DN: Männen lurar kvinnorna genom att ta över matlagningen och slippa barnen

Begrunda hur uttrycket "som man om man" modererar syftningen i det du fetat.

Där har vi det igen: Jag ställer en fråga; du ger mig inget svar utan en befallning. Varför? Du borde ju någonstans ha begripit att jag inte behöver utföra dina order, så anledningen måste vara en annan. Vilken? Är det så här ditt kärleksspråk ser ut? Det är så svårt att diskutera med dig när du konstrar på det här sättet, kära du.

Är det en rimlig tolkning av texten som diskuteras att denna mansfeminist tänkar att det här är hand privata åsikt som rimligen ingen annan kan hysa?

Eller är det rimligare att anta att han för fram en åsikt han tycker att ett kollektiv borde hysa?

Och dina uppmaningar är för övrigt inte ett dyft mindre uppmaningar än mina.

Se där – inte ett befallning den här gången, utan två motfrågor. Svaren sitter långt inne ännu, men det är ändå en vag förbättring jämfört med ditt tidigare domderande.

1. Nej då, det är ingen "rimlig tolkning av texten som diskuteras att denna mansfeminist tänker att det här är hand privata åsikt som rimligen ingen annan kan hysa". Varför ställer du den frågan till mig?

2. "Eller är det rimligare att anta att han för fram en åsikt han tycker att ett kollektiv borde hysa?" Ja, det är rimligare. Hurså? Antar du det? Vill du inte berätta hur du tänker i stället för att kommunicera i gåtor?

TS frågar vad feminister bör göra.

Jag svarar gällande feminister istället för specifikt en enskild mansfeminist.

Du undrar varför.

Då ska jag svara.

Diskusionen här på Flashback ska alltid i 100 % av fallen kretsa kring frågeställningen i TS. Det står i regelverket du godkännde när du blev medlem.

... så nu handlar ditt svar plötsligt inte längre alls om Kristofer Ahlströms text? Ursäkta, men det är lite tvära kast här.

Ahlström skrev en text om män som smiter ifrån ansvar genom att laga mat.

TS frågar, som jag tolkade det, om feminister tjänar på att anamma en sådan inställning.

Jag svarar genom att extrapolera på Ahlströms text och menar att nej, drar man förlängningen på hans resonemang så är det inte gynsamt för feminister att anamma hans åsikt.

Det går faktiskt att med en text som avstamp diskutera en något annan fråga än själva texten i sig.

Det har TS efterfrågat i detta fall.

Sen förstår jag att det här avancerat för dig.

Jag beklagar de svårigheter du står inför här i livet och hoppas samhället är dig behjälpligt.

Om du behöver någon att prata med och det är akut kan du alltid ringa 112 och be att få tala med jourhavande präst.

Jag raderade lite ovidkommande pladder i citatet ovan; jag såg inte riktigt kopplingen till ämnet. Vill du att vi ändå pratar mer om det du skrev som jag raderat i citatet får du nog förklara hur det är relevant för frågan här.

Vi kan väl titta på vad du skrev när du startade det här meningsutbytet?

Tråden utgår alltså från ett kåseri av Kristofer Ahlström, där han beskriver en observation han har gjort dels i sitt flöde på sociala medier, dels i sin fysiska omgivning, där män framhäver utåt att de lagar mat hemma. Han framkastar den – som jag förstår det halvt skämtsamma – tesen att de gör det för att lura andra att tro att de därigenom tar sin andel av ansvaret för att det gemensamma hemmet fungerar. Detta medan då kvinnorna skulle bli kvar där hemma med ansvarsområden de inte kan få motsvarande uppskattning för utifrån, som tvätt, städning, osv. Och som en bonus skriver han lite om den kukmätning som blir resultatet av att matlagningen nu ska ha blivit en manlig domän. Det är en ganska kass text, men kåserier är å andra sidan sällan särskilt njutbar läsning.

I trådstarten frågar TS retoriskt om "vi feminister" (en grupp varken hen eller du ingår i, om jag förstår det rätt) borde "tvinga bort dessa män från köket så att vi fullbordar betamannens slutliga jämställdhet till båtnad för barnen". Vidare ställer hen frågan "Upplever ni också denna charad i hemmet?"

Du duckar båda TS frågor, så man får förmoda att ditt premiärinlägg i tråden helt och hållet tar syfte på innehållet i kåseriet:

Det är tydligt att du blivit ledsen och tyngd av texten. Du tycker att den ställer orimliga krav på dig, och till råga på allt verkar dessa krav komma från "Sveriges feminister" och någon du kallar frugan.

Frågan jag ställde till dig var då varför du använder dessa två epitet för att referera till Kristoffer Ahlström (som står som kåseriets avsändare). Den är enkel att besvara för var och en med hyfsad intellektuell hederlighet, men tretton inlägg senare har vi fortfarande inte kommit ett dugg längre. Detta eftersom du verkar tro att du inte behöver stå för vad du skriver och i stället slösar allas tid med att ställa meningslösa motfrågor. När inte den taktiken funkar kommer du med hafsiga lögner, som t ex den om att ditt uttalande inte är en reaktion mot kåseriet, utan ett svar på frågeställningarna i trådstarten – och det kan vi ju tydligt se att det inte är. Frågan kvarstår.

Vare sig du eller jag får avvika från topic.

Inte ens när du direkt begär det för att du tycker att jag redan gjort det.

Du får starta en ny tråd om du vill fråga mig om något annat än topic även om du anser att jag redan gjort fel på den punkten vid ett tillfälld tidigare.

Jag har ingen lust att dra på mig varningar och bli avstängd genom att följa dina envisa uppmaningar hur rättfärdigade du än känner att dessa är.

Så vad tycker du själv att feminister borde ha för åsikt om texten ifråga om du inte anser att min åsikt ens håller sig till ämnet?

Jag har inte kommit med en enda uppmaning till dig i den här tråden. Du har däremot kommit med massor till mig. Den psykologiska mekanism du just visat prov på kallas projektion.

Jag undrar fortfarande varför du lägger Sveriges feminister och frugan till last vad Kristofer Ahlström skriver i den text vi diskuterar. Det borde väl vara möjligt för dig att minnas varför du skrev som du gjorde?

Jag tänkte mig att Ahlström inte hade för avsikt att själv flytta hem till mig. Så därför föreställde jag mig att det var någon eller några andra än Ahlström själv som skulle se till att jag rättade mig i ledet.

Vilka tror du Ahlström tänkte skulle hålla koll på att jag inte smet undan mitt ansvar då min fru eller sveriges feminister uppenbarligen är fel svar på frågan enligt dig?

Man kanske försiktigt antar att den här Kristoffer Ahlström skrivit kåseriet därför att det anknyter till någon typ av verklighet han observerat i dynamiken mellan män och kvinnor i hushållet. Därav "frugan". Dumhuvud. Hur feminism på motsvarande sätt är relevant kan du få klura ut själv.

Alla som läser tråden ser vilken skitunge du är. Fattar du det? Du sitter och märker ord medan landet krackelerar. Du tillhör den värsta och minst pålitliga sorten. Ingen bryr sig om dina krystade icke-poänger baserade på ordmärkeri. Sluta spamma ned tråden. Ingen bryr sig om din värdelösa hjärna och dess små förnumstiga låtsas-kommentarer på viktiga samhällsfrågor. Det enda någon annan bryr sig om med din verksamhet här är att du uppenbarligen är en av alla jävla idioter som förstör vårt land.

DefactoAnarki är typ 10 ggr smartare än du, och antagligen hälften så gammal.