Alla undersökningar visar att män i allmänhet mår mycket bättre än kvinnor. Kvinnor äter mer antidepressiva, försöker ta livet av sej ofta än män, är mer neurotiska och deprimerande än män. Kvinnor rapporterar också ett större missnöje med tillvaron på alla plan!
Ändå ska alltså män som har problem med sitt välbefinnande bete sej som kvinnor? Tänker på serien "pappor" där män åker i skogen, pratar om känslor, dricker choklad och bete sej som kvinnor i största allmänhet. Med de enda resultatet att dom verkar må ännu sämre än tidigare. Till och med jag mådde dåligt av att se ett avsnitt och kan inte tänka mej hur de då skulle va att befinna sej på plats!
Tänker särskilt på den fysiska intimitet mellan dom här männen. Och de allmän tonfallet som är snudd på passivt aggressiv, indirekt och ger ett allmänt töntigt intryckt. För att inte tala som aktiviteterna! Man får en känsla av att männen försöker frambringa någon form av emotionell inre rörelse med blandande resultat. Eftersom dom tror att de de är de dom behöver. Vilket i grunden handlar om att dom är så förvirrade i sin mansroll och präglade av vårat feminiserade samhälle.
För mej är de där dom håller på med (i de avsnitt jag såg) totalt meningslöst och jag skulle uppfatta de hela som en bortkastad helg. En helg som kunde ha ägnas åt något roligt som skulle uppfylla mej med med en känsla av mening och gemenskap med andra män (Och ibland andra mänskor). Jag tycker att både männen i serien så väl som kvinnor borde ägan mer tid åt stimulerade aktiviteter i stället för att sitta och gagga om känslor.
En annan sak jag funderat på är hur dom här männen egentligen uppfattas av kvinnor. Tänker mej dom dom som nån slags motsvarighet till kvinnor som inte tar hand om sitt utseende och som är indoktrinerade av feminism vilket avspeglas i varje ord dom yttra och gest dom gör. Sådana kvinnor väcker noll intresse hos mej. Jag skulle inte ta i dom med tång. De skulle inte förvåna mej och dom här männen raserar sin möjligheter till positiva relationer med kvinnor på ett motsvarande sätt. Vilket kommer skapa ännu mer olycka.
Ändå ska alltså män som har problem med sitt välbefinnande bete sej som kvinnor? Tänker på serien "pappor" där män åker i skogen, pratar om känslor, dricker choklad och bete sej som kvinnor i största allmänhet. Med de enda resultatet att dom verkar må ännu sämre än tidigare. Till och med jag mådde dåligt av att se ett avsnitt och kan inte tänka mej hur de då skulle va att befinna sej på plats!
Tänker särskilt på den fysiska intimitet mellan dom här männen. Och de allmän tonfallet som är snudd på passivt aggressiv, indirekt och ger ett allmänt töntigt intryckt. För att inte tala som aktiviteterna! Man får en känsla av att männen försöker frambringa någon form av emotionell inre rörelse med blandande resultat. Eftersom dom tror att de de är de dom behöver. Vilket i grunden handlar om att dom är så förvirrade i sin mansroll och präglade av vårat feminiserade samhälle.
För mej är de där dom håller på med (i de avsnitt jag såg) totalt meningslöst och jag skulle uppfatta de hela som en bortkastad helg. En helg som kunde ha ägnas åt något roligt som skulle uppfylla mej med med en känsla av mening och gemenskap med andra män (Och ibland andra mänskor). Jag tycker att både männen i serien så väl som kvinnor borde ägan mer tid åt stimulerade aktiviteter i stället för att sitta och gagga om känslor.
En annan sak jag funderat på är hur dom här männen egentligen uppfattas av kvinnor. Tänker mej dom dom som nån slags motsvarighet till kvinnor som inte tar hand om sitt utseende och som är indoktrinerade av feminism vilket avspeglas i varje ord dom yttra och gest dom gör. Sådana kvinnor väcker noll intresse hos mej. Jag skulle inte ta i dom med tång. De skulle inte förvåna mej och dom här männen raserar sin möjligheter till positiva relationer med kvinnor på ett motsvarande sätt. Vilket kommer skapa ännu mer olycka.
__________________
Senast redigerad av Flickpojken 2022-11-24 kl. 11:47.
Senast redigerad av Flickpojken 2022-11-24 kl. 11:47.