Gav mig själv "fel" ingångslön

Hej!

Innan ni idiotförklararar mig så vet jag redan om mitt misstag men gjort är gjort. Frågan är om det finns något att göra åt och i så fall när är det som tidigast lämpligt?

Var på en arbetsintervju för ett jobb som boendestödjare inom kommunen en fredagseftermiddag runt 15.00 och chefen som intervjuade mig skulle gå på semester efter dagens slut. Intervjun kändes väldigt bra och jag satte mig i bilen för att köra hem igen med goda förhoppningar. Hade en halvtimmes bilresa framför mig och efter typ 20 minuter så ringer chefen upp (jag kör fortfarande utan möjlighet att stanna) hon berättar att de närvarande vid Intervjun var väldigt nöjda och hon erbjuder mig jobbet direkt (vikariat heltid 100% i 2 år) i telefon. Hon frågar vad jag har för löneanspråk och jag har bara jobbat som timanställd innan inom yrket. Så just där och då blev jag lite ställd och viste inte vad jag skulle begära i månadslön, hade liksom inget direkt att jämföra med. Så jag slängde ur mig 26000:- vilket jag också fick. Var självklart nöjd där och då. Men sen när allt lagt sig och jag googlat runt lite så vore 29000:- mer rimligt att begära (har tvåårig utbildning för yrket)

Jobbat mina tre första pass nu och idag när det var lugnt på jobbet så satt jag och en kollega och snackade om allt möjligt och kom då in på löner. Jag berättade då för henne ungefär det jag har beskrivit här. Och när jag nämnde mitt löneanspråk på 26000:- så såg jag direkt på hennes ansiktsuttryck att jag troligtvis lagt mig alldeles för lågt och hon var också inne på att 29000:- skulle jag nämna som första bud i mitt löneanspråk. Men ja, nu blev det som det blev och jag är istället lägst avlönad av alla.

Nudå? Bita i det sura äpplet och bara acceptera mitt "misstag"? Vänta ett år och försöka omförhandla? Vänta ut hela vikariatet och omförhandla då istället om jag erbjuds tillsvidareanställning?

Tacksam för era tankar och funderingar. Skratt och hån undanbedes.

Ja, du kan ju inte göra något åt saken nu.
Det du får göra är att vänta till man har löneförhandlingar. Vilket om du har tur = i höst eller vinter. Annars får du vänta längre. Då kan du också ta upp att du tyvärr sa fel men vet att du lagt dig för lågt vid anställning.
Försök då påverka din lön. Meddela dem att du vill vara kvar om du får en chans till förlängt men att du då vill ha en högre lön, minst avtalsenlig, så de vet de var du står någonstans.

Gör inte misstaget att låta detta svärta ner din arbetserfarenhet, för det kommer bara slå tillbaka på dig själv.

Alternativ 1 (Detta är hur jag skulle agerat)
Vänta åtminstone ett halvår innan du börjar försöka omförhandla om din lön.

Det kan annars ge fel signaler till din arbetsgivare, att du enbart har sökt tjänsten för lönen.

Självklart går man till jobbet för att få in sin lön, men när det kommer till just boendestödjare så tror jag kommunen prioriterar anställda som inte ger intrycket av att dom enbart har ansökt till tjänsten för sin in lön på kontot.

Förstår du hur jag tänker? Boendestödjare åker väl hem till människor som mår dåligt psykiskt eller har någon slags sjukdom som leder till att man har svårt att ta tag i hushållssysslor.

(Du får gärna rätta mig om jag har fel)

Det kan också leda till att din arbetsgivare inte kommer vara den bästa referensen den dagen du söker ett nytt jobb. Arbetsgivare avstår gärna från att anställa folk som vill höja sin lön bara några dagar efter att man blivit anställd.

Alternativt 2 (Det är ett sämre alternativ enligt mig)
Vi befinner oss i väldigt oroliga tider, både i Sverige och utrikes.

Detta kan du utnyttja om du verkligen känner att du vill ha samma lön som din kollega. Jag utgår från att din kollega också är tillsvidareanställd.

Du kan kontakta din arbetsgivare och be om att få boka in ett möte och förklara din ekonomiska situation. Du kan lyfta fram att du har svårt med att få ihop det ekonomiskt och att du önskar få din lön höjd till 29.000kr då du har både bolån och höga elpriser.

Du känner att du vill klara vintern utan stress, du vill ju inte att din ekonomi ska påverka din prestation på jobbet, särskilt inte då du träffar människor som inte alltid har det så lätt i sin vardag.

Du kan berätta att du tycker att ditt fokus ska ligga på dom människor som du hjälper, inte hur du ska få ihop det ekonomiskt vid slutet av månaden.

Du svarade helt enkelt för hastigt när du föreslog 26000:-, det kom i ren effekt. Nu önskar du att rätta till det.

Förklara för din chef att du i efterhand insett att löneanspråket var i lägsta laget och att du vill att chefen undersöker möjligheten att höja din lön till gängse nivå.

En arbetsgivare vill inte ha missnöjda anställda, särskilt inte när det handlar om några tusenlappar som de ändå hade räknat med att få betala. Så rimligtvis gör chefen vad hen kan för att tillmötesgå dig, men du får också ha förståelse om det inte går att ordna* eller att de inte kan gå hela vägen lönemässigt.

