Varför är gud gud?

Allt detta står utförligt i Vedaskrifterna, vilket jag som Krishnamedveten följer.

Jämförelsen som görs är att Gud är för oss vad magen är för resten av kroppen. Vi arbetar med händerna för att skänka njutning till magen genom matintag. Händerna och de resterande delarna av kroppen får ingen direkt del av den njutningen magen får, men magen plockar upp viktiga näringsämnen vilket gör att resten av kroppen skänks god hälsa och fortlevnad. Skulle vi sluta arbeta aktivt för att skänka njutning till magen skulle vi istället förtvina och dö.

Poängen är alltså att Gudsdyrkan gynnar även oss. Det är den enda sanna vägen till lycka, då det materialistiska är förgängligt. Det är vägen till visdom och medvetande. Att motsätta sig Gud och stanna kvar i den materiella illusionen är att välja ett liv av ignorans och sorg. Dessutom belönas vi för goda handlingar även efter att våra nuvarande kroppar blivit obrukbara.

Underkastelse är alltså inte något som gynnar bara en av parterna. Våra bruksdjur underkastar sig oss med sina liv och kroppar, men i gengäld får de ett tryggt liv av serverad mat samt skydd. Vi underkastar oss våra arbetsgivare och spenderar stor tid av våra liv på att göra de nöjda, men i gengäld får vi ekonomisk stabilitet.

Alla dessa exempel har med arbetsgivare att göra, och det är precis vad Gud också är på ett större plan. Vi har skapats för att tillfredsställa Honom, men det vi får tillbaka är livet självt. Det är den enda sanna vägen och det är helt ovärderligt.

Gud med oss.

För att vi människor överhuvudtaget skall kunna ha möjlighet att kunna tro på något så förutsätter det att detta inte är något såsom bevisat existerande.

För att göra det fullständigt klart så är jag inte troende i den meningen att jag tillerkänner mig till någon religion.

Däremot vet jag (om jag tillåts lita på mina sinnen) att vi människor boendes på denna planet vi kallar Tellus inte är ensamma i vårt universum och att det tom finns civilisationer utanför vårt solsystem som är långt före oss och längre komna i såväl teknisk som social utveckling.

Om det sen skall kallas för gud lämnar jag öppet och därhän.

Vad jag vill veta är om gud är gud (för de som erkänner gud som gud) för att uteslutande göra gott för oss människor. Ja ovillkorligt så som en förståelsefull förlåtande gud eller är gud en dömande gud straffande gud? Ja varför är gud just gud dvs har en relation till oss människor och inte bara väljer att vara för sig själv på sin kant?

Är gud tvingad tack vare sin egenskap som god att ha en relation med oss människor och en ansvarsfull sådan?

Vissa som haft nära döden upplevelser (NDE på youtube) hävdar att vi är en del av Gud...
Vi är här för att lära, och vid livets slut återförenas vi med Gud..

...därför är Gud allvetande, för inget går att dölja.

Så enligt Vedaskrifterna så är gud gud för sitt egenintresse och om det sen spiller över till att även gagna människor så är det deras sak och inget som rör gud. Gud kan alltså inte ställas till svars för vad människor företar sig.

Mao så kan denne gud låta människan som släkte gå under, utan att det bekommer gud det minsta, fastän gud skulle kunna förhindra ett sådant skeende. Det låter inte som en god gud. Om inte gud är god kan denne gud då betraktas som en gud? Förefaller, för mig, som en omöjlighet.

Då är det istället något ondskefullt som måste betraktas som det motsatta dvs fan.

Jämför om jag står vid en kaj och ser en människa i vattnet kämpa för sitt liv. Har inte jag då såsom en godhjärtad människa en plikt att slänga ut en frälsarkrans (livboj) till denna hjälpbehövande människa som finns till hands någon meter ifrån mig?

Så finns det en gud över oss människor så har den guden i egenskap som god att också, om möjligt, ja som allsmäktig, ansvara för vår säkerhet. Om inte, ja då finns det heller ingen gud som är allsmäktig över oss.

Problemet är att er gud inte finns, den är påhittad för att ha en fiktiv trygghet att luta sig mot när hjärncellerna inte orkar med. Att slippa ta eget ansvar så är det betryggande att skicka problemet å guds vägar. Mår illa av alla religiösa dårar.

Förstår inte hur du fick ut detta från det jag skrev. Det är som att säga att man blir förälder för sitt egenintresse, och om det även spiller över till att gagna barnet är det barnets sak. Det funkar inte riktigt så.

Självklart är det förälderns jobb att beskydda barnet. Barnet måste dock också underkasta sig och respektera förälderns regler, och då det har fri vilja kan det välja att inte göra det och ställa till det en massa för sig. En god förälder bör dock finnas kvar och inte överge.

Gud garanterar individen evigt liv och det är den största säkerheten som finns. Gud överger oss inte utan finns inom oss. Vi har dock blivit givna en fri vilja, vilket innebär att Gud inte garanterar att vi alltid kommer göra beslut. Ju fler rätt beslut vi gör genom livet, desto bättre karma får vi. Ju bättre karma vi får, desto mer uppfyllda former återföds vi som. När vi till slut når den mest upplysta formen bryts återföreningens mönster och vi får leva med vår skapare på ett högre existensplan.

Du talar av ignorans då du uppenbarligen inte satt dig in i vad det hela handlar om. Tvärtom handlar min religion om att ta ansvar för sina handlingar och antingen lida eller njuta sig igenom konsekvenserna. Den lärde förhåller sig till ett stort antal principer för att de värdsliga problemen inte ska uppstå till att börja med. Det är en uppfyllande existens i rättskaffenhetens tecken.

Din åsikt vore endast ett underlag för en intressant diskussion om den var underbyggd med kunskap. Istället avfärdar du det du aldrig tagit del av, och det är motsatsen till vishet. Inget ämne bör man blunda sig igenom, och allra minst ett ämne så komplext som detta.

dET MESTA KAN JAG HÅLLA med om men gällande andra civilisationer jag vet helt enkelt inte men jag hoppas och fruktar samtidigt

He he är du en hare krishna komplett med särk och hela köret?

Gud är exakt det hjärnspöke det skapades till att vara.

Därför är alla uttalanden om vad gud är självuppfyllande.

I mitt huvud är gud just nu en kåt blodin med stora bröst, ingen kan bevisa att jag inne i mitt huvud har fel.

Däremot att jag är en idiot om jag tror gud finns på riktigt.

Därför är gud alltid gud.

Jag är en Hare Krishna med helt vanliga kläder och ett helt vanligt jobb att gå till. Tänka sig.

Men ibland kör du hårt med särk och sandaler eller hur?