DXM Kväll2

Till en början vill jag bara säga att jag inte har skrivit någon tripprapport innan, men eftersom min kompis gjorde en utvärdering av en DXM Kväll (och heller aldrig gjort någon tripprapport innan) så får väl jag också göra det och som min kompis sa ”jag vill dela med mig av min erfarenhet till alla människor där ute i cyber rymden” och som sagt, ALLA klockslag är väldigt ungefärliga!

Substans: DXM
Dos: 350mg~
Vikt: 70Kg

Beskrivning:

19:30 Jag och en kompis, vi kallar honom snubbe2, går hem till en tjejkompis för o dega lite, hon var ensam hemma och jag hade laddat med mig 3st DXM tabletter. När vi kommer dit så börjar vi snacka och börjar kolla på någon dålig film på TV

20:30 Vi börjar snacka DXM med tjejen och hon har inga invändningar mot att vi tar det hos henne, då hon hört historier från en annan gång vi dexxat. Så jag och snubbe2 börjar fixa goa settings. Hennes stora skinnsoffa är perfekt, lagom stor så att alla 3 kan ligga ner. När vi hade ställt allting till rätta o fixat musik så börjar vi snacka med tjejen ifall hon skall ta DXM, vi rekommenderar henne att inte göra det, eftersom hon mår lite dårligt och dessutom kommer hennes föräldrar hem dagen efter någon gång på eftermiddagen och vi har ingen aning om hur hon reagerar på ämnet. Men för att hon inte skall bli för uttråkad så fixar vi en öl åt henne. När vi snackat klart så säger jag till snubbe2 att nu jävlar börjar kalaset

21:30 Vi går ut i köket och hämtar vatten, sen sätter vi oss i soffan och jag och snubbe2 tar var sin DXM tablett och tjejen började dricka på ölen. Sen fortsätter vi snacka och glo TV som om inget hänt. När hon nästan druckit upp sin öl så säger hon att det finns mer sprit i ett skåp men eftersom hon inte har något groggvirke så säger snubbe2 att vi får dra o köpa det

22:20 Går vi då mot en närliggande videoaffär för o köpa virke. Det är en trevlig promenad och vi snackar lite om vad som skall ske nästkommande dag. När vi kommer fram till videoaffären går vi naturligtvis in, men så fort jag stannar upp känner jag de första DXM ruset, lite sådär som att man inte riktigt känner någon känsla, glad, ledsen, sur etc. Men tjejen köper sin cola och vi går tillbaka, så fort jag kommer utanför butiken är känslorna tillbaka och allt känns som vanligt ända tills vi kommer hem igen, då släpper känslorna igen och jag börjar känna mig lite sådär i varm och go i magen som man blir av DXM. Snubbe2 har börjat klaga lite, då det har gått en timme och han känner inget särskilt, men jag ber honom tålmodigt att vänta.

22:40 Så fort vi kommer innanför dörren så går jag och lägger mig i soffan, snubbe2 skrattar lite åt mig och säger, jasså du är redan på G. Han får ett flin till svars. Jag känner hur ruset kommer, sakta men säkert. Sen sätter sig även snubbe2 och tjejen sig i soffan, men det går inte många sekunder förrän snubbe2 har klagat tillräckligt på mig för att jag skall hämta den sista DXM tabletten

22:50 Snubbe2 känner sig väldigt besviken på DXM tabletten eftersom han inte känner något särskilt. Men jag går in i köket och letar fram en kniv att dela tabletten med, det blir väldigt ojämnt eftersom jag inte riktigt kan fokusera på tabletten samtidigt som jag skär. Snubbe2 kommer nu in i köket för o se hur det går, han vill självklart ha den största biten, men jag tänker bara att jag skall uppföra mig vuxet och inte tjura över det , och eftersom han verkar lite ”tolerant” så var det väl bäst också. Själv känner jag ett väldigt välbehag av att bara vara i köket, sen tar vi vårt vattenglas och sköljer ner de halva tabletterna och går tillbaka till soffan

Jag hade inte legat många minuter i soffan förrän det smäller till, allt kommer på en gång och jag känner mig helt invalid, ligger bara där och gör ingenting, dock är allting helt perfekt! Sen så började min kompis ge ifrån sig lite halvkonstiga läten (stön) och man såg tydligt på honom att han njöt lite av något, sen började han snacka om något som var tungt och jag fattar nada. Så jag lägger mig till rätta igen i soffan. Den extremt goa och mjuka soffan verkar smälta samman med mig och jag liksom ligger i en enda stor mjuk ”boll” vilket jag berättar för mina kompisar, men de bara skrattar åt mig och fortsätter med vad de nu höll på med. Jag lägger mig i fosterställning och allt är bara helt underbart. Massa goda minnen kommer fram och eftersom vi sett på någon pokémonfilm lite innan så kom självklart den underbara tiden med pokémonkorten upp.

