Enligt följande artikel från 2006 så ska kossorna utfodras med gräs eller grovfoder för att nötköttet ska bli så rikt på omega-3 som möjligt: https://www.svd.se/a/d9892e3c-9bd6-3...i-svenskt-kott
Om de får leva på kraftfoder (spannmål) så blir nötköttet istället omega 6-dominant.
Det fick mig att undra; hur ser svenska kossors matvanor ut egentligen? Måsta man välja ekologiskt märkt nötkött för att vara säker på att det kommer från kor som fått gå på grönbete och äta grovfoder snarare än äckligt kraftfoder?
Biffkor som helt föds upp på grönbete får kött med omega-3-fettsyror som hittills mest förknippats med fisk. Det visar försök som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet gjort på Bjällansås gård utanför Fiskebäckskil.
Hos gräsätarna var kvoten mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 idealisk: nära 1 till 1. Men med inslag av spannmålsbaserat kraftfoder försämrades balansen snabbt. Hos djur som enbart fick kraftfoder var kvoten över 1 till 10.
Orsaken är enkel: växtens gröna delar är rika på omega-3 medan kraftfoder på säd, majs och soja främst innehåller omega-6.
– Ger man proteinrikt majs- foder hela vägen för att få snabb tillväxt på djuret så kan man få hur höga kvoter som helst. Jag såg nyligen en biff med kvoten 1 till 29, säger Jana Pickova på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som ansvarat för försöken.
Lägsta kvoten, 1 till 1,2, hittade hon hos en ko som helt fötts upp på gräs och grovfoder.
Kunskapen om olika fettsyrors roll i människokroppen har ökat snabbt de senaste tio åren. Men först nu har forskarna börjat förstå vad de nya rönen får för konsekvenser för livsmedelsproduk-tionen.
Omega-6-fettsyran linolsyra har viktiga funktioner i kroppen, men flera studier har visat att omega-6 behöver balanseras av omega-3-fettsyror som människan bara kan få i sig via kosten. Särskilt omega-3-fettsyrorna EPA/ DHA anses bidra till minskad risk för hjärtsjukdomar.
– EPA/DHA, som förknippats med fisk, visade sig även finnas i betesdjuren. Men om man tar in djuren för slutgödning före slakt så förstörs väldigt mycket av effekten från betet, säger Jana Pickova.
Dessvärre sker sådan slutgödning med spannmålsbaserat kraftfoder regelmässigt för att få upp slaktvikten, även hos de flesta djur som fått beta ute.
– Vi har sett att man mycket snabbt kan förändra fettbalansen i både kött och mjölk, och det gäller även ägg och fisk, varnar Jana Pickova.
Hos vilda djur ligger kvoten mellan omega-3 och omega-6 nära 1 till 1, och samma jämna fördelning återfinns i urmänniskans kost och i våra hjärnor.
Forskningen på betesdjuren tog fart sedan samiska renskötare klagat över att renar som fått konventionellt kraftfoder efter Tjernobylolyckan börjat smaka kokött. Analyser avslöjade att fettbalansen var betydligt sämre än bland renar som levde på lavar och andra vilda örter.
En rad utländska studier har rapporterat liknande effekter av bete men då i andra miljöer.
– Grönbetet får den här effekten, det är helt klart. Ingen forskare säger tvärtom. Sedan behöver vi veta mer om hur olika raser och miljöer spelar in, säger Jana Pickova.
Hon är kritisk till att fodertillverkarna ensidigt fokuserar på proteinbalansen så att djuren växer snabbt. Alternativ finns. I kombination med grönbete kan foder av hampa, linfrö och raps ha bra effekt på fettbalansen, visar försöken.
– Tyvärr tittar man bara på själva flödet i produktionen och inte på vad som är bra för hälsan hos människor och djur, säger Jana Pickova.
Hon nämner att andelen mättat fett medvetet ökats för att förenkla maskinell styckning. Kött med fast fett är enklare för en robot att såga.
Hos gräsätarna var kvoten mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 idealisk: nära 1 till 1. Men med inslag av spannmålsbaserat kraftfoder försämrades balansen snabbt. Hos djur som enbart fick kraftfoder var kvoten över 1 till 10.
Orsaken är enkel: växtens gröna delar är rika på omega-3 medan kraftfoder på säd, majs och soja främst innehåller omega-6.
– Ger man proteinrikt majs- foder hela vägen för att få snabb tillväxt på djuret så kan man få hur höga kvoter som helst. Jag såg nyligen en biff med kvoten 1 till 29, säger Jana Pickova på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som ansvarat för försöken.
Lägsta kvoten, 1 till 1,2, hittade hon hos en ko som helt fötts upp på gräs och grovfoder.
Kunskapen om olika fettsyrors roll i människokroppen har ökat snabbt de senaste tio åren. Men först nu har forskarna börjat förstå vad de nya rönen får för konsekvenser för livsmedelsproduk-tionen.
Omega-6-fettsyran linolsyra har viktiga funktioner i kroppen, men flera studier har visat att omega-6 behöver balanseras av omega-3-fettsyror som människan bara kan få i sig via kosten. Särskilt omega-3-fettsyrorna EPA/ DHA anses bidra till minskad risk för hjärtsjukdomar.
– EPA/DHA, som förknippats med fisk, visade sig även finnas i betesdjuren. Men om man tar in djuren för slutgödning före slakt så förstörs väldigt mycket av effekten från betet, säger Jana Pickova.
Dessvärre sker sådan slutgödning med spannmålsbaserat kraftfoder regelmässigt för att få upp slaktvikten, även hos de flesta djur som fått beta ute.
– Vi har sett att man mycket snabbt kan förändra fettbalansen i både kött och mjölk, och det gäller även ägg och fisk, varnar Jana Pickova.
Hos vilda djur ligger kvoten mellan omega-3 och omega-6 nära 1 till 1, och samma jämna fördelning återfinns i urmänniskans kost och i våra hjärnor.
Forskningen på betesdjuren tog fart sedan samiska renskötare klagat över att renar som fått konventionellt kraftfoder efter Tjernobylolyckan börjat smaka kokött. Analyser avslöjade att fettbalansen var betydligt sämre än bland renar som levde på lavar och andra vilda örter.
En rad utländska studier har rapporterat liknande effekter av bete men då i andra miljöer.
– Grönbetet får den här effekten, det är helt klart. Ingen forskare säger tvärtom. Sedan behöver vi veta mer om hur olika raser och miljöer spelar in, säger Jana Pickova.
Hon är kritisk till att fodertillverkarna ensidigt fokuserar på proteinbalansen så att djuren växer snabbt. Alternativ finns. I kombination med grönbete kan foder av hampa, linfrö och raps ha bra effekt på fettbalansen, visar försöken.
– Tyvärr tittar man bara på själva flödet i produktionen och inte på vad som är bra för hälsan hos människor och djur, säger Jana Pickova.
Hon nämner att andelen mättat fett medvetet ökats för att förenkla maskinell styckning. Kött med fast fett är enklare för en robot att såga.
Om de får leva på kraftfoder (spannmål) så blir nötköttet istället omega 6-dominant.
Det fick mig att undra; hur ser svenska kossors matvanor ut egentligen? Måsta man välja ekologiskt märkt nötkött för att vara säker på att det kommer från kor som fått gå på grönbete och äta grovfoder snarare än äckligt kraftfoder?
__________________
Senast redigerad av petzor 2022-07-24 kl. 19:43.
Senast redigerad av petzor 2022-07-24 kl. 19:43.
