fostrat honom till en som smiter undan sitt ansvar, tillsammans med små lögnaktiga flickebarn som vänder kappan efter vinden och smutsar ner sitt innersta med att ljuga bara för att få en kille man gillar att gå fri - eller åtminstone få ett lindrigare straff. Må hennes lögner och halvsanningar hålla henne vaken genom nätterna genom hennes ynkliga liv, och låt Oliver Brauers leva med stämpeln som ynkrygg, brottsling och knarkare, samt se till att den enda sysselsättning som står öppen för honom är en fortsatt karriär som knarklangare.
