Myt att kvinnor hade det sämre?

Jag läste ett intressant inlägg om det verkligen var så att kvinnor hade det sämre förr i tiden, eller att de var förtryckta. Det hävdas ju så idag... Skribenten menade dock att det är fel att tolka det ur ett modernt perspektiv. Bl.a. för att för några hundratals år sedan och på medeltiden så prioriterade folk överlevnad. Det är ju en bra poäng... I en sådan situation är varken könsroller eller aktiviteter på fritiden (om den finns) av överordnad betydelse.

Han nämnde också att kvinnor kanske hade det sämre än männen högst upp i hierarkin, men att också gällde de flesta män. Att det är direkt fel att jämföra den stora majoriteten av kvinnor med män inom adeln etc.

Typ de flesta var bönder. Även de som inte var livegna spenderade den mesta av sin tid, med att plöja, så och skörda med primitiva metoder och ta hand om djuren. Mannen var starkast och mest lämpad för detta, så kvinnan fick ta hand om barnen. Innebar det kvinnor var förtryckta? Vi måste tänka på att nästan ingen bland de stora massorna hade enormt mycket frihet. Livet var mestadels hårt arbete för överlevnad. Ibland fick mannen kanske gå i krig för sin vasall eller länsherre, och då tog väl frugan hand om barnen. Inte säkert det var något större privilegium, och att mannen senare kanske återvände handikappad till gården.

Sen fanns ju en mindre del av befolkningen som var adel. Möjligen männen var något privilegierade gentemot kvinnor inom denna, men hela adeln var privilegierade jämfört med majoriteten av folket.

Kommer vi fram till den den industrialiserade eran kan man också ifrågasätta om män var privilegierade? Många män var ännu bönder men andra flyttade till städerna för att arbeta i smutsiga fabriker. Inte så länge sen faktiskt att även i Sverige, så var majoriteten av folket ganska fattiga. Smutsig fabrik eller jobba i gruva jämfört med att ta hand om barn. Vilket var ett privilegium?

Sen fanns såklart rika män och kvinnor, men återigen var det inte majoriteten... Feminister nämner ofta att kvinnor fick rösträtt i Sverige 1921. Detta låter ju ganska sent men sätts i perspektiv om man jämför med att allmän rösträtt för män inte infördes förrän 1919.

Så är detta att "kvinnor var förtryckta" egentligen något av en myt, om man jämför med situationen för de flesta män och också betänker att förr var överlevnad en prioritet? Varken vanliga män eller kvinnor hade mycket pengar eller fritid. Kanske majoriteten under perioder kan ses som "förtryckta"? Vad tycker ni?

Är din farmor eller mormor förtrycka?

Är morfar/farfar förtryckare?

Där har du svaret på ickefrågan.

Könsroller var annorlunda förr men om någon verkligen var förtryckt är svårt att svara på. Kvinnor jobbade ju också ibland i USA och Europa under 1900-talets första hälft. På 1800-talet var kvinnliga författare högt aktade. Möjligen så var det enbart bildade och privilegierade människor som kunde bli författare alls... Men det visar ju att kvinnor kunde nå framgång inom vissa områden.

Vanliga män och vanliga kvinnor, dvs bönder och liknande, hade olika roller i samhället och hade det ungefär lika svårt genom historien.

Om du var son eller dotter till en bonde gjorde kanske ingen större skillnad? Möjligen giftes dottern bort ganska ung för att få en mun mindre att mätta, och den äldste sonen skulle senare ta över gården. De flesta höll dock på med samma saker och vilket av könen som egentligen hade det värst är kanske inte lätt att utröna?

Du har väldigt stora poänger.

Men kom även ihåg att det var så att det enda sättet för en kvinna att bli myndig var att bli änka. Deras föräldrar var deras förmyndare till de gifte sig, varpå hennes man blev det. Det var också länge omöjligt för kvinnor att få studera på universitet. Kvinnor fick heller ingen motbok eftersom det räckte med att mannen i huset hade det. Kvinnor fick inte bli präster etc.

