Citat:
Han har flyttat efter för att han vill ha delad vårdnad, inte för att stalka. Om de bor långt ifrån varandra kan de inte ha delad vårdnad (var annan vecka) eftersom barnet inte kan gå i 2 olika skolor, och då får mamman vårdnaden. Så därför har pappan flyttat efter, för att han inte ville förlora sin son.
Att älskar sitt barn och kämpa för delad vårdnad är inget onormalt.
Däremot är han onormal i sitt beteende i övrigt och galen som mördade sin son.
Att älskar sitt barn och kämpa för delad vårdnad är inget onormalt.
Däremot är han onormal i sitt beteende i övrigt och galen som mördade sin son.
Gemensam vårdnad ("delad vårdnad ") har inget som helst att göra med avstånd eller umgänge.
Man fortsätter att ha gemensam vårdnad även om den ena föräldern flyttar långt ifrån den andra. Däremot påverkas ofta fördelningen av tid man har med barnet föräldrarna emellan av naturliga skäl.
Att ha barnet varannan vecka blir en utmaning i alla fall när barnet nått skolåldern och har skolplikt då man, som du nämner, inte kan gå i två skolor samtidigt och restiden varje morgon och eftermiddag till och från skolan kanske blir alldeles för lång från den ena förälderns hem.
Men bara för att man då bestämmer att den ena föräldern ska vara "boendeförälder" och den andra ha barnet ex två helger i månaden så blir det inte per automatik ett skifte från gemensam till enskild vårdnad.
Vårdnadshavare fattar alla viktiga beslut kring barnen. Skolbyte, adressändring (flytt), passansökan, att ta ut pengar från barnets sparkonto hos flera (kanske alla?) banker osv kräver båda vårdnadshavarnas underskrift och det krävs rätt mycket för att man ska bli av med rätten som förälder att vara med och fatta dessa viktiga beslut kring sina barn.
I de fall där den ena föräldern inte anses lämplig att ha fortsatt gemensam vårdnad och den andra föräldern därför döms till enskild vårdnad har det hela ofta föregåtts av långvarig ovillighet att samarbeta. En ovillighet som är så pass omfattande att familjerätt och socialtjänst gjort bedömningen att det drabbar barnet negativt.
Umgänge med sitt barn har inget med vårdnadsfrågan att göra. Även om man inte har vårdnaden över sitt barn, alltså rätt att fatta "stora beslut" så har man ändå rätt att träffa sitt barn och skapa en god relation. Förutsatt att det dels är det man vill och att man har förmågan till det. Många gånger är det rätten som fattar beslut kring umgängesfrågan om föräldrarna har svårt att samarbeta.
Det är här det blir så fel i fall som detta när det gäller våra svenska lagar.
Alla föräldrar har rätt att träffa sitt barn.
Alla barn har rätt till båda sina föräldrar.
Ja, så långt håller jag och säkert de flesta med, när det gäller friska, normala föräldrar.
Det borde finnas en del i lagen som säger att barn har rätt att slippa sina föräldrar om det är traumatiserat eller otryggt i deras sällskap.
Barns trygghet måste gå före föräldrars rätt till sin avkomma.
För alla föräldrar är inte kärleksfulla. Vi kan inte utgå från det.
Alla föräldrar är inte friska i skallen nog att förstå att de ska sätta barnets behov före sitt eget, alla föräldrar VILL INTE sätta sitts barns behov först.
Det finns SÅÅÅ många föräldrar därute som skulle kunna vara världens mest fantastiska om de bara fick rätt hjälp och stöd i tid, helst innan de skaffade barn men även efter. Med rätt insatser skulle de kunna få redskap och självförtroende att hantera föräldraskapets utmaningar.
Men sen finns det de föräldrar som oavsett hur mycket stöd och hjälp de än skulle få så skulle det aldrig fungera ändå för att de är såpass personlighetsstörda att de inte vill, de har en helt annan agenda till att vilja ha umgänge med sitt barn än saknad och kärlek som är det normala.
A flyttade inte efter för att kunna vara mer med sin son. Han hade ju för sjutton gemensam vårdnad tidigare som han förlorat i rätten vilket INTE man gör hur som helst för det är inte lätt att bli av med den rättigheten.
Hade han varit en kärleksfull pappa med rätt prioriteringar så hade han aldrig blivit av med vårdnaden.
Hans syfte var ett annat.
Det lilla vi läst om i de dokument som delats här är säkerligen bara en bråkdel men det ger oss en tydlig bild av vem han är:
En narcissist med kontrollförlust som trots åratal av olika försök att återta kontrollen över denna otroligt starka människa, S, inte lyckats.
Som nu, desperat efter att hitta något att lyckas "knäcka" henne med väljer att mörda hennes son.
__________________
Senast redigerad av Inthemiddle 2023-01-13 kl. 01:26.
Senast redigerad av Inthemiddle 2023-01-13 kl. 01:26.
