E4 avstängd vid Haga norra av miljöaktivister (2022-08-29)

Hovrätten har idag meddelat dom i ett mål om en vägblockad som genomfördes för att uppmärksamma den pågående klimatkrisen. Samtliga tilltalade frikänns från sabotage men döms för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Händelsen inträffade i augusti 2022 på E4:an i norra Stockholm. För att uppmärksamma den pågående klimatkrisen gick ett flertal personer ut på vägbanan i rusningstrafik och satte sig ner för att demonstrera med budskapet ”Återställ våtmarker”. Vägblockaden orsakade trafikstockning och långa köer på en av Stockholms mest trafikerade vägar.

På grund av det inträffade har demonstranterna åtalats för brotten sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten. De tilltalade har tillbakavisat åtalet och argumenterat för att de har agerat inom ramen för sin demonstrationsfrihet och att deras handlande inte kan anses allvarligt ha stört den allmänna samfärdseln samt att de har handlat i nöd med hänvisning till den pågående klimatkrisen.

Solna tingsrätt dömde de tilltalade för både sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten.

Hovrätten konstaterar först att enbart det förhållandet att gärningen begicks i samband med en demonstration inte är skäl att frikänna de tilltalade från ansvar för brott.

– Demonstrationsfriheten ger inte i sig någon person rätt att agera på ett sätt som är att bedöma som sabotage eller ohörsamhet mot ordningsmakten, säger referenten i målet tf. hovrättsassessorn Erik Silvén Möller.

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten däremot att det inte varit frågan om en sådan allvarlig störning som krävs för att döma för sabotage varför de tilltalade frikänns från detta brott.

Tf. hovrättsassessorn Erik Silvén Möller säger vidare:

– Även om aktionen medförde en stor olägenhet för många anser hovrätten att agerandet inte inneburit en sådan betydande störning att det kvalificerar som det allvarliga brottet sabotage.

Enligt hovrätten är det dock utrett att samtliga tilltalade inte har följt polisens befallning att omedelbart lämna platsen. Hovrätten slår också fast att det inte har varit frågan om någon nödsituation och dömer därför alla tilltalade för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Tf. hovrättsassessorn Erik Silvén Möller säger till sist:

– Högsta domstolen har nyligen uttalat att det är ytterst sällsynt att en gärning kan anses tillåten med hänvisning till hot mot mer övergripande intressen, i detta fall miljön. Hovrätten har inte funnit skäl att göra någon annan bedömning.

Påföljderna bestäms till dagsböter men eftersom de flesta tilltalade har varit frihetsberövade i ca en månad anses i dessa fall böterna helt erlagda.

De båda nämndemännen har varit skiljaktiga på så sätt att de vill fastställa tingsrättens fällande dom för sabotage. I övrigt har de varit eniga med majoriteten.

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att elva klimataktivister ska dömas för sabotage. I hovrätten dömdes de enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten.

I augusti 2022 satte sig flera personer på vägbanan till E4:an i rusningstrafik för att demonstrera under budskapet ”återställ våtmarker”. Vägblockaden orsakade stopp i trafiken och långa köer, inklusive tio minuters försening av en ambulans under utryckning.

Personerna åtalades för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten och de dömdes också för det av tingsrätten. Hovrätten frikände dem från sabotage och dömde enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten. Hovrätten ansåg inte att handlandet utgjort en så allvarlig störning som krävs för att döma för sabotage.

Riksåklagaren har nu överklagat till Högsta domstolen och vill att personerna ska dömas även för sabotage, eftersom störningen varit så allvarlig.

– I normalfallet passerar det 3 500–4 000 bilar på platsen under den tid som blockaden genomfördes mellan klockan 8.20 och 9.10. Det var fråga om ett totalstopp under 20 minuter och därefter långa följdförseningar. Dessutom försenades en ambulans under utryckning med en patient som behövde akutsjukvård, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Skälet till att riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar målet är att praxis inte är enhetlig i tingsrätter och hovrätter. Det saknas avgöranden från Högsta domstolen om hur åtal för sabotage ska bedömas i situationer liknande den nu aktuella.

– Det behövs ett klargörande om vilka omständigheter som ska beaktas när man prövar vad som utgör en allvarlig störning eller hinder i dessa fall, säger Katarina Johansson Welin.