Citat:
Ursprungligen postat av
VarmaDrycker
En gång vart fjärde år är alla jättebekymrade för kulturpolitiken, och visar sitt engagemang genom att klaga på den nytillträdda ministerns förmodade inkompetens. Heter man inte Horace Engdahl eller har fått 2-3 Nobelpris i litteratur och ställt ut sina akvareller på Metropolitan så duger man inte, och skall därför sågas jäms med fotknölarna. Ett par veckor senare har alla glömt vem som sitter på den ministerposten.
Kulturen klarar sig nog ungefär lika dåligt oavsett vem som är minister. Det är ju inte direkt så att vi centralplanerar allt kulturarbete i landet genom statligt finansierade femårsplaner. Är det inte värre att vi har inkompetenta idioter på de poster som verkligen betyder något? Att landet styrs av klåpare som varken kan upprätthålla landets gränser, sköta ekonomin, fixa sjukvården, hålla kriminalitetet i schack eller fatta självständiga beslut om utrikespolitiken?
Håller i huvudsak med, men skulle vilja göra ett par justeringar.
Jag skulle inte säga att det är självklart kulturminister-posten inte betyder något. Kultur är en stor del av våra liv och staten har en påverkan. Kulturministern är däremot självklart inte lika viktig som finansministern.
Sen skulle jag ranka att ha ställt ut sina akvareller långt högre, nästan oändligt högre, än högskolepoäng inom kultur/litteraturvetenskap. Första tröskeln inom kultur är: Är du kreativ och skapar någonting på egen hand? I mitt eget yrke så möter jag titt som tätt okreativa människor med titlar inom kultur och som har lärt sig yrkesspråket, men att lyssna på en 6-åring som målat en sol över ett landskap skulle vara intressantare än att lyssna på dessa nollors tomma snack. När jag var yngre så hängde jag ibland med unga musiker och skådisar och jävlar vad de flesta ständigt gnällde över att de inte fick platser/roller. Skapa nåt själv då? Här kommer en viktig roll för kulturministern: se till att såna sopor inte får mjölka oss andra på skattepengar.
