Änkors rätt till arv under 1600/1700-talet

Titel. Har letat lite snabbt och inte hittat källor som förtäljer hur rätten till arv såg ut för kvinnor/änkor under 16/1700-tal när maken gick bort. Hittar bara att söner och döttrar ärvde olika enligt landslagen och lika enligt stadslagen, men det är inte det jag letar efter. Om någon har koll får ni gärna slänga med en källa.

Vet ej om tråden lämpar sig bäst i historia eller juridik, tack på förhand!

Jord ärvdes (med undantag av jord som köpts inom äktenskapet) av blodslinje, var jorden hennes behöll hon den orörd. Var den hans jord ärvdes den av blodslinjen. Ur lösöret hade hon rätt att ta sin morgongåva och änkesäng, därefter ägde hon hälften av lösöret i boet och resten delades mellan arvingarna, dvs barn om det fanns, föräldrar i andra hand, syskon i tredje, och därefter i ordningen far-eller morföräldrar, deras barn och barnbarn.

Bästa källan är 1734 års lag, äktenskapsbalken och jordabalken.

Tack! Glömde att säga det, undrar i synnerhet om förhållandena på landsbygden innan 1734 års lag. Gällde detsamma då?

I princip var 1734 års lag ett sätt att samla och standardisera tidigare lagtexter och i regel finns det stora likheter med tidigare lagar. Folk på landsbyggden gjorde som de alltid gjort och det var inte så lätt att få folk att ändra på gamla traditioner. Men sök på Kristoffers landslag, ärvdabalken. Om den inte gav ledning vid tvistemål kunde man falla tillbaka på landslagarna, men gissningsvis ger ärvdabalken (som jag missade att nämna vad gällde 1734 års lag) vad du söker. Knivigheten ligger i jorden, men lite förenklat kan man se jord som blodsegendom, dvs individen som ägde den på pappret var bara en tillfällig brukare av en egendom som ägs av en blodslinje.

Stort tack för hjälpen.

Ærfdebalker ur Kristoffers landslag kan man läsa via bl.a. följande länk:

https://project2.sol.lu.se/fornsvens....L1.A-KrL.html