Citat:
Ursprungligen postat av
Sven9779
Vad jag anser vara ett stort problem är att man kanske hamnar i ett mellanland där man lever i gränsen till ketos och därmed känner sig svag, trött och hängig eftersom kroppen infinner sig i ett mellan tillstånd...
Vad sägs?
Jag är ingen näringsexpert och ogillar egentligen tanken på olika dieter. Men har med åren upplevt alla jävla typer av trötthet som finns, i ett flera års lidande.
Det som hjälpt mig angående kosten är att:
• Skippa socker
• Skippa all läsk, även zero-läsk som ökar hungern
• Sluta är ute, maten innehåller extremt mycket fett, olja, salt, och socker. Laga allt hemma så då vet vad du får i dig
• Sluta äta pastaberg, man får sjuka matkoman av att äta denna mängd kolhydrater
• Ät mat i stil med LCHF. T.ex. en köttbit med sallad med nötter i, ett par stekta ägg och en avokado. Får du i dig kolhydrater nån enstaka gång i veckan så gör det inget, men försök att välja bort typ pommes och annan skit om du är ute och äter
På det måste du gå dagliga promenader, utföra en pulshöjande aktivitet minst 2ggr i veckan, ha hyfsat regelbundna sovtider som är 7-8h oavbruten sömn, inte mer eller mindre.
Angående din fråga så tror jag inte att det är någon risk alls. Du kommer att känna dig mindre hungrig och därför äta mindre mängd mat, men ditt blodsocker kommer inte att spika efter måltider, så din pigghet kommer att vara betydligt jämnare.
Är du en spinkig pinne så kan det absolut vara läge att akta dig att äta för lite. Få då hellre i dig nånting än ingenting, chokladboll eller vad som helst. Men har du lite hull på kroppen borde det inte vara något att bry sig om alls, gör större portioner om du går ner för mycket i vikt.
Enda sättet är att testa sig fram, oavsett vad du tycker så kommer du lära dig nåt, för mig var detta levnadssätt/kosthållning en riktig gamechanger, så sjukt mycket jämnare energi, ingen mer somna på soffan efter en dag på jobbet