Citat:
Ursprungligen postat av
PeterSoderqvist
Det är inte så tydligt som du påstår!
Det finns inga domar för hets mot folkgrupper som är i majoritet!
Justitiekanslern hävdar att bestämmelsen om hets mot folkgrupp kom till för att skydda minoriteter;
https://www.regeringen.se/49bff2/con...iekanslern.pdf
Du måste läsa lite ordentligare. Såhär står det i JKs remissyttrande:
"
Det är riktigt att Justitiekanslern i flera beslut har uttalat att bestämmelsen om hets mot folkgrupp har tillkommit i syfte att tillförsäkra olika minoritetsgrupper ett rättsskydd och anfört detta som skäl för beslut om att inte inleda förundersökning när anmälan avsett uttalanden som riktats mot t.ex. svenskar som grupp. Utredningens redogörelse för tidigare förarbetsuttalanden visar att Justitiekanslerns uttryckssätt avviker från vad som där sagts. Det finns mot den bakgrunden skäl för Justitiekanslern, skulle frågan åter bli aktuell, att noga överväga innebörden av sitt tidigare ställningstagande samt utformningen av framtida beslutsskäl." (fetstil tillagd)
Och det är ju ganska bra sammanfattat, för förarbetet säger uttryckligen att skyddet även omfattar heterosexuella. Det finns inte minsta möjlighet att tolka det på annat sätt. Om någon skulle ha missat citatet från mitt tidigare inlägg så upprepar jag den viktigaste biten här:
"
Uttrycket sexuell läggning i bestämmelserna om hets mot folkgrupp skall alltså, liksom i övrig lagstiftning, omfatta homo-, bi- och heterosexuell läggning"
((Prop. 2001/02:59 s. 40)
Lycka till att få det till att uttrycket inte omfattar heterosexuell läggning.
Citat:
Ursprungligen postat av
PeterSoderqvist
Mot detta finns det en Tingsrättsdom, (att svenskar innefattas i hets mot folkgrupp), men upphävdes av hovrätten på grund av processrättsliga skäl, författaren till examensarbetet på Lunds universitet på sidan 22, hävdar att det behövs vägledande domar från Hovrätten och Högsta domstolen för att klargöra rättsläget;
https://lup.lub.lu.se/luur/download?...ileOId=8910777
Ah, det var den domen jag tänkte på. Tackar för den infon!
Jag läste hovrättsdomen, och den undanröjde inte den tidigare domen, vare sig av processrättsliga skäl eller andra. Författaren har alltså fel. Hovrätten vägrade att låta en person ersätta den ena klaganden som part i målet.
Vad som hände senare vet jag faktiskt inte. Det stod i hovrättens dom att tingsrättsdomen överklagats och prövningstillstånd meddelats. Det hela kanske självdog när ena parten försvann. Jag hittar ingen information om det.
Källorna finns i det länkade arbetet, men jag upprepar dem här för att göra det lättare för läsaren:
Norrköpings tingsrätt mål T 1987-14
Göta hovrätt mål T 1343-15