Citat:
Ursprungligen postat av
Glostrup
Det övergår mitt förstånd hur en rimligt begåvad människa kan se något annat i Trump än en populistisk charlatan som lider av grav narcissism och storhetsvansinne. Det räcker med att läsa transkriberingarna från hans tal för att inse att han visserligen spelar en roll och showar, men att det finns något djupt obehagligt i hur han spelar ut extra utifrån reaktionerna han får och till vilka längder han är villig att gå för att få folkets jubel. Samvetslösheten och ignorerandet av talens möjliga (troliga) konsekvenser är absolut i Trumps olika tal och uttalanden.
Men det ännu mer uppenbara är hur korkad Trump faktiskt är, och hur mycket han fungerar som en klassisk toppstyrande amerikansk CEO. Han har inga egentliga djupare kompetenser, men han har tack vare sin rika familj fått leva ett liv där han själv har kunnat bestämma helt som han vill, och därefter omgett sig med sykofantiska ja-sägare. Därför kan han nu bara fungera i en sådan alternativ verklighetsbubbla. Han behöver aldrig ta konsekvenserna av sitt agerande, eftersom han alltid kommer att ha tillräckligt med pengar för att bara kunna gå ifrån ruinerna - vilket han har gjort i så många misslyckade affärer.
Trump kommer alltid bara att se till sitt eget bästa, och eftersom han är både svag och en mobbartyp så lierar han sig med de ”starka” som han egentligen är rädd för (Putin) och slår på de svaga (alla motståndare som inte kan försvara sig). Han har samma grandiosa självbild vad gäller hans förmåga att förhandla, men eftersom han bara förstår förhandlingar där bara en är vinnare, eller förhandlingar där han har den absoluta maktpositionen, så kan han vare sig förstå diplomati eller använda sig av andra verktyg än påtryckningar för att nå sitt mål - så han blir en enastående ensidig och enfaldig förhandlare.
Detta, tillsammans med hans okunskap om och indifferens för demokrati gör honom till exakt den personlighet som är allra sämst lämpad för ett officiellt ämbete i en demokratiskt land. Det faktum att han ändå valdes till ämbetet visar på demokratins allra allvarligaste svaghet; folkets oförstånd.
Naturligtvis stämmer det du skriver men det kan också appliceras på nästintill varje hög amerikansk ( och kanske också svensk) politiker oavsett parti.
Sedan finns det ju faktiskt de som röstar efter ideologi och inte nödvändigtvis på person, att rösta vänster är för många republikaner i usa en omöjlig tanke oavsett vem som råkar vara republikansk kandidat, på samma sätt som vänsterfolk i usa röstade på säcken potatis dom slängde fram som kandidat bara för att han var den nominerade.
Det handlar inte heller bara om folkets oförstånd utan om att alternativet kanske är värre i mångas ögon.