00:något? Ringer mobilen, då är det min granne och hans kompis som kommer att gå förbi utanför om 10min och undrar ifall vi vill säga hej, självklart skall vi snacka med dem tänker jag och går och sätter mig i fönstret för att hålla utkik efter dem, tiden går och dom kommer inte, det kändes verkligen som en evighet! Men så kommer de, jag springer till bakdörren och öppnar den, och dom står på andra sidan ett par buskar, som egentligen är ganska små och dessutom är allt förutom i vägen. Men när jag skall gå förbi dem så känns det precis som grenar flyger in i ansiktet på mig och som att jag går i en djungel, buskarna var verkligen JÄTTESTORA. Mina nyktra kompisar kollar bara och skrattar, men till sist är jag ute på gården med dem och jag frågar varför fan de tog så lång tid på sig, då skrattar dom igen och säger att det har gått 7min sen han ringde. Vi börjar snacka lite DXM och hur bra jag mår, men jag kan inte stå upp ordentligt för allt känns som om att det lutar, så jag ställer mig i en konstig ställning, likt en judo ”soldat” som ställer sig i attackposition, snart kommer även snubbe2 ut och börjar snacka, då har jag så dålig balans att jag måste sätta mig på marken och än en gång är jag fast i djungeln, då jag var i samma höjd som buskarna. Efter ett tag skall kompisarna gå vidare och vi går tillbaka in igen väl inne är det tillbaka till den goa soffan . Efter ett tag kommer jag med den brillianta idén om att vi släcker ner och sätter igång musiken, de andra instämmer med att det är en bra idé. Det blå ljuset från den runda volymkontrollen verkar ändra storlek och pulsera i takt till musiken, jag sitter och kollar på den länge. Sen märker jag även hur den följer efter till olika ställen där jag kollar. Men rätt som det är börjar snubbe2 snacka om massa konstiga saker, jag lyssnar inte riktigt utan fortsätter koncentrerar mig på den blå volymknappen.

Vi försöker få igång en diskussion om något ämne, kommer inte ihåg vilket, men jag orkar inte snacka, vill bara ligga och njuta. Så snubbe2 och tjejen snackar vidare och en gång emellan kommer snubbe2 med några bra tankar och påståenden t.ex. "jag tänker inte bjuda objudna gäster"

Tjejen och snubbe2 går ut i köket för o fixa en fin grogg åt henne, jag sitter/ligger såklart kvar i soffan. Efter ett tag ropar snubbe2 på mig och det låter som något allvarligt har hänt. Jag försöker ta mig ut till köket, men klarar inte av att gå och brister ut i skratt, vilket gör snubbe2 lite lätt förbannad då han behöver hjälp med något, jag inser sedan att hon spätt ut spriten hon tagit men av någon anledning bryr jag mig inte. Snubbe2 verkar förtvivlad/förvirrad och han tar sig om huvudet. Sen mumlar han något om föräldrar, sprit och vatten. Men det gick snabbt över och vi går tillbaka till soffan och snubbe2 skrattar på vägen dit och tjejen som bara är onykter av alkoholen sitter redan i soffan när vi hunnit halvvägs.

Plötsligt far snubbe2 upp och går ut i köket för o hämta något, tjejen går efter och de kommer tillbaka med en kanna vatten och ett par glas. Han häller upp vatten i ett glas, som han klarar av hyfsat bra, sen sitter han och kollar bestämt och koncentrerat på glaset sen dricker han lite. Sen börjar snubbe2 och tjejen ”mysa” och jag ligger bara och njuter av de goda kemikalierna i livet. Sen säger de låt oss leka en lek, första leken dom kom på var ”Jag har aldrig” leken, som de flesta förhoppningsvis vet hur går till, men eftersom vi bara har vatten o leka med så vart de inte så roligt. Så då skall vi självklart leka klassikern ” Sanning eller konsekvens” Jag känner mig helt bortkopplad i huvudet, inget blir som jag vill och jag får svårt att formulera mig när jag skall svara på frågor. Så jag bestämmer mig för att inte leka mer utan fortsätta njuta av den mysiga soffan. Men det hinner jag inte göra i lång tid förrän mobilen ringer igen, denna gången var det en kompis och han sa att han bara var 100meter från huset och jag kommer inte ihåg exakt vad jag sa men efter ytterligare en evighet så

