Åttaårig pojke hittad död i Luleå – mord (2023-01-08)

Tveklöst.

Artikeln hänvisar till forskningsstudier.

Är du blind?

"Forskningen pekar på att samarbete mellan separerade föräldrar är att föredra framför att ge den ene föräldern ensam vårdnad, men juristerna som dömer i dessa fall tycks sällan ta del av några forskningsstudier"

Detta går även att sätta i relation till det aktuella fallet, mamman hade ensam vårdnad sen 2021. Vad du lillapippifågel ska fråga dig är varför inget hände pojken åren 2017-2021 när föräldrarna hade gemensam vårdnad? Helt uppenbart har den bittra vårdnadstvisten fortsatt och då kan man fråga sig vems felet var?

Du vill förstås bara skuldbelägga pappan i ordning och tjata om hur farlig han var men helt uppenbart var han inte farlig de första 7 åren av pojkens liv.

Vi kan även notera detta:

"Föräldrar som är män, speciellt muslimska män, eller till och med homosexuella, har små chanser till rättvis behandling i en vårdnadstvist i Sverige. En dold diskriminering äger rum dagligen i våra rättssalar och ingen protesterar"

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...or-domstolarna

Pappan i Luleå är också invandrare, man kan ana en dold rasism hos flertalet skribenter i den här tråden förutom ett uttalat mans och pappahat.

Det går nämligen inte att utesluta att den dubbla (?) diskriminering pappan kan ha mött har förvärrat hans psykiska ohälsa och fått honom helt ur balans?

Diagnosställandet är viktigt när det handlar om brott och den här typen av konflikter/tvister. Jag är dock av åsikten att det räcker med en utredning. Håller även med om att den förälder/vårdnadshavare som inte deltar och samarbetar i utredning kan avskrivas direkt. Att hålla käft och sätta sig emot får aldrig löna sig, det gäller även brottmål.

Sluta kalla folk för dumma. Du hänvisar till två meningar där det står att forskning säger. Det är allt. Resten är ickeadvokatens egna åsikter.

Dessutom är påståendet där det (utan att ange någon källa) ”hänvisas” till ”forskningen” felaktigt. Jag har i inom ramen för tre olika forskningsprojekt (främst inom NEK) arbetat gansla nära två forskare som har en hel del publikationer i ”ansedda” journaler i bagaget om bl.a. konsekvenser för barns långsiktiga skolresultat och arbetsmarknadsutfall av skilsmässor/separationer och av att frånta föräldrar vårdnaden osv.

Den forskning som finns tyder bl.a. på att de familjer med separerade föräldrar som lyckats få till ett relativt konfliktfritt samarbete kring vårdnad av barn etcetera också tenderar att vara t.ex. ekonomiskt och psykiskt välmående familjer. Detta säger dock såklart ingenting om huruvida konfliktfritt samarbete kring vårdnad av barn orsakar det ekonomiska och psykiska välmåendet, och det säger lika lite om vad ett mer konfliktfritt samarbete skulle få för konsekvenser i de familjer där separerade föräldrar av olika anledningar inte i dagsläget samarbetar kring vårdnaden.

Den forskning som med olika metoder försökt studera frågan kausalt har inte funnit något stöd för att t.ex. samarbete mellan två separerade föräldrar förbättrar barns psykiska hälsa, eller deras arbetsmarknadsutfall i vuxen ålder, i sådana fall där den ene föräldern t.ex. utsatt den andre föräldern och/eller barnet för fysiskt eller psykiskt våld, och/eller där det i hemmiljön före separationen dokumenterats omfattande psykisk ohälsa och upplevd otrygghet. Och när det gäller föräldrar med t.ex. antisocial personlighetsstörning (och/eller vissa typer av psykossjukdom) som dömts för våldsbrott eller annan grov brottslighet, tyder den begränsade forskning som finns på att delad vårdnad i genomsnitt har en betydande negativ effekt på barns långsiktiga arbetsmarknadsutfall och psykiska välmående m.m.

Givetvis kommer du emellertid som vanligt inte svara på något av det jag skriver. Pajas.

Finns det någonstans man kan lyssna på domen?
Hörde någonstans att dom läste upp den under förhandlingarna men jag kanske har missuppfattat??

