Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 6
  • 7
2022-10-26, 21:29
  #73
Medlem
tiztells avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jonte400
Personligen har jag arbetat både på manligt dominerade samt kvinnligt dominerade arbetsplatser. Det skiljer oerhört mycket i arbetsmiljön på dessa arbetsplatser.

På kvinnligt dominerade arbetsplatser har sjukskrivingar varit mycket vanligare. Många går in i väggen och många har blivit mobbade och fått psykiska problem. Det förekom knappt bland männen.

På de kvinnliga arbetsplatserna ägnades hela dagar åt att medarbetare gick in till chefer för att klanka med på kollegor för att dra personlig vinning av det. Var det inte rent skvaller så var det ganska ofta rena påhitt.



Kvinnorna kunde till och med vara kompisar på fritiden. Men när en av de lämnade fikarummet så satte de igång och pratade illa om sin kamrat som de senare samma eftermiddag gick ut och fikade med

Inte konstigt att kvinnligt dominerade arbetsplatser inte fungerar. Finns vetenskapliga studier som visar att mobbning är mycket vanligare på kvinnligt dominerade arbetsplatser.

Hur står ni kvinnor ut med varann och den falska attityd ni uppvisar. Hur kan ni baktala er kamrater som ni sedan umgås med på fritiden- känns inte livet pissigt då? Får ni inte dåligt samvete?


Hur vi står ut? Det gör vi inte. Fyfan har gått från att arbeta med endast män till nästan endast kvinnor och det är hemskt. Antingen har dom inte mognat i skallen sen högstadiet eller så har dom mig nått sektliknande beteende
Citera
2022-10-27, 20:51
  #74
Medlem
Tzatzikins avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jonte400
Personligen har jag arbetat både på manligt dominerade samt kvinnligt dominerade arbetsplatser. Det skiljer oerhört mycket i arbetsmiljön på dessa arbetsplatser.

På kvinnligt dominerade arbetsplatser har sjukskrivingar varit mycket vanligare. Många går in i väggen och många har blivit mobbade och fått psykiska problem. Det förekom knappt bland männen.

På de kvinnliga arbetsplatserna ägnades hela dagar åt att medarbetare gick in till chefer för att klanka med på kollegor för att dra personlig vinning av det. Var det inte rent skvaller så var det ganska ofta rena påhitt.



Kvinnorna kunde till och med vara kompisar på fritiden. Men när en av de lämnade fikarummet så satte de igång och pratade illa om sin kamrat som de senare samma eftermiddag gick ut och fikade med

Inte konstigt att kvinnligt dominerade arbetsplatser inte fungerar. Finns vetenskapliga studier som visar att mobbning är mycket vanligare på kvinnligt dominerade arbetsplatser.

Jag jobbar på en arbetsplats med bara kvinnor. Ingen står ut, men lönen är bra och förmånerna många så folk stannar. Det är som du beskriver.

Det påminner om en dysfunktionell högstadieklass där mobbing, utfrysning och skitsnack är vardag. Också (och kanske i synnerhet) så sker detta hos chefer och ledningen.

Var och varannan är sjukskriven och resten sönderstressade. Ingen tar ansvar, kompetensen finns inte. Sen går alla på yoga och tar friskvård halva dagarna, så sen blir de utbrända för det har för mycket att göra.

Ingenting blir ordentligt gjort och beslut fattas inte då konsensus ska råda i varenda jävla grej. Det ska röstas, räckas upp handen, gråtas och diskuteras om precis allt. I stället för att chefer och ledning tar besluten.

Nej, saknar män på mitt jobb, de är rakare, trevligare, roligare och snyggare att titta på.
__________________
Senast redigerad av Tzatzikin 2022-10-27 kl. 21:05.
Citera
2022-11-14, 13:58
  #75
Medlem
Ju äldre jag blir ju mindre tycker jag om kollegor på jobbet. Börjar snart köra buss i linjetrafik.
Då har man inte så mycket kontakt med kollegerna.

Ibland tar man över en buss/lämnar över den. Då kan det bli tjafs om man är försenad.

Det kan bli tjafs om hur någon parkerat bussen om man ska ta över den, om någon har kastat papper nötskal på förarplatsen. Det blir skitsnack i rastlokalen. Ibland är man ensam i rastlokalen om den ligger vid en ändhållplats ute längs linjen.

Idag kör många kvinnor buss. Speciellt invandrarkvinnor. Det gnälls mycket bland dem.
De vill inte köra de längsta boggibussarna. De med två bakaxlar. De vill köra stadsbussar de är inte så långa och då behöver de inte använda förarkort i färdskrivaren.

Det uppstår avundsjuka om någon får ett bra schema utan uppehåll i schemat.

Det är skönt att slippa kollegerna. När man kör bestämmer man själv. Men kan ta rasten i bussen eller på en hållplats som är till för att komma i fas med tidtabellen.

Är man i tid kan man få en paus på 15 minuter vid en sådan hållplats. Just som bussförare märker jag inte att kvinnor gnäller mer men
jag har andra erfarenheter inom vården och det var mobbing skitsnack egna tokiga beslut om nästan allt.
Citera
  • 6
  • 7

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback