Är "borgenärer" skyldiga att ta emot kontant betalning?

Jag läste just en dom från kammarrätten i Stockholm 4350-16 där följande passage ingick


Kan detta verkligen stämma? Borgenär utesluter väl föralldel tex butiker - man har ju sällan en skuld till en butik när man kommer fram till kassan - men skulle man kunna kräva av tex sitt elbolag att få betala sin elräkning kontant?

Det känns som att jag läser fel här (jag är medveten om utan undantag), men jag ser inte hur eller var jag missförstår. Skulle ju vara väldigt kul att åka förbi sin nischbanks huvudkontor och lämna månadens bolåneamortering på receptionsdisken.

Som jag tolkar det får du läsa avtalet helt enkelt vad som står där. Har det inte avtalats att du ska betala i någon annan form än cash så borde det vara fullt möjligt med den info som angivits i ditt citat!

Det du missförstår är att både elräkningen och bolånet är skulder som kommer ur avtal. En skuld som kommer ur ett avtal måste betalas så som avtalet stadgar.

De skulder man pratar om när diskussionen om giltigt betalningsmedel och domen som nämns, så handlar det om skulder som uppkommer ur lag.

Ett exempel på skuld som uppkommer ur lag är om jag sparkar sönder din billykta på bilen. Jag blir då skadeståndsskyldig till dig. Du är då skyldig att ta emot betalning kontant för billyktan.

Ett annat exempel på skuld som uppkommer ur lag är när man får ambulanssjukvård när man är medvetslös. På grund av detta kan inte vårdinrättningar neka kontant betalning.

Ett annat exempel på skuld som uppkommer ur lag, är när du döms att betala något, t.ex. säg att du nyttjat någons immaterialrätt felaktigt, och du döms att ersätta detta utan att avtal finns.

Det handlar således om skulder som uppkommer utan att du godkänt det, dvs där du tvingas betala en skuld som du inte ingått avtal om.


När du ingår ett avtal om en skuld, så blir det egentligen inte en skuld i strikt mening, utan det blir snarare ifråga om prestation (det kan vara att utföra ett arbete, betala en skuld, leverera en vara, etc) och avtalsparten har då rätt att bestämma hur den prestationen ska utföras.
Precis som du har rätt att bestämma att färgen på kaklet i badrummet ska vara blå när du tar in en hantverkare, på samma sätt har en borgenär rätt att kräva att skulden ska betalas med swish.

Skriver du då på avtalet, då har du ju godkänt motprestationen i den form som avtalats.
Är det då så att du skriver på ett sådant avtal utan att ha möjlighet att betala i swish, då blir det samma som när hantverkaren godkänner jobbet utan att ha blå kakel tillgänglig.

Dvs borgenären har rätt till ersättning (dröjsmålsränta, avgifter m.m.) för din försumlighet att godkänna ett avtal innehållande en betalningsmetod som du inte förfogar över - precis som att du har rätt till skillnadsersättning och täckningsköp m.m. för extrakostnader för att din hantverkare inte hade blå kakel hemma och du är tvungen att ta in någon annan.

Om du tittar på avtalet med din elleveramtör resp bolånebank så har de med största sannolikhet villkorat hur betalning ska ske.

Nej är svaret på din rubrik

Som redan nämnts ovan så är utgångsläget att man har rätt att betala sina skulder med kontanter. Det är dock en dispositiv regel, d.v.s. den kan ändras genom avtal.

Det kan också stiftas speciallagstiftning som ändrar regeln i vissa sammanhang, som t.ex. i skatteförfarandelagen 62:2. Jag har ingen aning om någon sån lagstiftning förekommer på andra områden.




Det gör ingen skillnad om skulden uppstått genom avtal eller på annat sätt. Grundregeln är att man har rätt att betala kontant, men man kan avtala om annat. Uppstår en skuld genom avtal, och man inte avtalar om betalningssättet, så har man rätt att betala den kontant.

Avtalsparten har inte rätt att ensidigt bestämma hur en skuld ska betalas - det avtalar man tillsammans om.

En skuld som uppstår ur avtal är visst en skuld "i strikt mening." Att det är en motprestation ändrar inte detta.

Anledningen till att man har rätt att betala för ambulans är för att det är en offentligrättsligt reglerad avgift, inte för att man var medvetslös. Man har även rätt att betala kontant för vanlig vård när man är vid medvetande, enligt HFD i HFD 2015:49.

Ett riktigt "Sebnie-inlägg," är jag rädd: väldigt långt, till stor del felaktigt och/eller misstaget, men uttalat med självförtroende som om användaren verkligen visste vad han pratade om...

Borgenär
Borgenär, eller fordringsägare, är den som har en fordran på någon.

Den typiske borgenären är den som lånat ut pengar men även en säljare som inte fått betalt kan betecknas borgenär.