Jag håller med.

Jag tror att väldigt få personer hade valt att dejta någon de misstänker vara narcissist eller psykopat. Jag tror också att det i många fall räcker med grundläggande kunskaper om antisocial och narcissistisk personlighetsstörning för att undvika att bli inlurad i en relation med en psykopat och/eller narcissist.

Om forskningen nu är unisont överens om att barn inte drabbas nämnvärt, alternativt obetydligt av uteslutande av ena föräldern, förklara då varför FB som i sin tur grundar sig i bl a barnkonventionen går fullständigt emot denna linje? Vilken forskning pratar du om? Du går helt emot linjen om barnets bästa som Socialtjänsten och i förlängningen domstolar har arbetat utefter. Fullkomligt befängt. För individuella perspektiv på dessa trauman:
Prata med vilken utbildad psykolog som helst för att få någon typ av förståelse vilka negativa effekter det finns att inte växa upp med en förälder.

För samhälleliga effekter; studera effekterna av frånvarande pappor och vilket samband detta har gällande kriminalitet etc.

Du säger att du studerat NEK eller arbetat med personer som studerat ekonomi som ska dra slutsatser i ett helt annat ämne.

En vårdnadstvist är helt annorlunda mot t ex en fastighetsaffär. Det är mycket komplicerade frågor som i många fall kan pågå under hela barnens unga år, decennier. Vid en fastighetstvist kommer en dom som ev kan överklagas en eller två gånger. Vårdnadstvister pågår år ut och år in.

Det finns bäring i att pappor drabbas negativt i tvister. Över 8/10 ggr döms vårdnad till enskild för kvinnor mot 2/10 för män. Antingen tror man att kvinnor med säkerhet är mycket bättre vårdnadshavare och att i stort sett samtlig problematik beror på pappor eller så är det ett underkännande till vårdnadstvistprocesser.

I detta fall har det pågått tvistemål i 7(!) år av pojkens 8 åriga liv. Utan att veta detaljer, men har läst att då umgänge prövats har domstol dömt att GM ska få mer umgänge i flera tidigare fall. Detta är en person som HAR varit integrerad i samhället utan missbruksproblematik etc. Sedan var parterna överens (vilket är konstigt) om att vårdnad skulle tillfalla Mamman mot mer umgänge till pappan. När vårdnad hamnade hos mamman har hon bl a flyttat, och hon har tagit upp någon situation att han skulle varit våldsam och därefter har Soc haft dussintals möten under flera år om denna händelse utan pappans vetskap (pga vårdnad). Tvister har fortsatt. Pappan upplever sig alienerad (rent praktiskt är han närmast marginaliserad i pojkens liv), och gör det ingen annan kan förstå, dödar sitt barn. Man mår säkerligen inte bra som förälder efter åratals av mörker och tvister, och tyvärr gör uppenbarligen integrerade människor vid sina sinnens fulla bruk helt sjuka saker. Detta gör dock att han döms till det grövsta straffet.

Media pratade inte om fallet i Hässleholm när en mamma dödade sig själv och två barn ens i närheten av vad som kommit ur av denna tragedi, eller Trelleborg något år tidigare. Eller senast en svensk mamma i London som gjorde samma sak nyligen.

Tingsrätten har många olika aspekter att ta hänsyn till när de ska reda ut vad som är barnets bästa. Har tvisten om boende/vårdnad/umgänge gått så långt att det behöver avgöras av tingsrätt så finns där ofta samarbetsproblem som grundas i att en eller bägge föräldrar präglas av avvikande problematik.

Om det finns olösta konflikter som påverkar samarbetet om barnet på negativt sätt så slutar det ofta med att en förälder får vårdnaden, och då den förälder som visat störst samarbetsvilja och föräldraförmåga. Störst föräldraförmåga anses generellt den förälder ha som haft hand om barnet mest, vilket generellt brukar vara mamman. Utfallet vid vårdnadstvister kan alltså tolkas som att det ligger i mäns intresse att redan från födseln vara jämnt delaktiga i vård och omsorg av sitt barn (att jobba och vara lekförälder räcker inte). Föräldrar som, liksom Mr Rad, bevisat har problem med temperament, kort stubin, aggressivitet tillhör också den part som drar kort sticka när det gäller den här sortens tvist. Det kan knappast anses som märkligt?

