Detta vansinne att man tror att ett svart hål är ett hål!

Inom matematiken (geometri) så har en punkt ingen utbredning, vet inte om det finns någon annan definition inom astronomin. Diametern av ett svart hål kan vara upp till miljardtals kilometer. Jag skulle inte kalla dem punktformiga.

Kan dock ändå inte begripa hur ts inte kan finna svarta hål fascinerande? Och dessutom vilja envisas med att kalla dem "punkter" istället för "hål" på det att ordet "hål" skulle mystifiera dem.. De är ju mystiska!

ja det är dom.
Se min editering, nu sitter jag faktiskt med en stor sejdel, och kan inte sova.

Singulariteten är punktformig, ett enda degenererat kvanttillstånd som samlar all ingående tidigare materia i en enda punkt utan utsträckning. Däremot har effekterna av singulariteten en reell utbredning i rummet, nämligen den gravitation som higgsfältet ger upphov till för det samlade tillståndet i singulariteten. Higgsfältet degenereras alltså inte.

Den reella utbredningen i rummet är vad vi förknippar med själva hålet.

Men om nu svarta hål egentligen var en supermassiv neutronstjärna, så skulle nog inte vetenskapen envisas med att kalla det svarta hål och inbegripa begrepp som händelsehorisont, singularitet..?

Jag ser två möjliga alternativ


1. Du har rätt. Och just påvisat en oöverskådlig konspiration (driven av vetenskapsmän), alternativt att ingen hittills har förstått att det bara rör sig om neutronstjärnor och att det därför helt enkelt aldrig tagits i beaktning.

2. Du har fel. Svarta hål är INTE detsamma som supermassiva neutronstjärnor.

Teori: fullständig kropp av kunskap som är verifierad och med prediktiv förmåga. Relativitetsteori är ett exempel, standardmodlellen ett annat, newtonsk mekanik ett tredje.

Hypotes: ett antagande som måste prövas genom experiment och annan utredning.

3. Det är väsentligen en terminologifråga, liksom då en del vetenskapsmän vägrar acceptera att fåglar är dinosaurier?

"Svart hål" är bara en benämning på fenomenet och skall inte tas bokstavligt. Jfr. växtodlares "gröna fingrar".

Bakgrunden till benämningen är i sig ganska mörk


https://www.etymonline.com/word/black%20hole

Om man visualiserar gravitationen som lutning blir området närmre singulariteten mer och mer som ett "hål". Ungefär som en vattenvirvel, men i en annan rumsdimension. Ibland även kallat "gravity wells".
https://en.wikipedia.org/wiki/Gravitational_potential

I ett svart hål är gravitationen så stark att inte ens ljus kan komma ut, och det är därför de kallas "svarta" -hål, även fast de varken är svarta, eller hål.

Jag tror inte att någon seriöst tror att farkoster kan resa "genom" svarta hål och komma ut i "vita" hål, men vem vet, om man kommer på någon ny häftig partikel eller strålning som inte påverkas av gravitationen kanske man kan skicka signaler genom krökningar i rymden och kommunicera snabbare över stora avstånd. Kanske är totalt trams vad jag säger, jag är inte en fysiker.

Oboy i all ära, själv ämnar jag offra min tankeverksamhet på Morfeus altare.

Natti

Vi har inte, och kommer inte under vår livstid att kunna observera och undersöka ett svart hål. Vi vet inte vad det är. Mer än att det är något med väldigt stark gravitation. Att det kallas svart hål var väl från början en liknelse som skulle vara allmänt begriplig. De svarta hålen påminner lite om avloppet i ett badkar dit vattnet dras ner av gravitationen. Att det skulle finnas något på andra sidan är väl bara spekulation. Jag har inte hört någon forskare som kallar just det för en teori.

Förvisso irrelevant, för det finns ingen kombinerad materia som skulle ta sig förbi händelsehorisonten. Så spekulationer om att det leder till andra universa, eller är maskhål hit eller dit är fullständigt meningslösa.