Genombrott om kärnfusion – med världens största laser

Spännande - fortsättning följer

Finns mer bränsle, utifall det klarar av deuterium-deuterium fusion eller annat bränsle som finns i riktigt stora mängder. Så hypotetiskt framtidscenario som möjliggör en framtida mycket energislukande civilisation. När det framförallt handlar om att mer energi är mer energi.

Så jag skulle säga att vi kan gott vänta in forskningen från ITER som kan ge oss fördjupad förståelse inför grundproblemet och tills dess forska fram ny generation av vanlig kärnkraft. För att effektivitet är viktigt.

Låg och medium-radioaktivt avfall är väl inte så mycket till problem?

Dagens högradioaktiva avfall innehåller ju en massa energi och kan användas. Restavfallet från det är ju inga problem att slutförvara och det är ju inga större mängder.

Så denna fusion krävde 300MJ ifrån väggen för att driva dessa lasrar om 2MJ, som sedan producerar 3MJ energi. 300/3 = 1%. Man får alltså ut 1% av energin man tillför. Eller missar jag något?

Ja, fast sällan som ett huvudargument om kärnkraftens vara eller icke vara.

Ja, men kvarstår inte problemet att skiten kan smälla, och då t.o.m med en mycket större smäll än med dagens reaktorer? Nu vet jag inte hur det är med radioaktiviteten i ett fusionskraftverk, men är det inte samma risk för radioaktiva läckor också? För att det ska bli något så måste ju tekniken accepteras av allmänheten.

Nåja. Vi som var med från 80+ fick minsann veta att allt överallt var i bristläge.

Nu var vi ( jag o mina löss ) inte speciellt hängivna att lyssna på ödesdigra proklamationer, oavsett om dom var från religion, politik eller andra löss. Dom fanns där - om du är äldre än 40 så har du hört dom. Men vi lade ingen vikt vid dom då, och vi gör inte idag.

Men originalskribenten har inte fel; att ropa varg har förekommit i decennier.

Eller sekel, men jag menar just i denna fråga.

Det är svårt nog att få fusionen startad, att få själva plasman att smälla på ett okontrollerat och katastrofalt sätt är inget att oroa sig för. Diverse gasexplosioner beroende på sekundära system så skulle jag fråga mig själv varför konstruera dem så?

Radioaktiva läckor? Beror ju lite på vilken teknik som används, exempelvis om man använder en "blanket" som innehåller beryllium så kommer den innehålla spår av uran, men det är ju i fast form så den bör ju vara kvar där den är. Neutronaktivation leder ju till viss radioaktivitet. Har du tritium i plasman så är det ju något radioaktivt som inte är i fast form men om du har en del läckage av det så kan du inte hålla igång plasmat något vidare heller.

Någon insatt får gärna komplettera eller skriva ifall jag fått något om bakfoten.

Ok, där ser man. Jag trodde att problemet med fusion var just att det var svårt att kontrollera så att det inte smäller. Man pratar ju om "kall fusion" som knäckfrågan. Att smälla bomber med hjälp av varm fusion har man ju kunnat länge.

Jag har en allmän fusionsfrågs nån klok fysiker kanske kan svara på.
Varför envisas forskarna med att använda väte i reaktorerna. Om jag inte har missförstått det hela kan man fusionera ämnen lättare än järn och få netto energi ut ur processen.

Borde det inte vara enklare att bygga en reaktor där man fusionerar typ kol eller aluminium som är lite enklare att hålla på med jämfört med väte som är en flyktig gas.

Mvh

Lallisen

Var det inte ytterligare ett förluststeg? Bara en pytteliten del av energin hos laserstrålarna absorberas sen av bränslet i fusionskammaren, och det är relativt den delen man kallar resultatet en nettovinst.

Det är så lite väte i reaktorn vid en given tidpunkt att det inte kan bli mycket till explosion även om processen på något obegripligt sätt skulle skena. Värsta som kan hända så sprängs reaktorkärlet.
Själva reaktortanken bestrålas av neutroner och kommer bli radioaktiv, så helt kommer man inte ifrån radioaktivt avfall.

Allt är flyktiga gaser, eller rättare sagt plasma, vid de här temperaturerna så det spelar ingen roll. Temperaturen som krävs för att får till fusion stiger när man startar med tyngre ämnen så det blir bara svårare. I stjärnor börjar inte tyngre ämnen som kol förbrännas förrän vätet tagit slut, kärnan komprimeras och temperaturen stiger.