2022-07-30, 10:25
  #37
Medlem
Dreadlocks kommer inte frn svarta utan kommer ifrn Europa och rttare sagt frn Grekland.

Dreadlocks, ven dreads, r en frisyr baserad p hrets frmga att tova sig. Dreads har funnits sedan minst 3600 r sedan, d de avbildades i den minoiska kulturen p Kreta, i nuvarande Grekland. Frisyren r vanligast p afrohr, men kan gras av alla hrtyper, frutsatt att hret r tillrckligt lngt.
Citera
2022-07-30, 11:09
  #38
Medlem
Bret-Harts avatar
Det r en av vnsterns galna hjrnspken phejad av eliten fr att splittra folk, sinnessjuka vnster regler i en sinnessjuk vrld
Citera
2022-07-30, 11:29
  #39
Medlem
Ingenting. Nya modeord skapade fr att kunna hata p andra och verka god samtidigt.

Modern rasism kan man sga, fast inkldd i "fina" ord.
Citera
2022-07-30, 12:52
  #40
Medlem
Stockholmsjevels avatar
Citat:
Ursprungligen postat av censuria
Det r en tolkningsfrga. Koranen sger att tomt prat r haram och tomt prat refereras av mnga som just musik. Hr diskuteras det av muslimer:
http://www.islamguiden.com/musik.shtml#.YuTofnZBxEY
Det r i alla fall frbjudet bland de mest religisa extremisterna.

Vad har det att gra med pstendet att all musik r emot islam att gra?
Citera
2022-07-30, 13:27
  #41
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Stockholmsjevel
Vad har det att gra med pstendet att all musik r emot islam att gra?
Jaha, jag trodde ni diskuterade pstendet att islam r emot musik, och inte tvrtom. N, sjlvfallet finns det musik som inte har ngot emot islam.
Citera
2022-09-20, 01:34
  #42
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Briascca
Som jag har uppfattat det r kulturell apropriering nr vita vsterlndska mnniskor tar kulturella uttryck frn minoriteter eller ursprungsbefolkningar vrlden ver och som de vita frtryckt ngon gng i nra historia, och nr de vita samtidigt gr de frtrycktas kulturella uttryck till sina egna eller varianter av det.

Resonemanget r frankrat i samtida vsterlndsk normkritik och maktteori, srskilt kolonialteoretiska resonemang. Det r vanligare att det avser svarta mnniskors kultur n t.ex asiatiska kulturer.

Det hr r ocks ett stort akademiskt mne vid vita universitet och handlar dr om att vita forskare mutar in ett nytt omrde, nmligen frtrycket av svarta och minoriteter. Kulturell apropriering r allts paradoxalt i sig sjlvt en kulturell apropering.

De hr tankemodellerna har ocks tagit klivet ver till vanlig litteraturhistoria och idhistoria, via modemnet post-colonial studies. I vanlig vstlig litteraturhistoria sgs motivet "den dle vilden som kritiserar hgrestndskulturen, skolan osv" tidigare som ett motiv som hade uppsttt och utvecklats helt *inom* den europeiska traditionen. Det hade formulerats och drivits i Europa, av vsterlnningar inom en frmst europeisk diskussion (och oftast ganska hgt upp i samhllet) - nda sedan Voltaire och Rousseau. Men numera analyseras samma bcker, samma motiv ofta som en del av "postkoloniala studier", och d ses det som att det antihierarkiska tnkandet, kritiken mot frfining och hovkultur (och denna kritik r ju en del av upplysningen) till stor del hade kommit frn indianer i Sydamerika eller mten med svarta eller muslimer i Mellanstern. Motivet ses bde som ett ln frn dessa folk och en del av exploateringen av dem - och drmed anses deras ttlingar idag ha rtt att vara med och bestmma hur vi ska se p de hr motivens utveckling.

Det hr r helt t skogen skulle jag sga. Att en fritt gestaltad indianhvding eller svart slav dyker upp i ngon filosofisk eller komisk roman frn 16-1700-talen (av t ex Voltaire eller den brittiska frfattarinnan Aphra Behn) betyder inte att dessa figurer r modellerade efter *verkliga* indianhvdingar eller avsg att sga ngot om hur svarta slavar verkligen tnkte eller hade det. Det r en inomeuropeisk diskurs som gestaltas, "the Noble Savage" r en litterr trop: inte ens Rousseau, som verkligen idealiserade "den naturliga mnniskan" siktade p att bli lst av infdda i Centralamerika eller Kongo.

