I olika sammanhang där man kan orsaka en motpart kostnader är man skyldig att göra en rimlig ansträngning för att inte orsaka motparten onödiga kostnader. Två exempel på detta är:
1. Vid civilrättsliga tvister i domstol. Det måste finnas rimlighet i de målkostnader man begär ersättning för av motparten.
2. Täckningsköp vid avtalsbrott. Bryter någon ett avtal, tex pga leveransproblem, och man måste köpa en ersättningsprodukt får den inte vara hur dyr som helst.
Jag har två frågor kring detta:
a. Först en sidofråga: finns det fler exempel där man måste undvika att orsaka motparten merkostnader likt 1 och 2?
b. Jag köpte en biljett till ett evenemang några timmars bil-/tågresa bort en dryg månad innan själva evenemanget skulle gå av stapeln. 1,5 veckan innan jag ska åka köper jag tågbiljetter ToR. Två dagar efter att jag köpt dessa biljetter får jag besked om att evenemanget är inställt. Biljetterna är ej avbokningsbara så det är pengar i sjön. Senare visar det sig att arrangören visste att de skulle ställa in 3 veckor innan evenemanget skulle inträffa, alltså 1,5 vecka innan jag köpte mina tågbiljetter.
Arrangören hade min e-postadress men meddelar alltså inte att evenemanget ställts in förrän nästan två veckor efter att han blev medveten om detta.
Jag har fått tillbaka pengar för själva evenemangsbiljetten men jag tycker jag borde få ersättning även för tågbiljetterna. Jag vet att man normalt inte får ersättning för resor till evenemang etc när de ställs in men det här fallet är speciellt eftersom arrangören visste att det skulle ställas in långt innan jag köpte mina tågbiljetter. Därav min rubrik - arrangören har ju inte gjort vad han kunnat för att undvika att orsaka mig onödiga kostnader.
Finns det någon generell princip i lagstiftningen att man ska undvika att orsaka motparten kostnader vid avtalsbrott (inkl sådana som beror på force majeure)?
Det är lite av en gråzon kring huruvida detta är en transaktion mellan ett företag och en konsument eller två företag (eller ev två privatpersoner) så både konsumentlagstiftning och köplag/avtalslag kan vara applicerbara.
1. Vid civilrättsliga tvister i domstol. Det måste finnas rimlighet i de målkostnader man begär ersättning för av motparten.
2. Täckningsköp vid avtalsbrott. Bryter någon ett avtal, tex pga leveransproblem, och man måste köpa en ersättningsprodukt får den inte vara hur dyr som helst.
Jag har två frågor kring detta:
a. Först en sidofråga: finns det fler exempel där man måste undvika att orsaka motparten merkostnader likt 1 och 2?
b. Jag köpte en biljett till ett evenemang några timmars bil-/tågresa bort en dryg månad innan själva evenemanget skulle gå av stapeln. 1,5 veckan innan jag ska åka köper jag tågbiljetter ToR. Två dagar efter att jag köpt dessa biljetter får jag besked om att evenemanget är inställt. Biljetterna är ej avbokningsbara så det är pengar i sjön. Senare visar det sig att arrangören visste att de skulle ställa in 3 veckor innan evenemanget skulle inträffa, alltså 1,5 vecka innan jag köpte mina tågbiljetter.
Arrangören hade min e-postadress men meddelar alltså inte att evenemanget ställts in förrän nästan två veckor efter att han blev medveten om detta.
Jag har fått tillbaka pengar för själva evenemangsbiljetten men jag tycker jag borde få ersättning även för tågbiljetterna. Jag vet att man normalt inte får ersättning för resor till evenemang etc när de ställs in men det här fallet är speciellt eftersom arrangören visste att det skulle ställas in långt innan jag köpte mina tågbiljetter. Därav min rubrik - arrangören har ju inte gjort vad han kunnat för att undvika att orsaka mig onödiga kostnader.
Finns det någon generell princip i lagstiftningen att man ska undvika att orsaka motparten kostnader vid avtalsbrott (inkl sådana som beror på force majeure)?
Det är lite av en gråzon kring huruvida detta är en transaktion mellan ett företag och en konsument eller två företag (eller ev två privatpersoner) så både konsumentlagstiftning och köplag/avtalslag kan vara applicerbara.