Vad gør ni nær er sambo ska ha ketchup på ALLT ni lagar?

Heppåer!

Jag trøttnade precis ur och "vrålade" till på kærringen, som resulterade i att jag tog ketchupen hon så glatt stællde fram på bordet till maten

Har haft en innerfile som stått en god stund i ugnen på låg værme. Tog ut den vid 68gr innertemp och fick stå och vila.

Till det hade jag gjort ett ørtsmør, gjort egna potatisfries (av tjockare modellen) och kryddat med massa gott (Paprika, salt, peppar, persilja och en liten dash av spiskummin).

Innerfilen var såklart kryddad med endast salt och peppar.

Nu till frågan...

Vad gør ni nær er sambo ska ha ketchup på tamefan ALLT som man stått och lagat?
Det ær sjukt trøttsamt och jag kænner en irritation væxa stadigt øver tid, och jag kænner att det børjar få mig att trøttna på henne helt och hållet..jag har så stor kærlek till mat. Vi har en deal att jag ska laga mat, varje dag, vilket jag gør, och hon tar disken, det i sig funkar bra.

En annan frågestællning...:
Som de flesta vet, får man ett standardsvar nær man frågar vad partnern vill ha till middag. Jag får, 28 dagar i månaden i snitt, sjælv komma på olika rætter, och jag førsøker planera så gott det går med vad som kan anvændas dagen efter, om det skulle bli rester øver från dagens middag.

Idag blev det tærna upp innerfilen som vart øvert, och tænkte laga en pasta imorgon,
Till frågan; Vad ger ni oftast før svar nær man endast får "Jag vet inte" till svar nær man frågar vad de ønskar till middag ?

Æven hær kænner jag att jag børjar bli trøtt på detta svar och æven dær væxer sig irritationen upp sakta men sækert, dag før dag som detta sker...

Må væl, Bless.

Du får väl säga " Om du ska ha ketchup på det jag har lagat får du fan laga egen mat"

Nog för att det är jävligt oförskämt av henne att slänga på ketchup på alla dina rätter, men det är väl ändå hon som äter det? Annars får du väl gömma ketchupen och säga att den är slut.

Jag lever med det. Så får det vara helt enkelt.

Jag helt sonika slutade att köpa ketchup då det ändå bara var gäster som tog.

När man sen fick frågan var är ketchupen? I affären, du får köpa en egen. Först då började gästerna uppskatta ens mat som inte var dränkt av ketchupsörjan.

Slut. Nån måtta på bullshitten får det vara.

Jag förstår dig, men jag hade nog ändå accepterat det. Hon delar sannolikt inte exakt samma kärlek till maten som du gör och sannolikt skulle du ändå inte få henne att uppleva exakt samma smakupplevelse som du själv gör. Det viktiga är väl att hon älskar dig och att erat upplägg med matlagning och diskande fungerar? Ketchupen är sannolikt en trygghetsgrej.

Jag förstår om det är irriterande när du har kämpat för att uppnå smakmässig perfektion, men ta ett djupt andetag och tänk på alla mycket värre egenheter hon hade kunnat ha. Om ni emellanåt kan bjuda hem andra på middag, så kanske du får mer utlopp för att laga god mat till andra, samtidigt som hon får ha kvar sin ketchup?

Om hon ställer fram ketchup till innefile, så skulle du slängt den! Förstår att du blev förbannad, ketchup har man till hamburgare.
Jag tycker du kan göra rotmos och leverkorv nästa gång hon säger att hon inte vet, så kanske hon orkar tänka till lite extra.

Gör bara mat som du tycker om eller fil och flingor till middag. Då kan kärringen
ta hur mycket ketchup hon vill ha. Mitt råd är att du kastar skiten åt helvete, inte kärringen
men det kan ju iofs vara ett alternativ .

Gör alltid fiskpinnar till henne. Du fortsätter äta gott såklart.

Jag är i din sambos skor. Ketchup passar utmärkt till allt och jag har fått utstå mängder med skit från anhöriga för mins kärlek till ketchup. Jag har fått höra att jag har outvecklat smaksinne, smaklökar som en treåring osv i oändlighet. Ibland offrar jag mig och slafsar i mig utan ketchup för jag orkar inte ta diskussionen, men alltid har jag direkt känt att ketchup hade gjort det till en bättre matupplevelse.

Acceptera att vi tycker olika är det korta svaret. Alternativt begränsa dina maträtter till det som ketchup är tänkt till, köttbullar, pasta etc.

Det kan ju knappast komma som en nyhet. Du har valt o acceptera henne ändå och får förlika dig med det..