EU - den nya Vatikanen?

Ärade Flashbackare, jag har funderat på om det finns vissa likheter mellan medeltidens/renässansens Vatikanstat och dagens EU.
Jag är inte så påläst gällande Europas historia eller EU, men ni som är det:

Kan man göra meningsfulla jämförelser mellan de två?

Och detta: De flesta europeiska politiker, oavsett färg, lär väl vara för EU generellt eftersom det öppnar upp för fler karriärsalternativ och inte minst det i den privata sektorn efter att man har lagt politiken på hatthyllan.
Så till er, vars verksamhet på ett eller annat sätt påverkas av EU:

Är EU/före detta EU-politiker (som kan EU inifrån och ut...) något man måste dras med - så länge EU finns till?
Lite som att de gamla europeiska härskarna skickade präster ned till Rom för att få in dem som kardinaler under den egna flaggan... Ungefär.

Vilka tror ni är mest angelägna om att behålla EU?


/SKÄGR

Hehe, en sak kan jag då säga: Det var biskopen i Rom som räddade Europa från total kollaps när västrom föll.
Biskopen i Rom gav pengar till Karl den store för att återförena Europa och som tack fick biskopen en egen stat att residera i: Vatikanstaten

Jag tycker att det är en intressant jämförelse. Det finns, som du antyder, på allvar maktstrukturer i EU-systemet (och för den delen Vatikanstatens) som liknar medeltidsVatikanen/Romerriket.

Roligt att någon hittade hit!
Ja, det är lite som att historien upprepar sig själv. Enligt Wikipedia så har Luxembourg runt 645.000 invånare, så det är något lustigt att Jean-Claude Juncker fick fatta beslut som påverkar 500.000.000 invånare när högst 200.000 personer röstade in honom...
För ca 20 år sedan när jag var tonåring så hade jag intrycket av EU att det var som en stor superdator som pragmatiskt räknade ut det allra bästa för medlemsländerna, men t.ex. nu för några år sedan så såg jag när Ursula von der Leyen stod inför hela EU-parlamentet och i förlängningen hela världen genom TV - och pratade om att vi borde införa sanktioner mot Ryssland, eftersom att Alexei Navalny hade blivit sjuk under en inrikes flygresa i Ryssland (det var allt man visste då).

Sedan så anammade man för ett antal år sedan en "Green new deal", ett namn för nya miljö-policies som tidigare (helt eller delvis) hade myntats av Alexandria Ocasio Cortez från det demokratiska partiet i USA. Sen när gick alla EU-medborgare plötsligt med på att ansluta sig till samma sida som henne och hennes parti? Vansinne.

Så, nej ingen pragmatisk superdator direkt...

edit: Och just det, om jag hade det intrycket så finns det naturligtvis fler som har fått det, och i vissa fall fortfarande tror det...

Jag läser ditt inlägg och tänker på hur jag föreställde mig EU när jag gick i gymnasiet. Det var som en gigantisk datamaskin, precis som du skriver. Man matade in data och fick ut information/beslut som sedan genomfördes.

I dag har jag ett annat perspektiv på det hela. Jag tror inte att man kan kategorisera EU-systemet så enkelt - det är varken medeltidsVatikanen/Romerriket eller den pragmatiska superdatorn från min gymnasietid. EU är snarare en kombination av maktstrukturerna från dessa bilder, men självklart finns det andra element också (som t ex demokratiska inslag).

Det som dock intresserar mig mest är följande:

Vilka tror ni är mest angelägna om att behålla EU?

Jag skulle tro att det finns olika grupper som har intresse av att behålla EU. Först och främst vill naturligtvis politiker (oftast från socialdemokratiska partier, men inte bara) som nyttjar sin position i Bryssel/Strasbourg fortsätta göra det - det ger ju ekonomisk trygghet och ofta generösa pensioner. Sedan så finns det förstås de stora internationella bolagen och koncernerna - Google, Microsoft, Apple etc. - som vill ha en marknad på 500 miljoner konsumenter istället för 28 stycken separata småmarknader. Det underlättar ju givetvis affärerna enormt mycket med en gemensam valuta, regler mm. Om vi tar Storbritannien till exempel så vet vi ju vad Brexit har inneburit för banker etc där...
Också tittar man på ett land som Tyskland/Mercedes-Benz;ungdomarnas arbetslöshetsproblem har pytteslitet blivit jämfört med resten av Europa tack vara EU:s relativt höga minimilön, och det i sin tur har gynnat försäljningen av dyrare bilar som Porsches, BMWs eller Mercedes...
Helt enkelt: demokrati och marknadsekonomi funkar inte så himla bra tillsammans; man måste välja (och de flesta länder gör det på något vis). Sedan finns givetvis folk som helhjärtat tror på projektet EU - jag känner minst två personer - men det är trots allt en liten skara.
Det är svårt att förutse hur det kommer gå med EU i framtiden, men som vi säger så finns det nog maktstrukturer inbyggda i systemet som liknar dem från Romerriket eller MedeltidsVatikanen - och om man tittar på historien så vet vi ju inte hur länge de höll...

Nja. Det hade för det första tagit mer än 100 år sedan Västrom föll innan påvedömet började få någon Gregorius den värdsligt politisk betydelse under Gregorius den store. Och för det andra åstadkoms Europa som kulturellt begrepp huvudsakligen av germanska folk som hade plockat upp bitar av den romerska kulturen. Det fanns inget "Europa" som kunde kollapsa under den romerska kejsartiden. Romarriket var en medelhavsmakt, inte en europeisk makt.

Det var inte många rätt där. Karl den Store förfogade över långt större resurser än påven Leo III, och det var tvärtom påven som först fick en massa stålar av Karl, som sedan dessutom räddade honom från ett kuppförsök. Påvestolens formella världsliga funktion förändrades däremot inte av eller på grund av kejsarkröningen 800, och heller inte av något annat mellanhavande mellan Karl den Store och denna.

Vatikanstaten är för övrigt en ny konstruktion, som tillkom i samband med lateranfördraget mellan Mussolini och påvestolen 1929. Det områdes som påvestolen tidigare hade haft världslig suveränitet över från mitten på 700-talet fram till Italiens enande 1870, då det i sin helhet införlivades med italien, kallades för Kyrkostaten - Patrimomium Petri (Petri egendom) på latin och vanligen Stato pontifico (Påvestaten) på italienska.