Generationsforskaren: 90/00-talisterna får det tufft i lågkonjunkturen

Han är inte "generationsforskare". Han är lektor i företagsekonomi, med inriktning på marknadsföring. Man ska inte lita på referat och korta sammanfattningar.

Grejen är väl att en större del är mer bortskämda. Finns nog sin beskärda del av folk som hade drömt om ett par nya skor i det här landet också.
Men man ser ju själv på sina släktingar hur vissa är helt frånvarande av deras beteende. En som låna en bilen tills tanken är tom, sedan byter man till nästa bil och kör den tills lampan börjar lysa då är det ändå sina farföräldrar det handlar om. Betala något för att bo eller ställa mat på bordet gjorde dom inte heller under nästan ett halvår dom bodde där.

"men dom hade ju tänkt börja plugga till hösten och behöver spara pengar" lät det från farföräldrarnas sida. Att ungarna sedan drog på utlandssemester och reste land och rike runt för pengarna från sommarjobbet glömdes bort.

Ja kommer att bli en chock när sån här lyx bara försvinner.

Jag menade inte att det någonsin var billigt att köpa en fin bostad. Och så klart att man fick göra bostadskarriär på samma sätt, dvs starta med billigare lägenhet och jobba sig upp.

Men relativt årsinkomst så har bostadspriserna stigit rejält X gånger årlig lön. Så det är ett faktum. Så även om man ville köpa en sliten etta i någon sketen förort så kostar det bra mycket mer än vad unga har råd med, och att hitta en hyreslägenhet är också otroligt svårt. Ja i storstäderna.

Men annars så tror jag så klart att nuvarande generationer är mer bortskämda. Det sticker jag inte under stolen med. Men man kan se allting på olika sätt. Vi har också ett mer osäkert samhälle idag, mer skjutningar, brott, etc.

Det är vi också mer bortskämda med mot vad ens föräldrar fick uppleva. Ja förutom de större krigen som tog plats i länderna runt omkring oss tidigare då.

Vad är det som är så tufft?

Ja men bostadskarriär fanns inte då, att jobba sig upp med finare bostad existerade inte. En finare bostad var något man drömde om att köpa om man blev rik.
Annars fick man stanna där man var.

Och ja bostadspriserna har stigit men det är väl snarare idag man är bortskämd och kan skörda frukterna av det. På 50-talet så var det ingen som räknade med det. Ingen tänkte att nu gör jag en riktigt bra affär när de köpe ett hus, man köpte ett hus för att man behövde ett hem och man hoppades kunna ha råd med det tills åtminstone barnen var vuxna. Och man fick betala det mesta

Helt klart överdrivet. Vi som är lite äldre har genomlevt flera kriser. Under 80-talet var det ju också "evig högkonjunktur", finansierad med sedelpressen, som slutade med 90-tals krisen. Det var ju bara att anpassa sig och sänka levnadsstandarden lite. Ser inte varför det skall vara svårare för dagens ungdom.

Jag tror absolut det kommer bli ett stålbad för de yngre, som kommer ändra generationens tankesätt. Förhoppningsvis minskar självcentreringen och vi blir mindre ömtåliga på andra sidan.

Det som inte diskuteras är ju dock hur de äldre generationerna som 50-talisteena kommer reagera. Villan som varit pensionsförsäkring är plötsligt värd 30 % mindre och man har belånat upp den för att köpa ett hus på solkusten dit man inte har råd att åka. Kapitalet på börsen minskar snabbt och energipriser samt inflation äter in i pensionen och livet blev plötsligt inte alls som tänkt och ljuset i slutet av tunneln kommer när du är 80 och inte orkar gå ut mer...

