Galet dyra tillbehör/utrustning inom hobby och fritidsintressen

Läste någonstans att, tror det var Dählie, som vann mästerskap med 5 år gamla skidor.

För jävligt med föräldrar som är med och stöttar barnen ekonomiskt i sina idrottsintressen. Jag menar, det du inte fick när du var liten, ska ju ingen annan få heller?

Renovera köket och sen äta fodåra är dyrast

Jobba är också dyrt, jobba i 47 veckor för att stressa 5 veckor

Barn

Eurorack modular!

Alltså man köper några cases som är dyra sen fyller man dom med synthesizer komponenter eller "Modulars" som det heter.

En modul är på cirka 1000kr-10.000kr och det släpps nya på marknaden hela tiden..
Så fyller man ett case med 30-40 moduler kan ni ana att det kostar skjortan

Jag har en medelålders man på mitt jobb som håller på med cykling. Hans cykel kostade typ 70 000kr och han har cykeldatorer och appar och en massa saker. Det roliga är att vi har ungefär lika långt till jobbet och han kommer fram 10 minuter snabbare än mig på min 5000 kronorscykel.

En Gessle har nog råd med vad han vill, men målgruppen för topp-Hi Fi befinner sig generellt i andra branscher, av förståeliga skäl. Jag tror nästa steg från JBL och Sonos wi-fi är att nörda med vinyl i ett par äldre JVC-högtalare. Gemene musikern tycker nog några bärs till musiken gör mer än dyrare utrustning än så. PA och sånt på scen brukar inte vara särskilt Hi Fi.

En kommentar jag ofta hör bland musiker är att Hi-Fi gubben lägger absurda summor på utrustningen men missar att planera akustiken och dimensionerna i rummet. En polare var hemma hos någon med hemmabio-ljud för nära miljonen i ett knölpackat rum på max 15-20 kvadrat.

Man får väl se det så istället att männen har en hobby som de gillar att nörda ned sig i.
Det är nästan alltid män som gillar att nörda ned sig i sin hobby på det viset att de väljer att lägga massa pengar på i många fall utåt sett onödiga grejor som inte praktiskt gör så stor skillnad i förhållande till priset. Kvinnor är underrepresenterade på nördfronten och har faktiskt sällan en hobby och har de det så det sällan samma nördgrejer de snöar in på.
(OT så hade det varit sunt om fler kvinnor också snöade in på en hobby så hade de lagt mindre tid på att försöka styra sina män och haft mer förståelse för partnerns intresse. Det hade givit sundare förhållande om båda parter fått ta egentid med sin hobby istället som det ofta är att kvinnorna vill göra allt tillsammans och blir sura när männen vill pyssla med sin hobby eller umgås med polarna som har samma intresse)

Se det som livskvalitet istället. Jag tycker det är bra att man nördar in sig på en hobby och väljer att lägga tid och pengar på det. Det ger en mål och mening och är avslappning från livets vedermödor. Har man då pengar över man kan lägga på sin hobby så gör man såklart det.

Så länge det skänker glädje så är det alltid väl investerade pengar för personen själv.

Jakt är en klassiker i sammanhanget men det är också en hobby som, i mångt och mycket, blir vad man gör den till.

En del drar på sig glesbygdskavajen, stoppar ner fötterna i ett par seglarstövlar, hänger familjens gamla sidasida i armvecket och promenerar ut i skogen. Andra väljer det motsatta hållet, bössa för 180 lakan, Fjällräven-set och handsydda Lundhags. De flesta ligger någonstans mittemellan.

Vad man dock kan konstatera är att startkostnaden är ganska hög för de allra flesta. Min egen väg från kurs till första turen ut på egen hand gick lös på mellan 20-30.000. Då är jag på intet vis varken märkesnörd eller någon som gillar att mäta kuk.

Vad jag upplever som tråkigt med jakten idag är att prylarna blir allt mer centrala, på bekostnad av jakten i sig. De äldre, utdöende, gubbarna är ofta prestigelösa, klär sig i bra men billiga kläder, vårdar sina ganska billiga bössor osv. medan yngre förmågor hela tiden ska ha senaste ropet. Detta i sin tur kan på sikt leda till att jaktens breda, folkliga förankring försvagas och vilket i sinom tid innebär slutet på en kulturell institution i form av allmogejakt.

Inom hifi-hobbyn kan saker bli nästan hur dyra som helst. Se till exempel denna tråden:
(FB) Vad är grejen med svindyra ljudkablar?
Kablar är väl det mest (ö)kända exemplet. De mest inbitna entusiasterna betalar tiotusentals, eller till och med hundratusentals, kronor för något som kanske gör en liten skillnad på marginalen.

Hur ser det ut i andra hobbyer? I vilka sammanhang kan det så att säga spåra ur och det ökade priset för utrustningen eller tillbehören motsvarar inte alls en lika stor ökning i prestanda?

Obs att jag inte tänker på samlarsaker nu så som antikviteter, frimärken, serietidningar etc utan typ gitarrsträngar i exotiska metallegeringar, kolfiberfälgar till racercyklar, balsaträ med magiska egenskaper osv.

Framförallt i landets norra delar:
Snöskoter.

Har flera kollegor som har skotrar för runt 100-150k och varannan säsong ska dom ha en ny.

I mina ögon helt idiotiskt att köpa leksaker som tappar värde så snabbt för att sedan gå på samma nit igen efter 2 år.