Vidare tror jag inte ett sådant avtal skulle hålla att du måste ha swish. Det måste framför allt framgå extremt tydligt och inte i punk 18 stycke 9. Vissa saker kan du inte avtala om när det blir orimligt. Det ska t ex betalas med norskt vips eller vad det kallas där, men du köper något i Sverige i en svensk butik. Det avtalet håller inte!

Japp, inga tvivel här inte! Därför blåsfiskar kan skrämma iväg fienden? Du har rätt i det du skriver iaf!

Det står ju "i princip". Läs domen så kan du nog utläsa vad i princip innebär.

Korrekt. Men i princip blir det ju att avtalsparten (företaget) - den avtalspart som skriver avtalet - har rätt att ensidigt bestämma hur avtalet ska betalas, eftersom om du inte accepterar avtalspartens betalningsmetod så blir det ju inget avtal.

Visst, du kan ju göra en oren accept på det och försöka ändra betalningsmetoden, men det lär inte flyga mot ett stort företag som lär slänga din orena accept i sopen.


Korrekt. Det jag menade är att en vårdskuld kommer ur lag och inte genom avtal, så även om du är vid medvetande och ingår avtal om vård, så är ändå skulden av sådan typ att den kommer ur lag och därmed har du alltid rätt att betala den kontant, VC kan således i ett sådant fall inte neka ta emot betalning kontant, även om skulden avtalas på annat sätt.
en "offentligrättslig skuld" är en skuld som kommer ur lag, eftersom den KAN påföras utan ditt godkännande (t.ex. när du är medvetslös), således är skulden av en sådan typ att du alltid har rätt att betala den kontant även då avgiften påförts MED ditt godkännande (då du var vid medvetande).


Korrekt, precis som att hantverkaren har rätt att välja färg på kakelplattorna (inom rimliga gränser) om ni inte avtalat om det.
Kontant betalning anses vara betalning i lag (giltigt betalningsmedel) vilket innebär att ett ospecifierat avtal om betalning har du alltid rätt att betala kontant.

Det jag menade är att sparkar jag sönder din lykta kan du inte komma o kräva att jag ska betala den i Swish. Det blir en skuld i riktig mening och inte en prestation, och därmed får du finna dig i kontant betalning även om det blir extrakostnader av det. Däremot kan du givetvis acceptera andra betalningsmetoder för att reglera skulden, inklusive att jag köper en ny lykta åt dig, men det är upp till dig.

Däremot om vi ingår ett avtal om en affär så kan du kräva att jag ska betala den i swish, och om jag då godkänner avtalet trots att avtalet säger swish, och därefter visar det sig att jag inte har swish, och inte heller kan skaffa det av någon anledning, då får jag finna mig i att ersätta de extrakostnader som uppstår för dig om du väljer att driva skulden vidare, eller om jag betalar den kontant.
(t.ex. milersättning till banken, insättningskostnader, andra kostnader som uppstår till följd av att jag inte hållt min del av avtalet att betala i swish, förlorad inkomst för att du måste ta ledigt för att rätta dig efter bankens öppettider m.m.)

Tackar!

Blåsfisk!




Ja, och du kan slänga deras förslag i sopen också. Det är ett ömsesidigt avtal.




Du har misstagit dig, Sebnie. Det där med "skuld ur lag" o.s.v. som du pratar om är inte ett giltigt koncept för att avgöra betalningsmetod. Ditt koncept om "skuld ur lag" är inte detsamma som den sorts offentligrättsligt reglerad skuld som HFD nämnde. I samma fall nämner HFD även andra offentligrättsliga skulder som inte fungerar på det viset:
"I rättspraxis har i vissa fall rättsförhållanden, eller del av ett rättsförhållande, även på offentligrättsligt reglerade områden ansetts ha sådan civilrättslig karaktär att de har ansetts böra bedömas enligt civilrättsliga regler (jfr RÅ 1982 2:62, NJA 1998 s. 656 I och NJA 2008 s. 642)."

Medvetslösheten är inte relevant i ditt exempel - vårdskulder kan som sagt regleras kontant även om man var vid fullt medvetande.

Utgångspunkten är helt enkelt för alla skulder* att man kan betala kontant. I vissa fall kan man sen avtala om annat, oavsett om skulden uppstod "ur lag" eller genom avtal.

*Med några få undantag där speciallagstiftning råder, t.ex. det jag nämnde i annan post ovan.




Det är inte riktigt jämförbart. Det finns dispositiv lagstiftning som säger att man kan betala kontant, sen kan man avtala om annat.

Det finns ingen dispositiv lagstiftning gällande val av färg på kakelplattor. Jag tror det är bäst vi överger det här exemplet med hantverkaren.




Du har rätt om betalningen, däremot har du fel när du talar om "skuld i riktig mening" och "prestation." Det finns ingen sån åtskillnad - det är din egna fiktion. Är man skyldig någon pengar så är det en skuld. Det spelar ingen roll om det är banklån, faktura för en vara, eller skadestånd (eller något annat).