Inflation borde räknas i kostnad per nyttjandetid

Konsumentprisindex tar hänsyn till om en produkt får fler funktioner. Men inte till om den får sämre livslängd.

Om jag köper cyklar i mitt liv så är det ju kostnaden per cyklad km som är det som intresserar mig. Inte utgiften per cykel.

Och vad spelar det för roll om min mobil för 4000 kronor kan göra samma sak som en dator, en tv, en telefon och en gps kunde för 20 år sedan om jag måste byta den efter 1 år istället för att kunna använda den i 10 år som jag kunde med tvn jag köpte för 20 år sedan?

För varje år som går, går mer och mer pengar per månad till att upprätthålla de saker vi redan skaffat och mindre och mindre pengar till att skaffa saker vi aldrig haft förut.

Ändå menar man att vi haft reallöneökningar de senaste 20 åren.

Jag hävdar att man räknar på fel saker.

Vad tycker ni?

Jag förstår hur du tänker men det verkar vara otroligt mycket administration kopplat till detta. Hur mycket längre håller en tshirt för 500:- vs en för 100:-? Är en volvo för 500`dubbelst så hållbar som en Kia för 250`?

Om det inte går får vi väl hålla till sifror som inte beskriver verkligheten då.

Du har fel.
Inflationen beskriver den verkligheten vi befinner hos i just nu, och förmodligen säljs det ungefär samma antal dyra som billiga t-shirts och alltså går det utmärkt att räkna ut inflationen.

Det som däremot kan slå snett är om en vara/tjänst ökar mer än alla andra kan det slå snett.

Du kan ju inte på fullt allvar mena att produkter idag har samma hållbarhet som för 20-30 år sedan?

Vad spelar det för roll? Det är inget med inflation att göra.

Om jag får färre timmar på cykelstigen för 2000 kronor idag än för 20 år sedan så är det helt klart minskad köpkraft.

Intressant tanke, att lägga inköpsfrekvens som en variabel.
Problemen som uppstår är att det blir all för komplicerat att beräkna, eller snarare att samla in data och kvantifiera saker som kvalitet.
Andra aspekter är ändrade inköpsvanor.
Dagens metoder må vara trubbiga men de ger hyfsade indikationer.

Fast Råd & Rön och liknande media gör ju sånt hela tiden. Så omöjligt kan det ju inte vara.

Och i värsta fall kan man låta SCB göra en enkätundersökning och helt enkelt fråga folk.

Har tänkt i samma banor kring just elektronik och vitvaror. De grejer man köper idag har begränsad livslängd, framförallt mobilerna måste ju uppdateras ofta och senaste skrället jag kasserade gick inte längre att uppdatera, så även om den fungerade att ringa med blev den värdelös när jag inte kunde ha BankID på den, ett oerhört slöseri med pengar och resurser. Och jämför man med något så enkelt som en kaffebryggare blir det ännu värre - min maskin från -95 håller fortfarande medan polaren köper ny varannan år ungefär. Hans morgonkaffe har kostat mångdubbelt mer än mitt per kopp räknat. Så ja, du har en poäng.

Hur ska man räkna ut nyttjandetid? Denna aspekt påverkas mycket av hur den enskilda sköter underhåll och dylikt. Visst kan man gå ut och fråga folk men med tanke på hur svarsfrekvensen är på enkäter idag är frågan hur många svar man skulle få?

En annan fråga är när en vara ska räknas som uttjänt? Ta en tröja exempelvis, vissa tycker den gjort sitt när den blivit urblekt medan andra anser den vara okej så länge den inte är sönder. När detta innebär skiljer sig även rätt rejält beroende på hur man exempelvis tvättar tröjan, använder torktumlare etc.

Exakt. Dels detta, hur man mäter nyttjandetid.

Sen finns det mer än "use value". Det finns t.ex. också "sign value". Oerhört komplicerat om man ska försöka få med allt detta i ekvationen.