florsocker, melis och annat socker

Koncentrerat socker och söta drycker skall njutas med stor måtta. I naturen förekommer socker vanligen löst i växtceller, speciellt i fruktceller. Mjölk som är avsedd för spenabarns mun innehåller rejält med socker för att barnet, eller i förekommande fall ungen, skall växa snabbt och klara sig i en krävande omgivning.

Honung innehåller 70–80 procent socker. Att ha näringsreserverna i små sexkantiga tankar, det är väldigt smart av bin och humlor.

Här är några anteckningar om socker som ingrediens för matlagning:

florsocker, mjölmalet socker, från danska florsukker där första ledet är släkt med engelska "flour" (mjöl).

melis, strösocker. Ännu på 1950-talet köpte man melis i lanthandeln i Halland. Termen melis är identisk med danskt och norskt strösocker, men kommer ursprungligen från franska sucre mélis, dvs socker från Malta, säger SAOB (men jag tror vad jag vill – se nedan).

melass, en mörk sirapsliknande restprodukt från tillverkningen av vitt socker. Ordet melass anses ha samband med latinet mel (honung).

Ändå finner jag det lite märkligt att melis och melass inte skulle vara inbördes besläktade. Denne amatöretymolog håller en slant på att melis också har samband med honung. Vid besök på Malta fann jag inga spår av sockerodling, men det kan bero på den tilltagande torkan på grund av klimatförändringen.

Honung heter "miel" på spanska och "meloso" betyder honungssöt, men också honungslen i ironiskt metaforisk mening, dvs len i truten som Emil i dramat med Albin & Pia (text och musik Owe Thörnqvist).

Och Emil, len i truten, sade: Pia,
i mörron kväll så knackar jag på ditt kök,
då kömmer ja' me' blommer för å fria
Ajö, Per Persson, tack för kaffegök,
ja, ajö, Per Persson, tack för kaffegök

honung, biprodukten som på engelska heter "honey" är ett gammalt fint fornnordiskt ord, det säger en källa från Oxford och då har jag ingen anledning att ifrågasätta. Idag hade väl både Emil och Albin kallat Pia för "Honey".

Språk????

Ja, men jag borde ha skrivit:

... Här är några språkliga (och etymologiska) anteckningar om socker som ingrediens för matlagning ...

Häromdagen var det någon som med all rätt tog upp termer kring befästningar, och den här tråden är avsedd som en parallell.

Den inledande brasklappen var tänkt att beröra vår ambivalenta inställning till socker. Förr var socker och sött positivt värdeladdade. Idag är sockerfri honnörsordet.

Ambivalens i termer är över huvud taget en språkfråga, liksom de enskilda exemplen kan vara filosofiskt, politiskt och socialt laddade.

Melis på norsk og dansk er det samme som florsocker og IKKE det samme som strösocker !!!!!

Bevis:http://web.dansukker.com/default.asp...10&GroupID=481

Aha! Man lär sig något nytt varje dag och förkovrar sig något litet i ödmjukhet. Mitt enda försvar är SAOB-artikeln om melis från 1944.

Melis är alltså en lite falsk vän i det nordiska samarbetet. Nu inträffar inga katastrofer om man förväxlar strösocker och florsocker, annat än att glasyren blir konstig med gammal svensk melis. Lilla Uppslagsboken från ca 1967 nämner melis som äldre (svensk) beteckning på strösocker.

Under några år förekom ordet mellis (med -ll-) för mellanöl, men den är ersatt av folköl.

NEO om en annan sockertyp:

farin = råsocker med gulbrun färg
Hist.: sedan 1815; av fra. farine, lat. farina 'mjöl'

Skall man köpa farin i Portugal, så går det inte lika bra med "farinha" (malen brödsäd). Om man köper "farina" i Italien, så får man troligen vetemjöl.

Som barn brukade jag ibland köpa kandisocker som godis.
Det är rörsocker i stora kristaller.Namnet kommer från arabiska "quandi" av "quand", det arabiska ordet för socker.
Det bjöds tidigare som läckerhet eller användes som bröstsocker till "huskur".
Källa: Nationalencyklopedin