Citat:
Kriget i Ukraina har visat att markavskjuten glidbomb är värdelös mot en fiende med fungerande luftvärn. Ryssarna skjuter ner SS-21 och MLRS-raketer i stora lass med sina pantsir och tunguska, och då är de begränsade till att bara använda missilerna, eftersom deras 30 mm kanoner inte har någon form av avancerade tändrör. Svenskt kortdistansluftvärn är på 60-talsnivå i jämförelse.
Ryskt luftvärn har varit mer eller mindre helt verkningslöst mot SS-21 och MLRS-raketer och Pantsir och Tunguska har bara en marginell teoretisk möjlighet att skjuta ner dessa.Och även om svenskt luftvärn lämnar väldigt mycket att önska, så är IRIS-T mera tekniskt avancerat än något rysk närluftvärnssystem.
Citat:
Bara om du med "1960-talet" menar 1996 och bara om du med "idag" menar 2015.
Citat:
Stora projekt som CV 90 och Archer är inget mer än pengar i sjön till fördel för Wallenbergsteinarna och andra professionella roffare. CV 9040 skuile inte klara sig bättre än BMP-2 om den skickades till Ukraina trots att det lagts ner miljarder på tänka-tänk som i slutändan resulterade i ett i krigstid icke tjänstedugligt fordon. Det beror på att den nödvändiga kompetensen är helt väck sedan länge.
Strf9040 skulle vara ett enormt lyft över BMP-2. Mycket högre skyddsnivå, ungefär dubbelt så högt pansargenomslag, förkrossande överlägsen förmåga att upptäcka mål och vida överlägsen arbetsmiljö, vilket gör mycket för att främja stridsvärdet. Rent konkret så skyddar Strf9040 frontalt vs. 14,5mm ksp och rysk 30mm akan (vilket BMP-2 inte gör), samtidigt som Strf9040 kan slå igenom alla ryska stridsvagnar i sida (vilket BMP-2 inte kan) Beroende på version så är Strf9040 även mycket potent på att skjuta ner långsamma luftmål (såsom helikoptrar och drönare) och har luftbrisadsammunition (till skillnad från t.o.m. det ryska artilleriet) vilket gör en enorm skillnad om man t.ex. ska slå ut en fiende som är nergrävd. Strf9040 har t.o.m. hygglig förmågan att slå ut BMP, MT-LB och BTR som befinner sig i skydd, genom att skjuta luftbrisad över vagnen. Så länge man ser radioantennerna på vagnen, kan det extremt tunna (6mm) takpansaret slås igenom av volframsplittren.
