KPI, valutakursen och Riksbanken

Som alla nog märkt har vi en kraftig ökning av KPI det senaste året, vilket lite slarvigt brukar kallas inflation. Riksbanken höjer nu räntan kraftigt för att bekämpa denna men det verkar inte ge någon större påverkan än så länge.

Samtidigt har vi även en kraftig sänkt valutakurs där t.ex. USD handlas på historiska nivåer och EUR inte ligger långt efter.

Sambandet mellan prishöjningar och svag valuta brukar omnämnas lite i förbifarten, men har någon sett en mer genomgående uppskattning av hur stor del av KPI-ökningen som kan hänföras till den svaga kronan?

Riksbanken verkar helt ointresserad av hur det går för kronan, samtidigt som deras uppdrag är att "se till att pengarna behåller sitt värde över tid" vilket knappast kan sägas uppfyllas när en krona har tappat 20-30% i värde mot andra valutor det senaste året.

Att Riksbanken inte försvarar valutakursen aktivt kan man kanske förstå (även om andra CBs gör detta) men det verkar svårt att få bukt med prisökningarna om kronan försätter försvagas eller ligger kvar på denna bottennivå.

Vid årskiftet slutar i alla fall RB att trycka nya SEK och växla iväg dessa, vilket de gjort med ca 5 BSEK/mån de senaste två åren för att bygga upp en egen valuta reserv. De hävdar själva att detta inte fått någon påverkan på kronkursen men det får vi väl se.

Frågor:

1. Hur stor påverkan har den svaga kronan på KPI(F)?

2. Vad kan Riksbanken göra för att stoppa kronfallet? Borde de göra något?

3. Finns det någon annan myndighet eller liknande som kan påverka kronkursen?

2. Minska penningmängden. Nej, de har inte kronkurs som mål och borde inte ha det heller.

1. Jag vet inte varför det skulle vara intressant att ta reda på det.

2. Höja räntan såklart.

3. Javisst. Vilken stor myndighet som helst. Man slaktar sin egen måbngmiljardbudget samtidigt som ingen annan myndighet ökar sin.

Med tanke på de måttliga löneökningarna i Sverige påverkar nog den svaga kronkursen en hel del till ökningen av KPI genom höga importpriser.

Riksbanken har ca 850 miljarder kr i obligationsinnehav från QE som man kan sälja på marknaden. Då stiger de långa räntorna. Nu handlas den svenska tioårsräntan under den tyska vilket är ovanligt och pressar antagligen ner SEK.

Det är regeringen som bestämmer över valutapolitiken. Historiskt har moderaterna stått för en stabilare kronkurs än sossarna så vi får väl se vad som händer framöver. Har inte så stora förhoppningar dock.

Hur länge dröjer det innan vi får se ett inlägg där myten "små länders valutor faller alltid i kris" droppas?

Frågan är om effekterna av den svaga kronan slagit igenom brett än, eller om det är något som kan komma som en senare våg?

Priserna har ökat runt om i världen med 10-20% i EUR/USD men lägger man till valutaeffekten på det för svensk räkning blir det snarare 30-50%.

Efter den stora deprecieringen i november 1992 tog det bara ett par månader för växelkursförändringen att få fullt genomslag i KPIF trots svag efterfrågan i ekonomin:
https://www.scb.se/hitta-statistik/s...ersforandring/

https://www.scb.se/hitta-statistik/s...adsforandring/

Ser bara 5% KPI där, kronan rasade väl 30-40% eller nåt snarare?

Jämförelser 30 år bakåt i tiden är också svåra, var helt annan typ av handel då.

Ingen. Växelkurser är bara en symptom på vilka åtgärder som politiker (främst) och näringsliv i olika valutaområden företar sig.

Inget. Och skall med en flytande växelkurs strunta fullständigt i det.

Den som vill återinföra fast växelkurs får väl övertyga andra om att krisen i början på 90-talet är något man vill uppleva ofta.

Politiska beslut som påverkar tillväxt och investeringar påverkar växelkurs.

Notera att Schweiz alltid har haft låg styrränta. De som vill dra enkla slutsatser kan ju få dra slutsatsen att låg styrränta stärker växelkursen.
Men verkligheten är lite mer komplicerad. Det är det mer liberala samhället i Schweiz som leder till att inte deras valuta faller mot andras.

Vill man av någon anledning se högre växelkurser så får man rösta fram politiker som vill avreglera och minska offentlig sektor, och statens utgifter. T ex privatisera sjukvården och ta bort arbetsmarknadslagarna, ta bort hyresregleringen osv.