Är man och jobbar som socialsekreterare i "utsatt område" - ställ frågor!

Varför? Vill du förändra världen eller?

Intressant tråd!

De borgliga skriker ju mycket om att det är 700 000 i Sverige som inte kan försörja sig själva.
Vad skulle du säga är lösningen/lösningarna för att få fler i jobb? Vad är realistiskt skulle kunna gå, kan vi få alla att jobba?

Nej, jag tror inte att vi kan få alla att jobba, i vart fall inte med något vettigt. Det finns för många som inte platsar på arbetsmarknaden av olika skäl.

Det finns dock en stor grupp som skulle kunna börja jobba om man verkligen satte press, dvs. verkligen nekade bidrag om de inte tog tag i sin situation - MEN då skulle dessa människor riskera att vräkas i och med att de inte kan betala hyran, och sådan hård press vill inte gemene man eller politiker sätta på dessa människor.

Så vad är medicinen då skulle du säga? Låta det vara som det är?

Det finns ju de som tycker så, men det styrs ju av politiska beslut. Att betala sin egen tolk ska nog tilläggas att det är inte många som har råd med.

Hej FB,

jag är är socionom och jobbar som socialsekreterare i ett s.k. "utsatt område" i en av våra större städer. Då jag vet att det finns mycket fördomar om socionomer tänkte jag att ni får möjlighet att ställa frågor, så ska jag försöka besvara om jag kan.

Kan börja med några vanliga:
1. Är socionomutbildningen/socionomstudenter vänstervridna feminister?
Svar: JA! Det finns dock fler vettiga människor än man kan tro, men de gör sällan något väsen av sig.
2. Är socialsekreterare arbetsskygga?
Svar: Ungefär 50 %.
3. Kan blattar hota sig till att få som de vill?
Svar: Generellt sett nej, ingenting jag har upplevt under mina år i yrket. Det är dock vanligt att socialsekreterare är naiva alt. för sympatiska så att de ställer för låga krav på blattarna - eller låter sig luras.

Jag reserverar mig för att svara utpekande eller förolämpande frågor, men i övrigt så, fråga på!

2. Ja, vill dock inte gå in närmare på vad det handlade om.

Säkerligen inte men har de möjlighet att gå SFI så kan det då finnas en morot att verkligen lära sig språket om se får betala sin egen tolk.
Givetvis inte första året de kommer hit men absolut en stege där man efter ett år står för halva summan och efter tre 75% och efter fyra betalar man helt själv om man nu behöver tolk.
Efter fyra år så ska man fan inte behöva det om man har något intresse att stanna i landet.

Jag förstår och respekterar din vilja att inte specificera.

Hur vanligt är det bland dina kollegor och tidigare studiekamrater att man har respektive inte har haft kontakt med yrket antingen som kund i verksamheten så att säga, eller att man har jobbat I någon annan bransch där man kommit i kontakt med verksamheten?

Är det vanligt att man läser till socionom men inte vill arbeta på kommunernas socialtjänst? Går det att uttrycka i procent på låt vis?

Hur ser det ut för dina studiekamrater, hur mångajobbar på socialtjänsten respektive med annat?

Håller med dig om att kraven borde vara högre ställda, som anställd kan jag däremot inte gå utanför regelverket.

Det är vanligare än i normalbefolkningen, det är naturligtvis inte alla som är öppna med det men skulle tro att 10-20 % har haft med socialtjänsten att göra under uppväxten eller tidiga vuxenår.

Ja, de flesta socionomer vill jobba som kuratorer verkar det som idag, men de tjänsterna är betydligt färre än efterfrågan. Majoriteten av socionomerna inleder sin karriär på socialtjänsten för att få erfarenhet, men inom några år söker sig en stor del av dem bort därifrån.

Typ hälften av de jag studerade med jobbar på socialtjänsten i dagsläget.