Citat:
Ursprungligen postat av
Regeringsbildare
Det handlar inte bara om sommar och vinter. Storbrittannien är t.ex sämre output än många delar av Sverige trots att det ligger längre söderut. Detta pga att de har så många molniga dagar, vilket kan vara mer avgörande än vilken latitud man bor på. Även kraftigt förorenade områden med mycket smog kan försämra effektiviteten. I Sverige får man inte så mycket energi på vintern, å andra sidan är det ljust länge på sommaren som kompenserar samt att det är svalare vilket förbättrar effektiviteten. Sen spelar latituden också roll såklart, länder vid ekvatorn får ju överlag ut mer energi, särskilt om de ligger i en öken t.ex med lite moln. Men det handlar inte om extrema skillnader. En annan fördel med ekvatorn är att solpanelerna kan peka uppåt för inkommande strålning, så på andra breddgrader kan tekniska lösningar behövas t.ex en servo som följer solens positionering beroende på årstid för att maximera inkommande energi. Men vi i Sverige får ändå ut ungefär hälften av energin som de bästa länderna får. Det finns vissa platser som är extremt bra lämpade för solceller ät t.ex Atacama-öknen i Sydamerika och Namibia där nära till ekvatorn samt ren luft och lite moln är väldigt gynnsamt.
Här är länderna rankade utifrån pvout. Som du kan se så är Sverige långt ned i rankingen, men kollar man på vad skalan säger så har vi ändå ungefär hälften av outputen jämfört med de bästa länderna. Inte fy skam.
https://cdn.buttercms.com/rgFhYVwHQxuKIY8IjcSo
Det behövs mycket energi för att producera vätgas ja, men att skapa vätgas har faktiskt ganska bra verkningsgrad, ca 75%. Vätgas är tre gånger energitätt som t.ex kol, diesel eller bensin så man behöver inte producera så mycket för stora mängder energi.. Sen när man väl ska använda den i t.ex bränsleceller är verkningsgraden till elektricitet sämre ca 20-30%. Men den är ju inte särskilt mycket bättre i ett värmekraftverk eller en bensinmotor, även där rör det sig om 20-30% verkningsgrad.
Just nu behövs kanske inte lagring av vätgas eftersom elproduktionen är underdimensionerad. Men i framtiden skulle man kunna göra vätgas ifrån överkapacitet både gällande sol-, våg- och vindkraft. Det finns redan nu flera projekt där man använder sig av den här metoden, bland annat svenska Vattenfall har ett sådant projekt utanför Skottland kallat Hydrogen Turbine 1.
Varken elektrolysörer eller bränsleceller är några högvolymprodukter, så de är inte särskilt optimerade.
Tittar man på potentialen lär det gå att få ned förlusterna för en round trip över vätgas till 20%.
Dvs om en lagringstjänst köper el för 30 öre/kWh så kan dom sälja lagrad el senare för ca 36 öre/kWh plus vinst och lagringskostnad. Och att lagra vätgas i bergrum är billigt.
Dvs man skulle med vätgaslagring framöver kunna hålla ett pris som varierar över dygnet och året med kanske +-5 öre.
Vad gäller solpaneler så finns också en enorm utvecklig på att förbättra verkningsgrad. Och sänka tillverkningskostnad.
Där kan vi nog vänta oss stora förbättringar även i närtid.
Så det finns förutsättningar för att vi i framtiden kan producera all el vi behöver med solpaneler och lagra i bergrum i form av trycksatt väte. Och det borde inte behöva kosta speciellt mycket.
Bergrummen kan finnas utspridda över hela landet. Och då får vi också en förhöjd feltolerans.