Så även om du har helt rätt i att förtrycket är överdrivet, så har kvinnor ändå alltid legat ett snäpp lägre i hierarkin, och detta inom de flesta områden. Inte bara några enstaka. Förtrycket må vara överdrivet, men det har funnits i princip överallt.

Var svaret på ickefrågan ja eller nej?

Problemet är att samhället är progressivt och det går inte att göra så simpla jämförelser Ts försöker men det känns ohederligt. Snackar vi bönder och dylikt under åtminstone modern tid har det knappast varit ovanligt att de äldre blir kvar på gården och att yngre finns som tar över osv. Numera finns väl inte denna typ av gårdar sedan säkert 50år. Det var väl överhuvudtaget mer så att man hade ett större ansvar för sig själva och sina äldre.

Man kan ju lugnt säga att det inneburit väldigt mycket för somliga kvinnor att konstruerade könsroller som innebär att kvinnan är den mest lämpade att ta hand om barn och därmed fått väldigt låga pensioner om ens någon utöver garantipensionen.

Sen för att återigen gå tillbaks i tiden till smågårdarna. Vem hade det enklast att ta sig vidare i livet av mannen eller kvinnan om någon av dom dog? Säger inte att det var otillåtet för en änka att gifta om sig men det var nog betydligt enklare för en änkling att hitta någon ny, varför kan man undra?

Kvinnor var verkligen inte förtryckta i bondesamhället.

I Sverige har kvinnor alltid själva valt vem de skall gifta sig med. Detta har vi symboliserat med att paret själva går fram till altaret.

När kvinnan kom till den nya gården fick föräldrarna flytta ut i undantaget och hålla käften. Den nya kvinnan blev matmor.

Fanns det skitstövlar som slog sin fru, ja. Men hur vanligt var det?

I sverige var det ovanligt att aga barn. Visst förekom det men det var ovanligt. Därför var det så lätta för vår riksdag att godhets-signalera och förbjuda barna-aga då det knappt förekom.

Jag gissar att beslutet om att förbjuda hustruaga har liknande bakgrund.

Nej de fick slita lika mycket som män, så då kan vi även krossa myten att kvinnor satt och åt tårta och la laktospruttar medan män slavade för att bygga sitt samhälle.

Dessa trådar saknar alltid ett par dimensioner...


Ja, det brukar vara extremt olämpligt att jämföra livsförhållanden mellan olika tidsepoker. Det är ett kardinalfel som historiker försöker undvika.


Nu kan en viss socialgrupp vara förtryckt på många olika sätt. Det historiker upplever i en tidsepok behövde inte upplevas av de levande samtida människorna i sagda tidsepok.

För att hänföra mig till en rad olika sociologer under historiens gång: Är ekonomisk valuta såsom pengar det enda kapital man kan ha? Handlar alla gruppkonflikter om pengar? Är kvinnor exploaterade och exkluderade för att de inte har pengar? Anser man att pengar enbart var värdet på t.ex. 1600-talet så får man snabbt problem med att bönder ofta är ägare av eget kapital och husmor på gården var ofta lika "rik" som husbonden.

I ståndssamhället, som vi hade till 1800-talets mitt, var ekonomisk valuta sekundärt. Ständerna var fixerade och således var stratifieringen i samhället fixerat till ständernas position mellan sig. En rik husbonde eller hjon blev plötsligt inte en adelsman enbart för att denne hade några riksdaler på fickan, eller en ganska stor och värdefull gård.

Således kan du inte jämföra könsskillnader och distinktioner mellan andra socialgrupper på det sätt som du gör.

En snabb tillbakablick i valfri ministerialbok visar att det inte var så som du beskriver. Söner och döttrar blev drängar och pigor ungefär samtidigt i samma ålder, främst beroende på familjeförhållanden. Söner i en stor barnkull kunde gå runt i åratal som ungdräng och dräng tills sonen eventuellt fick ärva gården. Pigorna gifte sig rätt så sent, iaf om du tittar på den verklighet som fanns. För du fick inte avla barn förrän giftermål och du kunde inte gifta dig förrän du var över mellan 16-21 år (i olika tidsepoker). Levnadsvillkoren såg väldigt annorlunda ut mellan städer och byar. Det var inte många drängar i städerna, som exempel.