Missförhållanden på Arbetsförmedlingen

Lägg ner denna meningslösa och irrelevanta myndighet!

Fyll gärna på med fler vittnesmål om dem!

Jag var inskriven i något som heter "Introduktion till arbete" precis innan coronapandemin började. Det verkade på dem på Arbetsförmedlingen att de var så besvärade över att jag prioriterade min hälsa och liv framför att gå på en totalt meningslös insats FYSISKT och som jag visste inte skulle ge något. Jag kom då överens med någon att istället för detta skriva en lång lista på mina funktionsnedsättningar till följd av psykisk ohälsa och trauman till följd av bland annat våld i nära relation. Två år senare börjar man bry sig, när mina 450 dagar med aktivitetsstöd är slut... jag kan inte få nya ersättningsdagar av olika anledningar. Man tyckte då att jag skulle gå om denna så kallade "Introduktion till arbete". Ersättning för resor dit och hem utgår såklart inte, nej nej. Sen heter det att vi var "överens" om att jag skulle gå den. Tvärtemot är detta något de bestämt
över mitt huvud. Jag sa att jag kunde ta en arbetsmarknadsutbildning eller något, vilket jag enligt ett tidigare informationsmail (som jag fick tjata mig till, den här myndigheten skickar information enbart till folkbokföringsadressen trots att man har ett system med "mina sidor") hade rätt till. Dessutom spelar det ingen roll för dem att man för större nytta genom att använda tiden till jobbsökande. Nejdå, detta var den bästa insatsen de kunde ge mig. Den här listan som jag lagt ner massa tid på att skriva har man inte varit ett dugg intresserad av.

Jag inser att den här "Jobb- och utvecklingsgarantin" inte leder någon vart. Kanske till praktik, eller i mitt fall "arbetsträning". Ja men det hade varit något om jag bara hade fått någon ersättning för det. Och än en gång så har de listan att gå efter, om de bara vill. Men å andra sidan är lönerna från subventionerade jobb via denna myndighet, som man kan få rätt till enbart efter bedömning efter genomförd "arbetsträning" eller "arbetsprövning" inget man blir överdrivet rik på. Kom igen, jag menar, jag har haft månadslöner på över 60 k. Jag haft mycket större ambitioner än att fastna i först slaveri och sen "eventuellt" något subventionerat låglönejobb.

De bör jobba på sin approach mot människor som är inskrivna på denna myndighet. Lite värme och omtanke skulle inte skada... och den vore det ett krav att kunna göra sig begriplig på och kunna tala svenska på en professionell nivå innan man anställs som "handläggare" eller vad det heter på Arbetsförmedlingen. Sen ska de sluta se ner på folk som redan ligger ner och har det tufft.

De kan fortsätta glänsa med sitt ryggdunkande och festbilder flera dagar i rad på LinkedIn på när de salongsberusade, översociala och lycksaliga sörplar champagne på sina events efter att ha vunnit något pris för att stödja kvinnor som är våldsutsatta, men då ska de visa att de är värdiga det priset.

De håller på och ställer krav på att man ska vara tillgänglig hela dagen när de "kanske" har tid för att ha ett telefonmöte som de själva bokat in. Men då ska det även vara det motsatta att vi som finansierar deras löner ska kunna ställa krav på dem. Inte ett svar på mail får man. Och en särskrivande handläggare man pratade med vägrade berätta vem jag skulle vända mig till med mina klagomål. Nej, kurser i kundbemötande och kundpsykologi borde vara obligatoriska för alla som jobbar på denna myndighet, eller utsatta människor överlag. Men tack till den snälla växeltelefonisten som gav mig namn, mailadresser och nummer till två chefer på mitt närmaste kontor samt upplyste mig om när de kommer vara på plats. Vissa dagar har de enbart möjlighet att svara på mail och inte telefon? Men det spelar ingen roll. I såna här lägen ska man alltid skötsamt kommunikation skriftligt i händelse av om man väljer att driva mål i Förvaltningsrätten mot dem.

Min slutsats är att jag ska följa hjärtat och gå ur "Jobb- och utvecklingsgarantin" och "do my own thing".