Jag tolkar delar av ditt svar som att min poäng v.g. de kausala studierna slutsatser inte gick fram, och efter att jag nu läst igenom mitt inlägg igen gissar jag att du t.ex. missade det fetstilta stycket i citatet nedan.

”Den forskning som med olika metoder försökt studera frågan kausalt har inte funnit något stöd för att t.ex. samarbete mellan två separerade föräldrar förbättrar barns psykiska hälsa, eller deras arbetsmarknadsutfall i vuxen ålder, i sådana fall där den ene föräldern t.ex. utsatt den andre föräldern och/eller barnet för fysiskt eller psykiskt våld, och/eller där det i hemmiljön före separationen dokumenterats omfattande psykisk ohälsa och upplevd otrygghet.”

Det fetstilta stycket i citatet ovan är helt avgörande. Jag avser alltså INTE separerade föräldrar i allmänhet.

Du har uppenbarligen ingen aning vad NEK-forskare sysslat med de senaste 25-30 åren. Tvärtemot vad du helt felaktigt fått för dig, så är det faktiskt just exakt denna typ av frågor som sedan många år tillbaka varit bland de i särklass mest trendiga och attraktiva en NEK-forskare kan studera. De allra flesta på dagens NEK-institutioner kan förövrigt absolut ingenting om reporäntor, fastighetsekonomi (och särskilt inte fastighetsaffärer) eller ens om ekonomin befinner sig i en låg- eller högkonjuktur för tillfället. I motstats till vad du skriver är dessutom NEK-forskare (i synnerhet alla som sysslar med applied micro/microeconometrics) bland de allra bättre lämpade att studera dessa typer av frågor kausalt. NEK är fortfarande t.ex. ljusår före sociologi m.fl. vad gäller kvaliten på kvantitativa metoder för kausal inferense.

Ska försöka hinna svara på resten av ditt inlägg senare i veckan.

Det är jättebra att du engagerar dig men jag har personligen aldrig varit inblandad i en vårdnadstvist så där gissade du fel lille vän. Pappan i Luleå har däremot varit inblandad i en vårdnadstvist och han har dessutom med stor sannolikhet blivit diskriminerad i samband med det 7 år långa bittra bråket om pojkens vårdnad eftersom diskriminering pga kön är satt i system.

Jag vet inte om du och flera andra skribenter missade den här debattartikeln men här är en repris.

"Föräldrar som är män, speciellt muslimska män, eller till och med homosexuella, har små chanser till rättvis behandling i en vårdnadstvist i Sverige. En dold diskriminering äger rum dagligen i våra rättssalar och ingen protesterar"

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...or-domstolarna

Jag vet samtidigt inte om du själv varit inblandad i en vårdnadstvist men du har en väldigt enögd, partisk, snedvriden, ojämställd syn på de svårigheter som pappor möter i vårdnadstvister.

Vi ska komma ihåg en sak. Pappan i Luleå hade gemensam vårdnad 2017-2021 men har sen med stor sannolikhet blivit utmanövrerad från fortsatt kontakt och umgänge med sonen tack vare att den andre förälderns påverkan med socialtjänstens inblandning och detta verkar i sin tur ha lett till en situation där pappans psykiska ohälsa har eskalerat.

Fakta är dessutom att den typiska vårdnadstvisten handlar inte om att den ene föräldern är psykiskt sjuk, missköter sig eller har ett missbruk utan det handlar istället nästan alltid om att den ene föräldern vill skära av barnets kontakt med den andre föräldern som då ofta är pappan. Mamman blev dessutom dumpad av pappan så det står fritt till var och en som läser denna tråd att spekulera i om detta var anledningen till 7 års bråk om vårdnaden?

Det finns inte heller några vattentäta bevis för att pojken var rädd för sin egen pappa, istället var pojken troligtvis rädd för att föräldrarna skulle börja gräla och bråka som tidigare.

Återkom gärna med sakliga synpunkter på mitt inlägg.

Med vänliga hälsningar.

Jag vet inte om du glömde bort att läsa ett av mina tidigare inlägg i den här debatten.

(FB) Åttaårig pojke hittad död i Luleå – misstänkt mord 2023-01-08