01:00 kom kompisen2 och hans flickvän hälsade på. Dom är där ett tag och sitter o snackar med snubbe2 och tjejen, jag som är helt bortdomnad ligger bara i soffan och njuter, i mitt huvud verkar det som om timmarna bara går och går, men som sagt, egentligen hade det kanske bara gått 40min, jag och snubbe2 började känna oss rätt irriterande på kompis2 och flickvännen men snart därefter drar dom
Dom var väldigt negativa till allt, var högljudda och flickvännen påpekade flertalet gånger hur jävla tråkiga vi var, sen precis innan de gick tog de även ett par kort, vilket gjorde oss väldigt förbannade, varje blixt kändes som en fet adrenalinkick och gjort mig på hugget. Men det lägger sig när de gått och jag återvänder än en gång till soffan Eftersom kompis2 och hans flickvän hade vart väldigt högljudda så verkade även musiken väldigt hög. Jag och snubbe2 började få panik och ville sänka, ett tappert försök av snubbe2 lyckades få ner volymen lite. Sen börjar tjejen att klaga på att det är lågt, men jag som är utslagen på soffan börjar få ångest, för att hon inte sänker, eftersom hon bor i radhus så vill man varken väcka grannarna eller få dem att ringa polisen. Det tog inte lång tid för mig att se in i en mycket negativ framtid, jag fick den annars så trevliga blå runda volymknappen till en polissaftblandare och att de skulle vara här när som helst och att vi skulle få ett helvete då, men så fort tjejen sänkt så försvann denna ångest för mig. Men snubbe2 har börjat gå runt i cirklar på golvet och snackar om döden, det tar mig inte lång tid för mig att lista ut att det är dödsångest, men han får en kram av tjejen och allt är som bortblåst… När han suttit i soffan ett tag frågar han mig vad det är som låter och sen något om pingisbollar, jag fattar inte ett smack av vad han vill komma till och eftersom han ser så rolig ut när han är dödsseriös så börjar jag skratta, men att skratta drar ur mig alla krafter och jag måste lägga mig ner igen och vara tyst. Efter att jag ”svarat” honom återgår han till självtänkande, men kommer strax på andra tankar då tjejen börjar kramas och ”mysa” till det med honom. Dom ligger där ett tag och kramas och jag ligger bara o tänker på en massa bra saker, såsom rattmuffar, automatväxel, spadar och lite annat krimskrams. Snubbe2 säger att han måste dra sig och vi går upp på övervåningen för att jag och tjejen skall sova, snubbe2 säger hejdå till oss, sen går vi ner igen och hjälper honom ut. Sen går jag och tjejen tillbaka upp till sängen och hon klär av sig till underkläderna och lägger sig i sängen, själv lägger jag mig fullt påklädd bredvid henne och hon somnar snabbt, jag ligger vaken ett tag till innan jag somnar, men har inte sovit länge förrän det kommer både en arm och ett knä flygande, som tur var fick jag armen precis på bröstet så att det inte gjorde ont, men knäet kom lite för nära kronjuvelerna så reflexerna ryckte in och jag studsade häftigt till. Sen somnade jag igen. När jag vaknade igen var allt som i slow-motion men efter ett efterlängtat dassbesök var allting bättre, tyckte dock att perspektiv intaget var nedsatt, men det är antagligen inte så konstigt då mina pupiller var stora som DXM tabletten själv och tjejen tyckte jag så läskig ut .

Men jag bestämde mig för att gå hem, jag fick en konstig blick av mina föräldrar då jag sagt att jag skulle vara på LAN och inte kom hem förrän 2 dagar senare, men det bortförklarades lätt med att jag inte kunde sova… Då säger mor att det syns mycket väl, för jag har fyrkantiga ögon. Jag visste mycket väl att det bara är ett talesätt men fick ändå lite panik, hade hon sett mina pupiller eller inte? Jag går i alla fall upp på mitt rum och lägger mig och sover ett par timmar till.
När jag vakna så var det som det brukar vara för mig efter jag tagit DXM, mättnadskänsla och ingen hunger någonstans vilket var lite småsynd, för vi grillade väldigt god mat den kvällen.

Utvärdering/Sammanfattning:En helt okej DXM kväll! ( + )
Hade kunnat vara bättre om snubbe2 hade upplevt samma effekt som mig,
och besöket från kompis2 och hans flickvän inte existerat ( - - )
Mitt rus var helt okej, hade inte tagit DXM på ett tag där så kände lite längta,
och effekten var åter igen över mina förväntningar. ( STORT + )
DXM är antagligen drogen för mig, pris, effekt, tid och ”baksmällan” ( + + )
Denna kvällen får lätt en 4a av mig.

Hoppas inte jag gjort bort mig för mycket här och gjort en alldeles för dålig tripprapport.
Mitt tidsperspektiv var borta långt före Snubbe2’s så jag lånade tidsmallen av honom.
Om man är intresserad kan man alltid läsa hans version av kvällen här
http://www.flashback.org/showthread.php?t=346158

Skulle vara schysst om man kunde få lite feedback. . . Det är som sagt min första tripprapport :P vill veta vad folket tycker

Bra skrivet, uppdelat i paragrafer, jag lade inte märke till några stavfel. Verkar f.ö ha varit en rolig kväll, lite lik min dxm-debut.. Jag kommer inte på nånting som behöver förbättras. Rapporten får betyget 4/5 av mej!

för det första vill jag tacka för inlägget, sen trodde jag faktiskt att jag skulle ha en massa stavfel :P vart lite sent på natten jag skrev den :P men som sagt, tackar för inlägget och hoppas de kommer fler

Intressant men väldigt svårt att läsa.

Styckeindela gärna lite mer och försök göra hela inlägget lite snyggare.

Tripprapporter är ofta långa och behöver lite mer jobb än vanliga inlägg.

Annars var det underhållande!

Jättebra faktiskt.
Fastnade verkligen i läsningen.