Jag mår verkligen inte bra…

Låter som du jämför dig mycket med andra. Börja med att göra dig av med giftet sociala medier, allt är en lögn. Blir förvånad om du säger att du aldrig är inne på Instagram/FB osv och påminns om hur perfekta liv alla lever förutom du. Lögn som sagt, ta bort dina konton eller avinstallera apparna.

Så som du beskriver dina vänner låter extremt deprimerande om något. Varför vill man låsa fast sig redan i 20-årsåldern och veta exakt hur dagarna kommer se ut fram till pension. Samma arbetsplats, samma hus, samma butiker, samma gator, samma samma samma.. nej tack!

Skulle inte förvåna mig alls om samma personer tänker att du lever ett bättre liv än dom.
Inse att du är den friska här, du ska inte vara nöjd nu.

Ändra det i livet som får dig att må skit. Om det är jobb, partner, umgänge, boende etc. Ändra skiten! Sen kontaktar du vårdcentral och börjar prata med någon utbildad.

Detta kommer lösa sig och du kommer inte må skit föralltid.

Nu har jag bara skummat igenom tråden, men kan du lite konkret beskriva hur din dag ser ut? Är det konstant mörka tankar vilka skapar en speciell känsla/sinnesstämning? Vad händer om du accepterar och släpper motståndet? Vad händer om du nyfiket upplever de här känslorna utan någon som helst värdering? Läste att du testat mindfulness tidigare. Det är en färskvara så testa det igen. Tänker främst på acceptans.

Jag tycker du behöver jobba med din självkänsla. Ditt egenvärde.
Att fly (i ditt fall säga upp sig från jobbet) för att en eller flera personer snackar skit bakom ryggen på dig. Ja då blir du inte långvarig någonstans.

Ditt egenvärde ligger inte i vad andra säger och tycker om dig. Den inställningen måste du arbeta på. Du har en sambo och vänner. Gissar att de gillar dig. Nu har du det tunga jobbet kvar att göra. Gilla dig själv. Även i motgång. Tufft, men nödvändigt. Hittar du dit så är du i land.

Har du slutat eller börjat med något läkemedel? Tar du droger? Dricker, röker? Hur ser din kost ut? Din familjerelation?

Hej vad vill du prata om? Skicka ett PM om du vill jag lyssnar gärna på dig..
Livet är fullt av upp och nedgångar, jag går igenom det hela tiden..

Att ta sitt liv är inte värt, livet kan få en positiv vändning väldigt snabbt.
Enda som krävs är att man är vid liv.

Går inte..

Det kommer bli bättre. Livet är ständigt föränderligt. Jag var djupt deprimerad för 10 år sedan. Levde i en dålig relation och var dessutom väldigt sjuk mådde så fysiskt dåligt att jag blev väldigt psykiskt dåligt. Jag såg ingen utväg och ville inte leva längre. Men så tänkte jag ändå ge livet en chans. Jag började må bättre, kroppen läkte. Jag började gå promenader varje dag och försökte tänka positivt. Det var inte lätt men det gick sakta men säkert. Jag bytte jobb och fick trevliga arbetskollegor. Jag gjorde en utbildning och där träffade jag mitt livs kärlek. Är så lycklig över att ha fått uppleva detta. Mitt liv går uppochner med hälsan och annat men jag påminner mig själv om att när man är på botten kan det bara vända uppåt igen. Tycker du skall gå och prata med någon. KBT hjälper väldigt mycket att förändra ens tankar. Du kanske kan finna nya vänner genom att gå med i en förening eller gå någon utbildning/kurs. Det viktigaste du skall tänka på är att livet inte kommer vara så här jämt. Du kommer inte må så här jämt.

Som många idag tror jag att man har det FÖR bra. man uppskattar inte det man har och är allt inte helt perfekt så blir man deppig och framför allt uttråkad. Jag är uppväxt under hemska förhållanden i djup fattigdom och ser livet på ett helt annat sätt än många andra. Kanske för att jag vet hur illa man kan ha det det när när man inte ens får mat om dagarna.

Depression kan drabba precis ALLA men enligt min egen erfarenhet drabbar det ofta folk som "har allt" och alla är "perfekt". Det är inte naturligt. Alla djur och vi får ofta kämpa hårt för saker och ting, i alla fall förr i världen. idag har vi ingenting att vara rädda för eller oroa oss för på riktigt.
Jag tror du behöver en riktig hobby, något som du brinner för och varje dag ser fram emot även om det är veckor eller månader bort.

Finns ingen universal lösning men att testa olika saker, tex träning, gå en kurs, ta ledigt och ta en personlig hajk i ett par veckor i skogen helt ensam för att "rensa själen". Låter fånigt kanske men om det hjälper dig så kör på det.

Många är även idag väldigt oroliga för vad andra tycker och märkte lite av det i ditt första inlägg. Det är bara släppa, det kommer inte hjälpa dig.

Du verkar ha en energi du behöver ventilera och genom att testa på lite olika saker så kan du kanske hitta utlopp för denna, sen om det är att läsa böcker, virka, hoppa bungyjump, springa maran...ja det är det bara du som kan avgöra.

När jag väte upp hade jag inte lyxen att vara deppig, att gömma sig för drogade föräldrar för att slippa omotiverat stryk och hitta mat för dagen var prio ett. Lite som ett djur. Varför tror du alla djur på ett zoo ofta mår dåligt och bara vandrar runt i cirklar hela dagarna. all spänning och allt som gjorde dom till det dom var skapta för är borttaget.

Om man känner till hur Annika Sörenstam fann en avgörande pusselbit för att bli världens bästa golfspelare..
Kanske det är så enkelt att du behöver gå tillbaka till grundläggande, här kommer ett gratis uppslag i ämnet:
https://www.youtube.com/watch?v=feVgcqTkAwI

Fastnade för din sida , hur mår du nu? Har du sökt o fått någon hjälp ?