Min fråga är varför du inte hittat ett nytt jobb under dessa 450 dagarna som du gått hemma och skrivit en lista på?
Klart som fan att de måste sätta någon form av krav på dig, hur tror du det funkar på ett jobb?

Jag håller med dig om att Arbetsförmedlingen är en menlös instans men mitt råd är att hitta ett jobb så slipper du dem för all framtid.

Läs vad jag skriver om våld i nära relation. Hur lätt tror du att det är att fungera efter att ha blivit utsatt?

Jag var sjukskriven tidigare, men fick inte möjligheten att läka. Försäkringskassan gick emot min läkare och skrev godtyckligt ut mig.

Jo, jag läste det men efter 450 dagar så borde även de såren läkt och du ska klara av ett enklare jobb. Är din plan att gå på bidrag resten av livet eller vilken typ av jobb vill du ha?

Egen anekdotisk erfarenhet av AF, vi tar det i A&A.


Korruption och missförhållanden i offentlig verksamhet --> Arbetsliv och arbetsmarknad

/Moderator

Om ekonomin hade varit "nromam" så hade 50-60% av jobben försvunnit och där ingår definitivt jobb som arbetsförmedlare och liknande.

Enbart i ett land som had bra ekonomi som man har råd med låtsasjobb men kollar man i fattigare länder så får du faktiskt aldrig betalt om du inte gör ett riktigt jobb. Till exempel spendera 12 timmar om dagen i ett mycket varmt kök och lagar flera olika rätter och se till att köket är rent och fräscht hela tiden, det är jobb till exempel. Men att gå till ett varmt kontor och dricka lite kaffe och skicka två mail och skratta med kollegorna lite och kalla det för jobb övertygar väl inte någon hoppas jag.

wow 450 dagar och du går hemma o tycker synd om dig själv bro.

Du vill inte ha arbete eller så suger dina ansökningar så hårt. Du kan inte vara så kräsen. Att du har haft en tråkig erfarenhet är ingen ursäkt att bara gå hemma o lata sig.

"Do my own thing" betyder väl att vara fortsatt arbetslös i ditt fall. Det betyder i ditt fall 0 försök att lösa din situation.

Jävla patrask!

Är inskriven i jobb och utvecklingsgarantin men för mig är den rätt så ok. Jag får aktivitetsstöd på 100% samtidigt har jag läkarintyg på att jag endast kan delta på aktiviteter på 50%. Aktivitetsstödet ger mig 15500 efter skatt/ månad. Att skriva ut dig från jobb och utvecklingsgarantin är det dummaste du kan göra, alternativen är försörjningsstöd eller sjukersättning. Min plan är att leva på aktivitetsstöd i femton år därefter ta jag ut garantipension.

Vad är problemet? du sitter och gråter för att dom börjat ställa krav på dig.

Du tycker inte det är konstigt du inte kan fixa jobb efter 450 dagar? dom flesta får ett nytt jobb inom 3 mån om man har någon efterfrågad kompetens.

Finns alltid jobb på Mcdonalds, bara åka dit eller ring chefen för stället i din närhet.

Det är känsligt att vara arbetslös på flashback.
Finns nog ingenstans de gamla sosseidealen dyker upp så hårt som här.

Fast det bara är idioter som svarar som kört truck på samma ställe halva livet.

Du har råkat väldigt illa ut.
Detta är enkelt att se med lite empati i hur du skriver.

Du verkar ha möjlighet att kliva av och börja utforska vad som är din grej?

Mitt råd är att du ska göra just det.

Do your own thing.

Det är alltid skakigt ekonomiskt att vara sin egen och det finns inga garantier att det går bra.
Men det är ofta värt det mentalt om ekonomin tillåter bakslag.

Tillslut kan du vända det negativa som hänt dig till en erfarenhet.
Då kan det bli en styrka.

Bryt dig ur och joina den stora familjen som väntar på dig av alla andra som också gör sin grej.

Jag tror på dig!

Vad gör du annars som ger livet mening?
Hur mycket aktivitet tillåter din sjukdom?