En annan variant av samma bakvnda resonemang: fr en tid sedan sg jag en intervju med en romsk teaterregissr som surt deklarerade att Carmen inte r ngon realistisk romsk kvinna, de upptrder inte som hon gr och operan ger ingen realistisk bild av det romska samhllet. Nej, tacka fan fr det? I 17-1800-talens europeiska kultur s r ju den farliga och frfriska zigenerskan en mycket vlknd litterr trop, en symbol fr den fria, lttfotade men farliga kvinnan, fr passion och livsfara. Bizets opera r sjlvklart inte avsedd att vara etnorealistisk.
__________________
Senast redigerad av HepCat-X 2022-09-20 kl. 01:56.
Citera
2023-02-17, 06:38
  #43
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av EnCarte
Det handlar inte om framstllningen utan att man anvnder sdant som r typiskt fr en viss mrkhyad minoritet.
Dremot kan du nog kl dig som lapp, d de r rtt ljusa i huden.

Jag tror du frsker se ngon form av att det ska vara lika fr alla i det hela, glm det.

Lycka till att kl dig i kolt om du ertappas inte vara tillrckligt mycket same. D tar det hus i helvette, det kan jag lova!
Citera
2023-02-17, 08:45
  #44
Medlem
EnCartes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Trevallier
Lycka till att kl dig i kolt om du ertappas inte vara tillrckligt mycket same. D tar det hus i helvette, det kan jag lova!
Har du ett enda exempel p det? Fr det har frekommit. Lapparna bryr sig i alla fall inte speciellt mycket om det. Dremot kan frsts nn vit pk-idiot i Stockholm blsa alla skringar och brja skrika.
Citera
2023-05-13, 06:07
  #45
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av EnCarte
Har du ett enda exempel p det? Fr det har frekommit. Lapparna bryr sig i alla fall inte speciellt mycket om det. Dremot kan frsts nn vit pk-idiot i Stockholm blsa alla skringar och brja skrika.

Var med nt om samer i dokumentren om Gudrun Sjdn:

https://www.svtplay.se/video/KRo2Rbg.../gudrun-sjoden

I vrigt var det vl mest Black Lives Matter-aktivister.
Citera
2023-05-15, 18:35
  #46
Medlem
Kulturell appropriering, ja, det kastar man omkring sig samtidigt som man avskyr kulturkonservatism och nationalism, vilket skmt. En ex talade till och med om konstnrlig kolonialism. Vad fan r det ens?

Picasso r anklagad fr kulturell appropriering fr att ha inspirerats av afrikansk konst. Afrikanska konstnrer som i sin tur i dag inspireras av kubismen, vad gnar de sig t? Nej, dessa frmenta hycklande antirasister vill bara ge sig p inspiration i sig, vilken fr bvelen inte har ngra grnser.

Kultur r bde utbyte och medvetenhet om egna rtter, svrt att greppa fr mnniskor som varken fattar det ena eller andra hr, I guess.
Citera
2023-05-15, 20:52
  #47
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ConspiracyEyes
Nr det pratas om "kulturell appropriering", verkar det handla om precis samma typ av hyckleri som nr det pratas om rasism. Med andra ord, det r bara fel nr vita mnniskor uttrycker det. Vissa musik-genrer, som tex hip-hop, reggae och jazz, och vissa hr-frisyrer som tex afro och dreadlocks, har uppfunnits och utvecklats av svarta mnniskor. Faktum r att vldigt mnga kulturella saker kommer ifrn svarta amerikaner.

Nr vita mnniskor som gillar ngon av dessa uppfinningar, uttrycker dem p olika stt, kallas detta av vissa fr "kulturell appropriering", och anses vara fel. Det r visserligen endast en liten minoritet p vnsterkanten som anser att det r fel, men nd. Det som r intressant r att det verkar inte vara fel nr hispanics eller asiater uttrycker dessa kulturella saker, utan det verkar endast handla om vita mnniskor.

Nr det kommer till rock och metal, tror jag att vi kan enas om att det r vita mnniskor som har uppfunnit och utvecklat dessa genrer. Det finns inte srskilt mnga svarta som har blivit stora inom dessa genrer, men jag tvivlar starkt p att ngon skulle se det som ett problem om de hade gjort det. Jag tror tex inte att vnstern ser Jimi Hendrix som en "kultur-tjuv".

Musik och frisyrer r dessutom inte det enda som utmrker kulturer. Machu Picchu i Peru och pyramiderna i Egypten ses idag som en del av de folkens kultur, d det r saker de byggde. P samma stt r elektricitet, bilen, flygplanet, telefonen, mobiltelefonen, datorn, internet, pistolen, automat-karbinen, och mycket annat inom medicin och filosofi, delar av vstvrldens kultur. Med andra ord, delar av vita mnniskors kultur. Men de flesta vita mnniskor blir inte arga fr att andra folk gillar deras uppfinningar.

