Citat:
Ursprungligen postat av
Marxistfittan
Serien utspelar sig i Japan (1991) och barn går olika ärenden och dylikt för sina föräldrar. Barnen är i varierande åldrar men många av dem är två år gamla!? TVÅ ÅR!! Serien är som tidigare nämt från 1991 och det kanske har ändrat sig men jag är i chocktillstånd. Är det svenska barn som är så sjukt daltade, bortklemade och curlade eller är det helt sjukt det som pågår i serien!? Att tvååriga barn blir iväg skickade på äventyr. Barnen klarar uppenbarligen av det och saker som jag inte trodde att barn skulle klara av. Är svenska barn trögare? Någon mer som sett serien och upplevde det fascinerande och skrämmande på samma gång?
Nu har jag bara kollat första avsnittet, men det med den lille blom- och curry-shopparen det såg ut att vara från 2008 enligt en liten textskylt i början? Säsongen som helhet på Netflix var märkt med "2013", men korrekta säsongsindelningar och avsnittsordning är inte Netflix starka sida.
Synd att det var nerklippt om så är fallet, hade velat se lite mer av hans utflykt.
"Kretsarna har kopplats samman" Hans problem att identifiera polisbilen var lite lustiga. Som vanligt med all asiatisk film och TV fick det mig hungrig, är galet sugen på curry nu.
I övrigt så har väl dom beundransvärda gulingarna en genomsnittlig IQ på 115, så att dom är mer begåvade redan som barn och kapabla att hantera både det ena och det andra jämfört med oss honkeys finner jag inte alls osannolikt. Sen just svenskar är mycket möjligt extra bortklemade jämfört med andra vita västerlänningar.
Den japanska Wikipedia-sidan hade lite mer info om serien, och hur inspelningen går till. Det har tydligen spelats in versioner av serien i England, Kina, Vietnam och Italien.
Jag ska ivarjefall se klart dom avsnittet som finns, inte ofta jag blir intresserad av en reality-serie men denna var underhållande. Tack för tipset. Jag hade scrollat förbi den förut inne i Netflix-appen, men inte kommit så långt att jag intresserat mig för den än, jag hade dock medvetet avstått från att ge den en tumme ner som jag nästan gör av princip med i stort sett allt modernt västerländskt.