Folkhälsokostnaden för ensamhet, sexlöshet och brist på intimitet.

Kostnaden??? Vad är det för lågpannor i det här landet. Vad har monetär kostnad med saken att göra? Allt kostar. Det som är kostnad hos någon, är en intäkt hos någon annan.

1. Vårdkostnader i form av att polisen handräcker vid LVM/LPT. Det är inte ett dugg billigt per dygn. Plus att polisen har vettigare saker att rycka ut för.
2. Vårdkostnader/rättegångskostnader/skadestånd som uppstår när en av alla dessa trasiga, ensamma män flippar ur totalt och har ihjäl vanligt folk med rena terroristhandlingar.
3. Vårdkostnader/sociala kostnader för dessa trasiga när de försöker, och ibland lyckas med att ta livet av sig.
4. Kostnader för vård av trasiga, ensamma män som självmedicinerar med gaming, porr, alkohol och andra droger. Detta är väldigt dyrt.
5. Det faktum att dessa män sällan bidrar positivt till samhället i stort, rent ekonomiskt.
6. Dyra och meningslösa ingrepp av könskorrigering som egentligen bottnar i kroppsdysmorfi pga. får inte ligga. Säger inte att alla trans hamnar i den kategorin, men det finns en stor minoritet här.
7. Den social och ekonomiska bördan av att vara anhörig till en "incel".

Tro mig, den notan är inte billig.

Redigering: Så jag fokuserade på män här, men kvinnor dras med precis samma problematik, om än i mindre utsträckning, då män tenderar att sänka sin standard för att få stoppa in sin penis i, tex., en standard valfitta, medans denna strategi ter sig som främmande för kvinnor.

Ett problem med ensamheten är att folk som är är större delen av tiden i emsamhet, går med egna tankar och uppfattningar om sig själv och andra människor, om är överdrivet negativa eller rentav felaktiga. I ensamheten växer sådana tankar och blir till hjärnspöken, som skapar onödig psykisk ohälsa. En del ensamma är dessutom sådana att de "inte vill störa andra i onödan", och kanske även drar sig för att söka hjälp, då de upplever det "skämmigt" att gå till psykolog eller att söka sig till socialpsykiatrin.

De flesta av oss behöver bollplank / andra människor att utbyta tankar, känslor och erfarenheter med för att få en hum om hur vi bedöms av omgivningen.

Negativa tankar har en tendens att vara starkare än positiva, och negativa tankar växer ofta vid långvarig, ofrivillig ensamhet. Först när man ingår i riktiga, sociala sammanhang brukar de negativa tankarna dämpas när man får mer positiv feedback, och när man blir positivt bekräftad av andra.

Det är inte för intet som det sägs "Ensam är inte stark" och "Ingen människa är en ö".

Så sant! Ensamheten i sig är ett mycket större problem än "incel-heten", men båda är enorma problem för samhället. Större än gängkriminaliteten skulle jag vilja påstå.