Kan ngon som tror p "kulturell appropriering" frklara fr mig hur reglerna ser ut? Kan alla mnniskor gra sig skyldiga till det, eller gller det endast vita mnniskor? I s fall varfr?
Kulturell appropriering handlar i grunden om att "varumrkesskydd" kulturella inslag s att man kan tjna pengar p dem. Allt annat som sgs r skitsnack.

Problemet r att de grupper som anser sig "ga" ett kulturellt inslag endast utgr nst sista steget - innan "appropiatren". Om vi tar de dr frglada ponchosarna som de sydamerikanska indianerna br - och som de anser sig ha ensamrtt p, s snodde indianerna dessa frn spanjorer som kom ditt i slutet p 1700-talet/brjan 1800-talet. Det r allts i grunden ett spansk mode. Men orka bertta det. Nej fan hvda att det r "unikt" och frsk ta betalt som fan.

Samma sak gller med nstan allt. Man har influerats och lnat frn ngon annan. En kultur r absolut unik - men mnga av delarna som utgr helheten i den delas av andra. Drfr blir begreppet totalt meningslst och smtt tarvligt.
Citera
2023-05-16, 06:19
  #48
Citat:
Ursprungligen postat av ConspiracyEyes
Nr det pratas om "kulturell appropriering", verkar det handla om precis samma typ av hyckleri som nr det pratas om rasism. Med andra ord, det r bara fel nr vita mnniskor uttrycker det. Vissa musik-genrer, som tex hip-hop, reggae och jazz, och vissa hr-frisyrer som tex afro och dreadlocks, har uppfunnits och utvecklats av svarta mnniskor. Faktum r att vldigt mnga kulturella saker kommer ifrn svarta amerikaner.

Nr vita mnniskor som gillar ngon av dessa uppfinningar, uttrycker dem p olika stt, kallas detta av vissa fr "kulturell appropriering", och anses vara fel. Det r visserligen endast en liten minoritet p vnsterkanten som anser att det r fel, men nd. Det som r intressant r att det verkar inte vara fel nr hispanics eller asiater uttrycker dessa kulturella saker, utan det verkar endast handla om vita mnniskor.

Nr det kommer till rock och metal, tror jag att vi kan enas om att det r vita mnniskor som har uppfunnit och utvecklat dessa genrer. Det finns inte srskilt mnga svarta som har blivit stora inom dessa genrer, men jag tvivlar starkt p att ngon skulle se det som ett problem om de hade gjort det. Jag tror tex inte att vnstern ser Jimi Hendrix som en "kultur-tjuv".

Musik och frisyrer r dessutom inte det enda som utmrker kulturer. Machu Picchu i Peru och pyramiderna i Egypten ses idag som en del av de folkens kultur, d det r saker de byggde. P samma stt r elektricitet, bilen, flygplanet, telefonen, mobiltelefonen, datorn, internet, pistolen, automat-karbinen, och mycket annat inom medicin och filosofi, delar av vstvrldens kultur. Med andra ord, delar av vita mnniskors kultur. Men de flesta vita mnniskor blir inte arga fr att andra folk gillar deras uppfinningar.

Kan ngon som tror p "kulturell appropriering" frklara fr mig hur reglerna ser ut? Kan alla mnniskor gra sig skyldiga till det, eller gller det endast vita mnniskor? I s fall varfr?

Det handlar mest om att vita r bttre p att vara afroamerikaner n negrer s afroamerikanerna knner att de blir exploaterade.

Ta ett land som Kina eller Japan s bygger hela lndernas kultur p just kulturell appropriering.

Det r skitsnack frn folk som till att brja med inte har ngon kultur. Afroamerikaner r amerikaner i frsta hand de har typ enbart sin hudfrg gemensamt med afrikaner.

I stort sett r det som popjournalister som tycker att har man inte rtt sikter s fr man inte lyssna p vissa band drfr att de r strre fans.

Dvs en teenage hrdsmlta frn folk som typ bara kan frsrja sig genom konflikt p internet.

edit: also, det hr med att hlla p och appropriera musik och sga att bara vissa med rtt klder och rtt subkulturella markrer fr lyssna, de flesta lgger av med snt efter 20. Popjournalister r oftast mnniskor som inte kan f andra jobb.
__________________
Senast redigerad av SpringCampaign 2023-05-16 kl. 06:44.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in