* Rent administrativt hade det nog inte varit några problem om du hade hört av dig strax efter att överenskommelsen slöts, nu när du redan påbörjat anställningen kan det sitta fast lite mer. Din lön har då redan petats in i alla system och det kan behöva äskas pengar uppifrån vilket alltid är krångligare.

Du ligger inom spannet för titeln boendestödjare. Snittlönen är typ 29 men du har ju ”bara” varit timanställd tidigare så din erfarenhet kanske inte drar upp lönen så mycket. Om du hade sagt 27 så kanske kanske att du fått det möjligen. Kommunerna är noga med att sätta rätt lön utifrån den lönestatistik de har och jag är inte orolig för att du fått fel.

Jag är med dig på alternativ 1. Ville bara höra mig för lite om vad folket tycker och vilka alternativ som finns. Jag kan vänta vikariatet ut också men därefter vill jag göra "rätt" vid en eventuell omförhandling.

Jag klarar mitt gott och väl på 26000:- (innan skatt) + OB. Men när man vet om att man är lägst avlönad med minst 3000:- när vi gör samma jobb så är det ju lite surt.

Vill absolut inte äventyra anställningen (trivs skit bra) så kommer förmodligen inte göra något åt det. Tråkigt att det blev som det blev bara. Jag är den som tycker lika lön för lika arbetsuppgifter på samma arbetsplats (+/- lite för erfarenhet/år i yrket).

Sen tog jag detta jobbet absolut främst för att få kunna hjälpa individer som har det tufft i samhället och inte för pengarna. Men lön får vi ju för arbetet vi utför och då vill jag ha det nåtsånär jämställt.

TS du ska sluta tramsa. Du ska gå till din chef och säga att du har gjort ett fel, att du var stressad. Och att du efter att du konsulterat ditt fackförbund fått höra att du lagt dig alldeles för lågt, och fråga om det vore omöjligt med en justering?

Alla jobbar för lönen. Alla vet att alla vill ha högre lön. Ingen frisk människa orkar bry sig - vad ska de göra om du inte får den lön du begär? Vill din chef neka dig ska du genast sluta eftersom livet är för kort för att jobba under dåliga chefer. Därtill: Helt klart var/är inte ditt löneanspråk avgörande.

Svenskar är så jävla dumma. Såvida det inte är ditt första jobb eller ni har strikt avtal, ska du alltid lägga dig högt. Inte 15000 kr högre än normalt, men lägg dig 10-15 % över. Själv motbudsr jag alltid 10-50 % lägre (10% i Sverige/USA. 50 % i Asien) än motpart i ALLT.


Trams. Hade TS sagt 15 hade han fått det med, ingen hade sagt vare sig bu eller bä.

Jag undrar i vilken kommun en oerfaren boendestödjare får 29 i lön. Vad är det för utbildning du har gått, är det likvärdigt leg. undersköterska eller är det någon Kalle Anka-kurs på folkhögskola eller arbetsförmedlingen? Boendestödjare har varit en väldigt strulig oskyddad titel. Cheferna har sällan mycket frihet att sätta lön hejvilt, ansvariga avdelningar följer riktlinjer om lönesättning och det går sällan att förhandla utan underlag. Runt 25 är en högst vanlig ingångslön för personal med undersköterskeutbildning inom LSS, snittet du ser dras upp av alla gubbar och kärringar inom yrket. Din chef kommer säga att du behöver vidareutbilda dig till stödpedagog.

Har varit i samma sits. Var för mig sedan omöjligt att omförhandla då du ingår i lönepotten i lönesamtalen och det blir svårt att begära 15% när potten ligger i snitt 2% om inte arbetsgivaren kan motivera varför du ska ha en extra löneökning för dig. Att du ligger under 10% är oftast ingen anledning då det skiljer sig mellan arbetare.

Om inget avtal är underskrivet skulle jag ringa och säga som det är. Det är bättre att komma in med rätt lön än att kämpa till dig ett när du har börjat jobba.

Ser att du har börjat jobba, då är det svårt. Prata med chefen med förvänta dig att du får bita på det sura äpplet.

Men några tips från mig. Du kan alltid be att få återkomma med lönen om du känner dig osäker. Är det en statlig myndighet eller kommun har du rätt att begära lönelistan. Gör alltid det innan du går på intervjun då kan du se exakt vad alla tjänar.

Lycka till

Jag är också förvånad. 26-29 000 för ett jobb där man städar hemma hos psykiskt sjuka, som inte kräver utbildning, samtidigt som de som gått yrkeshögskola/kvalificerade utbildningar på 1-2 år får klart lägre lön.

För Inte så länge sen var 30 000 en vd-lön i fåmansföretag. Wow. Inflationen syns tydligt även på lönerna.

Tråkigt, men du kommer kunna korrigera detta inom en snar framtid och framförallt om du visar att du är en pålitlig medarbetare.

Det är stor brist på vårdpersonal idag och jag vet att många till och med går från fasta tjänster till timvikariat bara för att kunna jobba intensivt i början av en månad för att sedan stänga av telefonen i 1-2 veckor och lever gott på detta.

Förr var det ett överskott och nu har vi ett stort underskott på personal.

Så bollen är på arbetarnas sida så att säga.

Mår du bra?

30 000, en vd-lön i ett fåmansföretag...

Skulle inte tro det, om man tar snittet iaf.