Om den här tråden har hamnat fel får mod. gärna flytta den.
Ett fenomen jag har märkt efter att ha kollat på en del amerikanska filmer, följt amerikansk media och hört från vänner som varit i USA, är att det verkar finnas en militär fixering i USA som känns rätt så extrem.
Missförstå mig rätt här. Jag stödjer helhjärtat den svenska Försvarsmakten och har den djupaste respekt för våra soldater och officerare, men jag förstår inte det närmast pojkrumsaktiga vurmandet för t.ex. Marinkåren som finns i USA, där man i amerikanska filmer alltid zomar in soldaternas gradbeteckningar (vinklar och streck och gud vet vad) och vapen, och man lyfter fram gapande underbefäl på ett sätt som ska få tittarna att tycka de är coola "I'm the master chief sergeant John CoolKiller... go go go!!!" etc... lika dant med amerikanska poliser som flashar med blänkande brickor i filmer. Känner inte alls igen den jargongen från svenska militärer och poliser.
Som militärhistoriskt intresserad och en starkt värnare av Försvarsmakten, tycker jag mest att det amerikanska militärvurmandet känns larvigt, ytligt och plastigt. Det har knappt något att göra med försvar av USA:s fastland eller frihetskampen mot en kolonialmakt, utan deras militär är mer som en stor socialbyrå som ska få unga grabbar att välja Marinkårens automatvapen och kanske några sergeant-streck på armen, framför ett kriminellt gängs vapen. Sedan tutar man i grabbarna att USA är hotat av bönder i Afghanistan och skickar iväg dem på meningslösa krig där de förlorar armar och ben och får PTSD.
Ursäkta om det blev lite rörigt, kan inte uttrycka det bättre än så, men ni känner säkert igen beskrivningen.
Ett fenomen jag har märkt efter att ha kollat på en del amerikanska filmer, följt amerikansk media och hört från vänner som varit i USA, är att det verkar finnas en militär fixering i USA som känns rätt så extrem.
Missförstå mig rätt här. Jag stödjer helhjärtat den svenska Försvarsmakten och har den djupaste respekt för våra soldater och officerare, men jag förstår inte det närmast pojkrumsaktiga vurmandet för t.ex. Marinkåren som finns i USA, där man i amerikanska filmer alltid zomar in soldaternas gradbeteckningar (vinklar och streck och gud vet vad) och vapen, och man lyfter fram gapande underbefäl på ett sätt som ska få tittarna att tycka de är coola "I'm the master chief sergeant John CoolKiller... go go go!!!" etc... lika dant med amerikanska poliser som flashar med blänkande brickor i filmer. Känner inte alls igen den jargongen från svenska militärer och poliser.
Som militärhistoriskt intresserad och en starkt värnare av Försvarsmakten, tycker jag mest att det amerikanska militärvurmandet känns larvigt, ytligt och plastigt. Det har knappt något att göra med försvar av USA:s fastland eller frihetskampen mot en kolonialmakt, utan deras militär är mer som en stor socialbyrå som ska få unga grabbar att välja Marinkårens automatvapen och kanske några sergeant-streck på armen, framför ett kriminellt gängs vapen. Sedan tutar man i grabbarna att USA är hotat av bönder i Afghanistan och skickar iväg dem på meningslösa krig där de förlorar armar och ben och får PTSD.
Ursäkta om det blev lite rörigt, kan inte uttrycka det bättre än så, men ni känner säkert igen beskrivningen.