Är man och jobbar som socialsekreterare i "utsatt område" - ställ frågor!

Så det låter som det är varierande uppgifter, spännande. Är fet många unga människor i din arbetsgrupp eller vad man ska säga, eller flest gamla soc-kärringar?

Och, för jag antar att du måste jobbat med mins en eller två rediga batik-soc-kärringar, är de glada någonsin över att hjälpa folk där, eller kör de bara på och bryr sig inte? Röd tråd - blir man gärna involverad i specifika fall eller kan man som en bra soldat/snut koppl från det individuella?

Jag personligen skulle vilja att socialtjänsten skulle kunna ställa krav att den som ska ha försörjningsstöd ska använda preventivmedel, exempelvis spiral, jag tycker inte samhället ska finansiera att det föds fler socialfall.

Vad tycker du om det?

Finns det någon lag du skulle vilja se som du skulle kunna använda i ditt arbete?

De flesta är unga, mellan 25-35 år. Av någon anledning söker de sig bort från socialtjänsten efter det om de inte lyckas bli chefer. Det finns gamla soc-tanter på varje kontor men de utgör kanske 20 %. De gamla, som har lång erfarenhet och dessutom fler semesterdagar per år än de yngre, brukar vara de duktigaste och mest förstående. De yngre brukar vara drygast, är iaf min upplevelse.

Det förekommer att man blir extra intresserad av vissa fall, men det gäller att hålla koll på sig själv. Jag har iaf inte gått 'för långt' på något sätt i arbetet.

Det är absolut ett problem att vissa skaffar en massa barn som de inte kan försörja, men det finns ju inga lagliga vägar att hindra det.

Jag har inte funderat över så mycket kring om det skulle vara bra med lagändringar, men generellt så tycker jag att det behöver kunna ställas hårdare krav och framförallt behöver socialsekreterare bli bättre på att vidhålla sina beslut, dvs inte ändra sig för att klienter är för besvärliga - men det är ofta något cheferna kan göra över huvudet på en.

Hur många av klienterna hos försörjningsstöd tror/misstänker du har en psykiatrisk diagnos, intellektuell funktionsnedsättning eller personlighetssyndrom?
Jag fattar att hos några vet du att detta är fallet, medan his andra måste det bli fråga om rimliga gissningar.

Tack!

Nej, precis, men det är ju det jag med mitt lagförslag skulle vilja råda bot på.

Det här när man tvångssteriliserade utvecklingsstörda, fallna kvinnor och dylikt var, enligt mig ett för stort ingrepp i den personliga integriteten, då det är ett irreversibelt ingrepp. Särskilt eftersom jag har hört historier om människor som blev utsatta på mycket lösa grunder...

...men just spiral går ju att plocka ut om personen i fråga skulle få en försörjningsförmåga.

Klienterna delas från början in i olika grupper, bland annat beroende på ålder.

Bland unga vuxna (dvs under 30) skulle jag gissa på 15-30 %. Deras ekonomiska problem är oftare av tillfällig natur.

De som haft försörjningsstöd länge och är mellan 30-50 år gamla är det nog vanligare, kanske 30-40 %.

Sen finns ju de som är oförmögna till arbete och där man räknar att de alltid kommer att ha försörjningsstöd, antingen pga fysisk sjukdom eller psykiatrisk problematik, 50/50.

Kan ju köra lagförslag att om man invandrar hit så får man inte skaffa barn förrän man snackar svenskar och jobbar heltid också.. man tar sig lite för pannan när man ser somaliska familjer på 5-7 barn alla framknullade direkt efter varandra

Personligen kan jag tycka att det låter som en för ingripande åtgärd att ställa ett sånt villkor, även om jag förstår varför du resonerar som du gör. Jag tycker nog snarare att man bör se över systemet som möjliggör att kunna försörja barn med andras pengar, samt göra klart för de kvinnorna att de inte kommer att få några pengar (och sedan vidmakthålla det).

Gärna för mig, men hur skulle man utforma en sådan lag?

Kanske inte behöver någon lag.. ta bort alla barnbidrag och skit man får om man har ungar så löser det sig nog självmant

Skämt åsido.. är väl helt omöjligt gissar jag hur man än utformar den för knullas det fram ett barn så görs det. Kan ju inte åka dit och avrätta ungen på BB liksom....eller kan man?

Ja, för all del, om det skulle vara möjligt.

Jag tänker på en kvinna som figurerar I en tråd här på flashback, som handlar om en mordbrand på himlastigen i Umeå, hon skulle aldrig ha fått skaffa några barn helst.