Den historielösa debatten om fri vilja

En hund straffas trots att den agerar på ren instinkt. Varför skulle inte determinerade människor kunna bära ansvar om en hund kan göra det?

Jag är inte helt säker på vad du frågar. Vad menar du med determinerade människor?
Jag tror inte att jag säger emot.
Någon principiell skillnad mellan att straffa en hund och straffa en människa ser jag inte.

Han menar att du menar att en människa bär exakt samma ansvar som en hund för sina handlingar.

Vi är djur. Vi lever bara på instinkt. Vi råkar bara ha mer utvecklade (och hyfsat stora) hjärnor.

Om någon säger sig tro på fri vilja så säger det jag behöver veta, och det avslutar i normalfallen samtalen. Om jag exempelvis går ut genom dörren, och om det därefter blir till vänster eller höger så beror det bokstavligen endast på summan av allting som ledde upp till just den exakta situationen.

Exakt varje millimeter av stegen kan endast bli som de blir, och inte på något annat sätt. Kanske för att fluga satt på höger sida om dörren och jag ville gå på toaletten som ligger till vänster. Samma fluga hade såklart suttit exakt där den satt igen om tiden hade upprepats på samma sätt.

Att "jag och mitt medvetande" skulle kunna agera självständigt inuti alltings förlopp, på nått sätt utanför fysikens lagar, är bortom förstånd.

En människa och en hund är båda biologiska system som är manipulerbara genom belöning och straff, så i den meningen så föreligger ingen principell skillnad, det är korrekt.

Merkuri skrev "En hund straffas trots att den agerar på ren instinkt."
"Trots" kommer från ett logiskt felslut eftersom instinkt inte förändrar straffbarheten.
Hunden straffas för att den är straffbar. Inte för huruvida den agerar på instinkt eller inte. Ett system programmeras för att det är programmerbart.
Om hunden agerar på instinkt så kan den även undvika straff på instinkt. Det har ingen betydelse vad vi kallar mekaniken.

Även en p-zombie kan tillskrivas ansvar för sina handlingar. Den kommer att undvika att hamna i fängelse som alla andra. Det visar att instinkt eller automatik inte förändrar något i mekaniken på den nivån, utan används som kod på högre nivå.
Exempelvis en människa som får veta att den är ansvarig för sina handlingar kommer att agera lite annorlunda än en människa som får veta att den är ansvarsbefriad.

Det hade varit korrekt om vi bara hade haft en hjärna till hands.
Vi har btw inte särskilt stor hjärna heller.

Det vi har, som förändrar allt, är ett språk som kan ge uttryck för abstraktioner och som kan köras på en Homo Sapiens-hjärna på det att vi kan sammankoppla flera HS-hjärnor över tid och rum.

Det blir en superhjärna och ett supermedvetande. Det är bortom instinkt.

Människan är en biologisk förprogrammerad robot, dvs. vi kan aldrig rå för att vi agerar som vi gör. Däremot en smart sådan.

Jag är fatalist.

Förprogrammerad i vissa avseenden men programmerbar i andra.
Just den detaljen, programmerbar, ändrar spelreglerna.
"Rå för" är kopplat till det sistnämda.
När vi säger att någon "rår för" så projicerar vi idén om ansvar på idén om en handlande agent, vilket skickar signaler (determinism!) till andra handlande agenter att försöka programmera om ett oönskat beteendemönster (Bestraffa).

Är det soft att vara fatalist? Jag antar att man inte behöver göra något då, bara ligga kvar i sängen på morgonen och invänta dagens äventyr och ta det som det kommer?

Ja men all programmering är ett direkt resultat av din biologi, kropp, fysiologi och omgivning.

Ja, och eftersom det är för många delar att hålla reda på så har evolutionen gjort så att vi använder generaliserande koncept. Så som ansvar och handling etc.

Du använde till exempel koncepten biologi, kropp, fysiologi och omgivning vilka skulle vara ofattbart komplicerade att hantera på kvantnivå.
Men det betyder ju inte att du förnekar kvantfysiken, eller hur?
Det handlar bara om att beskriva världen på lämplig abstraktionsnivå.

Så om man förstår vad fri vilja är, (varför uttrycket existerar och vad det pekar på, och inte vad människor felaktigt och vagt tror att det är) så ser man att det inte finns någon motsättning någonstans.
Det är en beskrivning av samma verklighet som dominobrickornas verklighet, bara olika aspekter.

Ja, det är ett totalabsurt påstående som bara är något slags barnsligt trots mot vad varje normalintelligent person lagd åt kontemplation kommer fram till efter ett par minuters funderande. Det finns inget i hela universum som är "autonomt" på något sätt. Allt är påverkat av allt annat.