Forskaren menar att 90-talister har sämre betalningsmoral sämre vilja göra rätt för sig ? Det låter som det vanliga gnället från någon som använder några personliga anekdoter som underlag för alldeles för generellt uttalande.
Det blir tufft för alla över hela demografin, men misär är väl att ta i Sist vi hade misär i Sverige var när en miljon bönder gav upp och flyttade till Amerika mitten av 1800-talet. Misär är när man inte kan ställa fram mat på bordet eller bo i ett råtthål till hus där det läcker in vatten och alla fryser.
Om 90-talisterna upplever sig sårbara och lite tagen på sängen nu, så är det ett gyllene tillfälle att komma ner på jorden och inse att resurser trots allt blir mer knappt och dyrare. Det är ju en möjlighet att växa som människa, inte att gräva ner sig och beklaga att man inte kan äta ute lika ofta, och kanske skjuta upp prylsamlandet och hålla i plånboken istället

Det säger ju sig självt att den yngre generationen kommer klara sig sämre. Främsta orsaken är att de precis börjat jobba och således inte hunnit spara lika stor buffert som äldre generationer. De har heller inte erfarenhet av riktiga ekonomiska kriser eller lågkonjunkturer. De har inte varit med om att förlora pengar på bostadsaffärer.

Man behöver inte vara en ”generationsforskare” för att förstå detta. Det är som att säga att de med lägst inkomst kommer klara sig sämst i krisen. Eller de som köpt sin första bostad nyligen kommer klara sig sämst. Det är självklarheter…

Har man en bra utbildning och är en reko person som är arbetsvillig så kommer man igenom detta också.

Ett vettigt resonemang. Fortfarande många som lever i förnekelse kring den globala ekonomins riktning. Nu är vi på FB så jag kan bara anta att det rullar pärlor åt alla håll nu, mem om vi skulle fortsätta frågan... så, är en ständigt växande energitillgång parallellt med en ständigt växande ekonomi OCH en ständigt växande befolkning, ett orimligt drömscenario.


Tror nog det kan sätta hjärnan på plats hos en stor del av framför allt 90-talister.

Jag är själv 89a, har syskon födda i spannet 93-01, och man kan säga att våra kära ungdomar födda senare än milleniumskiftet, de är redo för vad som helst och bryr sig om inget så länge nätet fungerar.

Här har vi små anarkister som inte är så sugna på att rätta sig in i samhällets led, och till stor del undvikit det. De kan fortsätta extraknäcka på nån förening, shoppa second hand, och trava runt på stan. Så, för dem kommer det vara festligt. Undantag är nyexaminerade studenter inom yrken som content experter, creators och annat trams som inte kommer ge mat på bordet när det krisar.

80 och 90-talisterns dock tror jag kommer bli mer än självmordsbenägna, om det vill säg riktigt illa. Här har många satsat på karriär, hus, barn och med nöd och näppe med en piska i ena handen och en öl i andra, lyckats "klara" sina livsmål. Många har småbarn, villor. De allra flesta har satsat på att bli bäst i samhället, jobbat röven av sig för att leva ett hederligt liv, och om samhället inte fungerar, fungerar inte deras vardag heller.

Här har vi också gruppen som:

1. Lärt sig att bostäder alltid blir dyrare och investerat mycket pengar i överprisade bostäder.
2. Levt stora delar av sitt vuxna liv på vanan att krediter går alltid å ta. Bokstavligen när som helst på dygnet. Här har vi folk som lånar pengar för att byta ut diskmaskinen eller gå till tandläkaren. Finns lite vana eller förmåga att spara.
3. Dopamintorskarna måste ändå ligga i den här gruppen som fick sin första telefon i den sköra pre-puberteten.

Äldre generationer, 70 och 60-talister har det antigen gott ställt eller lärt sig att leva sparsamt efter 90-tals krisen.

Så, tror absolut att samhällets starkaste grupp 30+ är den som kommer att vara mest utsatt om ekonomin tvärbromsar. Många jobb som inte heller behövs när ekonomin går på sparlåga.

Kombinationen av stora lån, dyra vanor, dåligt sparande, hög levnadsstandard och eventuell arbetsbrist på det, kommer nog leda till en hel del dinglande fötter i garaget.