Hur benämndes brottet på 50-talet

En man som är far till ett barn han aldrig har träffat (eller iaf inte träffat mycket) dyker upp och kidnappar barnet . Året är någonstans 1954-1960 lite osäkert på när varför sökningen blir nästintill omöjlig men jag behöver brottsbenämningen. Kidnappning var det knappast enligt killen på arkivet men jag vet inte. Att kidnappa sitt eget barn idag är väl nästan omöjligt då borde det vara egenmäktigt förfarande med barn?
Men vad kan det ha kallats då?

Egenmäktighet med barn trädde i kraft 1962. Jag tror att lagen som den ersatte hette just barnarov? Lägsta straffet för barnarov var 6 månaders straffarbete. Tre ex;
I april 1951 dömdes en frånskild man till 7 månaders straffarbete för barnarov, efter att ha fört bort sin dotter.
I maj samma år dömdes ett medelålders par i Göteborg till villkorlig dom och dagsböter för barnarov, efter att ha fört bort sin egen dotterdotter. De var oroliga för att deras dotter ej kunde ta hand om barnet ordentligt.
I april 1951 därpå åtalades en frånskild man för barnarov, efter att ha fört bort sin egen son när pojken befann sig med en barnflicka i en park i Stockholm.

Det verkar också ha funnits en mildare variant av barnarov; skiljande av barn från annans vård. För detta brott åtalades en frånskild man 1956, efter att ha behållit sin son ett dygn längre än han enligt barnets moder hade rätt till.

Tusen tack för infon. Vet inte hur mycket sanning det ligger i "pratet" jag har hört (har haft en tråd om det tidigare här i forumet) men ryktet säger att en släkting tog med sig sin son och mamman polisanmälde detta och det var en "polisjakt" genom hela Sverige. Jag tänkte jag skulle få ut info från landsarkivet men de behövde betydligt mer information än jag hade då, har ju personnumret på de inblandade och ett ungefärligt årtal men DET kan ju diffa rejält eftersom historier av detta slaget tenderar att ändras med åren. Det sista målet du beskriver- har du någon mer info om det, för det ligger rätt i tiden plus att det stämmer med att det var en son?

Det var en 22-årig maskinskötare i Stockholm som, för att ”ge igen” på den f d hustrun som han var svartsjuk på, behöll sonen istället för att lämna honom tillbaka till modern. Dagen efter bad han en bekant gå med pojken till polisen. 22-åringen friades av Stockholms rådhusrätt, men fick en ordentlig tillsägelse av domaren att ej använda sitt barn som redskap i konflikten med den f d hustrun.

När du nämner polisjakt, så finns ett fall där en 19-årig fabrikör försvann med sin 6-åriga dotter från Huddinge julen 1958. Mannen efterlystes men kunde lyckades hålla sig undan ända fram till januari 1960 då han greps, tillsammans med dottern, i Helsingborg.

Det ska ha varit en son och pappan borde vara runt 40 så ingen av dem stämmer. Den med fabrikören hittade jag också, det verkade stämma ganska väl förutom åldern. Pappan är född 1915 och sonen 1953 och ska ha varit 2-3 år när det hände, men åldern kan ju som sagt diffa, det finns ingen kvar i livet som kan berätta men modern till barnet lär ha berättat detta. Historian har ju gått genom flera led och JAG fick höra det från det kidnappade barnets son. Och det vet vi ju alla att saker läggs till och dras i från i såna här historier.
Mamman med barn ska ha bott någonstans vid höga kusten-Örnsköldsvik-Sundsvalls trakten (mest troligt Ö-vik) Fadern högst oklart då han flyttade hit och dit mellan Sverige och Norge under många många år.