Citat:
Ursprungligen postat av
DefactoAnarki
Jag såg ingen tråd om detta men tänkte det var på sin plats att diskutera detta fenomen.
Om du är fattig väntar du med att gå till tandläkaren tills du absolut måste då du inte har råd för stunden med annat. Resultatet är dyrare tandläkarnotor i längden.
Du måste under halva månaden köpa småpack av det nödvändigaste för du har inte längre har pengar till utgiften för storpack. Resultatet är att nästa månad blir dyrare.
För att ta dig till jobbet måste du ha en bil. Men du har inte råd med annat för stunden än någon gammal rostig skrothög som blöder olja i parti och minut. Resultatet blir höga transportkostnader.
Du tvingas hyra istället för att äga din bostad för att du inte har till kontantinsattsen. Högre kostnader på sikt.
Vad har ni för exempel på hur fattiga blir ännu fattigare pga att de drabbas av högre kostnader än oss med bättre ekonomi pga att de saknar pengar för stunden till de på sikt billigare alternativen?
Vad gör man åt det här?
Är det rättvist?
Påminner mig om
Boots theory of socioeconomic unfairness.
Visst är det så, det är billigt att leva om man är rik. Men ofta så är det inte dessa riktiga fällor som håller människor i fattigdom. De fattiga människor jag känner sitter inte och klurar på den här typen av saker. Oftast är inte fokus på "vad kan jag göra annorlunda" som är en knepig fråga. Egot vill istället fokusera på "vad har andra gjort som försatt mig i denna situation", eftersom att det är safe som fan.

Ingen "skuld" hamnar då på en själv. Det är skatternas fel, det är sossarnas fel osv. Fördelen med det tänket är att man slipper skuld, nackdelen är att man gör sig maktlös. Ofta är det svårt att släppa taget, vi ser i Lyxfällan (och här i tråden) hur folk vägrar sälja bilen, vägrar flytta till ett billigare boende osv.
Problemet måste delas upp i två delar tycker jag. Dels vad är det för fel på samhället som gör folk fattiga, dels vad är det individen kan göra givet sin situation. I grupp kan man eventuellt diskutera det förstnämnda, men som individ bör man fokusera på det som står inom ens makt att förändra.
"God grant me the serenity to accept the things I cannot change,
Courage to change the things I can,
And the wisdom to know the difference."